MORIA: Sokrates och Platon

1. MORIA: Sokrates och Platon

2. Bakgrund: filosofi i det antika Grekland Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande) lärare, speciellt i retorik Kända för att kunna försvara vilken position som helst med intrikat argumentation Det demokratiska Aten Det offentliga samtalet Agon – tävlingskultur

3. Sokrates (470-399 f.kr) Platons läromästare Och anfader för många av de senantika filosoferna Platons språkrör De tidiga dialogerna antas representera Sokrates Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett ungdomen Drack giftet för att det var i enlighet med hans filosofiska övertygelse

4. Sokrates filosofi Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv? Sokrates svar: The examinedlife Dygd är kunskap Man kan inte göra fel av fri vilja Accepterar inte den homeriska eller traditionella moralen Accepterar inte den sofistiska relativismen

5. Det goda livet är ”the examinedlife” De allra flesta har uppfattningar om hur livet bör levas Dessa är ofta ytliga och oreflekterade Sokrates metod: maieutik och dialektik

6. Traditionell begreppsanalys: en introduktion • Definition ges • Sökande efter motexempel • Ny definition • Sökande efter motexempel … X. En bra definition hittas eller alla förslag förkastas Nödvändiga villkor: villkor som måste vara uppfyllda för att x ska vara fallet Tillräckliga villkor: om villkoren är uppfyllda så är x fallet

7. Begreppsanalytiskt exempel: lögn Definition 1: en person ljuger om personen säger något som inte är sant och om personen säger det med avsikt att vilseleda Motexempel: ett vittne i en rättegång som far med osanning för att rädda sitt liv Defintition 2: en person ljuger om personen säger något som inte är sant och vet att det personen säger inte är sant Motexempel: En lärare som lär sina elever en förenklad atommodell Precision/vaghet: gränsen för t.ex. psykiska sjukdomar

8. Det goda livet: dygd är kunskap Dygd: egenskap (gott karaktärsdrag) personer har Villkor: Dygd ska vara något som är bra för oss Klassiskt bra för oss: rikedom, hälsa, skönhet Klassiska dygder: mod, måttfullhet, generositet S: inga av dessa är goda utan vishet Vishet är det enda förslaget som klarar Sokrates prov (Motargument: ond vetenskap)

9. Göra fel av fri vilja? Ingen människa väljer frivilligt något dåligt eller mindre bra framför något bra Dvs. Ingen faller frivilligt för frestelsen Sokrates (genom exempel): den som väljer fel gör det på grund av felkalkyl. Ex. En cigarett skadar inte eller jag tar en joggingtur sen Gäller prudentiella/egoistiska värden Moraliska värden? Hitler och Stalin misstog sig om moraliska fakta?

10. Eutyfrodilemmat (Den kristna versionen) Vad innebär det att något är gott (gudsfruktigt)? Att något är gott innebär att Gud gillar det (proargument: Gud har skapat världen och allt i den, alltså även moraliska egenskaper om dessa finns) Problem: Om Gud hade gillat mord eller våldtäkt hade det varit moraliskt tillåtet(/påbjudet) Alternativ tes: Gud gillar det som är gott Problem: Gud är överflödig som garant för moralens existens

11. Protagoras relativism (1) Verkligheten är som den verkar vara för var och en som upplever den  Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel för den enskilda personen Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt? S: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan, varför ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?

12. Protagoras relativism (2) P: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt samhälles normer och därmed lära dem vägen till framgång Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är? Arrington 2: Fundamental moralisk oenighet är inte nödvändig. Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter

13. Moralfilosofiska frågor hos Sokrates Filosofisk metod: Hur bedriver man filosofi? Moraliska fakta Moralisk kunskap Akrasia (viljesvaghet) Moralisk motivation Skillnad mellan moraliska/prudentiella värden Gudarnas betydelse för moralen

14. Platon (427-327f.kr) Moraliska fakta: finns de? Hur får vi kunskap om dem? Människans natur Den goda människan Den rättvisa staten

15. Några betydelser: Sokrates liv Platons metafysik Platons epistemologi (Gäller även moralfilosofin)

16. Idéläran Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som fenomen av samma slag? Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp Platons förslag: de har del i samma idé eller form Ett begrepp svarar mot en form (kungakrona, trädkrona, enkrona) Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum Det är genom förnuftet vi får kunskap om de platonska formerna

17. Idélärans etiska implikationer Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv) Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt med idéerna (finns utrymme för att fela) (Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och hos personen?)

18. (några) Sofistiska teser Conventionallaw/naturallaw Makten avgör vad som är rätt och fel 1. Rätt är att göra det makten beordrar 2 Rätt är att göra det som är bäst för makten Individen tjänar på att inte göra det moraliskt rätta

19. Glaucons utmaning Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större skala. Det finns en likhet mellan själen och staten? Samma rättrådighet? (Vad menar Platon med själ?)

20. Statens uppkomst För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov tillgodosedda En person är otillräcklig för att försörja sig själv • Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger Resurserna som produceras kan givetvis stjälas • Behov av skydd Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver koordineras  Behov av ledare

21. Analogin mellan staten och själen (En disanalogi är redan angiven: staten är självförsörjande) Funktion Klass Själsdel Dygd Behov Arbetare Begär Måttfullhet Skydd Soldater Vilja Mod Ledarskap Väktare Förnuft Visdom Otyglat begär  hejdlös konsumtion Otyglat mod  konstanta krig Otyglad kunskapstörst  upptagenhet med intellektuella pussel

22. Måttfullhet och självbehärskning Måttfullhet är en genomgående dygd för alla delar av själen/staten? Två betydelser av måttfullhet 1. Begärsdelens dygd 2. Generell beskrivning på själsdel/statsdel som är dygdig Självkontroll? Hur kan en person kontrollera sig själv? Kontroll är något externt? Platons lösning: en själsdel kontrollerar en annan (Vagnförarmetaforen)

23. Platons själ Två aspekter av Platons själsteori Ideal: När en människa mår bra är själens delar i balans och personen är rättvis (rättrådig) Psykopatologi: Platon kan förklara vad som är fel på en person som avviker från idealet (en viss själsdel fungerar inte) Fördel med Platons ideal mot hans meningsmotståndare: Platon menar att annat än fysiska njutningar är viktiga för ett gott liv: ära, respekt, självförverkligande och intellektuell stimulans

24. Tillämpad etik: den meritokratiska principen Grundläggande värdeprincip ≈ En uppgift ska utföras av en person sådan att denna person är så lämpad som möjligt för uppgiften Medborgarna ska delas in i tre klasser utefter sina själsegenskaper Väktarna och soldaterna ska genomgå en utbildning som gör dem än mer lämpade för sina uppgifter

25. Om väktarklassen (och soldaterna) Kollektiv uppfostran Grundläggande fysisk träning Gedigen intellektuell utbildning: från matematik till filosofi De ska (lära sig) älska det goda och det rätta Risk för korruption? Ingen egendom eller familj  inga särintressen Varför skulle kunskapsälskande filosofer vilja styra? Alla alternativ skulle vara sämre

26. Två nyttiga lögner och arvsgenetik Människor får bara skaffa barn inom sina samhällsklasser Lögn 1: Guld-, silver- och bronsmänniskor (Förklarar också varför klassresor ska kunna ske) Graden av lämplighet varierar inte bara mellan klasser utan också inom klasser De främsta guldmännen ska få barn med de främsta guldkvinnorna Lögn 2: Det riggade lotteriet

27. Platons kvinnor Ingen principiell invändning mot att kvinnor är med och styr Generellt är kvinnor underlägsna män men enskilda kvinnor är bättre än många män och enskilda män är sämre än många kvinnor De grekiska kvinnorna var låsta till sin funktion i hemmet jfr. Xenofons Oikonomikus

28. Varför inte demokrati? De bästa ledarna bör vara ledare för staten I en demokrati bestämmer majoriteten Majoriteten är inte de bästa ledarna Alltså: i en demokrati kommer inte de bästa ledarna bestämma Proargument: folkmassor påverkas mer av känsloargument än förnuftsargument (måste man ha de bästa ledarna? Vad var målet för staten igen?)

29. Analogin mellan staten och själen Funktion Klass Själsdel Dygd Behov Arbetare Begär Måttfullhet Skydd Soldater Vilja Mod Ledarskap Väktare Förnuft Visdom Rättvisa: stats-/själsdelarna är i balans Var och en gör det som var och en har talang för

30. Fungerar analogin? En analogi som lever vidare I rättfärdigande av krig Inom medicinsk etik (i en svagare form) Simon Caney: En stat är ingen individ Aristokrati: Förnuftet styr Timokrati: äregirigheten styr (viljan) Oligarki: Girighet styr (begär) Demokrati: maktbegär styr Tyranni: en persons nycker och lustar styr men vilken själsdel motsvarar det? Korruption?

31. Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning? Hälsa är bra för en person. Hälsa är balans i själen. Den dygdige har en själ i balans Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl att vara moraliska Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en egenskap hos en person Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan personer Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna Invändning 3: Platon blandar ihop moraliska skäl med egenintresse

32. Berörda moralfilosofiska frågor Moralisk metafysik och semantik Moralisk kunskap Hur staten bör styras Det goda livet Tillämpad etik: arvsgenetik, lögner och feminism