Download
kompetens f r att m ta alla barn och elever n gra perspektiv p specialpedagogik n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Kompetens för att möta alla barn och elever Några perspektiv på specialpedagogik PowerPoint Presentation
Download Presentation
Kompetens för att möta alla barn och elever Några perspektiv på specialpedagogik

Kompetens för att möta alla barn och elever Några perspektiv på specialpedagogik

517 Vues Download Presentation
Télécharger la présentation

Kompetens för att möta alla barn och elever Några perspektiv på specialpedagogik

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Kompetens för att möta alla barn och eleverNågra perspektiv på specialpedagogik Jerry Rosenqvist

  2. eller: • Inkluderande förskola/skola • eller • Specialpedagogik vs pedagogik

  3. Pedagogik enkel definition • Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. • (Umu 2010)

  4. Pedagogik - definition (forts 1) Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl a olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser.

  5. Enkel definitionspec ped • Specialpedagogik är pedagogik där den vanliga pedagogiken inte räcker till.

  6. Enkel definition spec ped forts Om pedagogik ses som undervisningssätt eller verksamhetsformer betyder specialpedagogik speciella undervisningsformer och speciella verksamhetsformer.

  7. Pedagogiska dilemman • elever olika – men skall ha liknande kunskaper (betyg) • avgränsa vad specialpedagogik är - och vad det inte är • framhålla ”det speciella” för att kunna se ”det generella” (resurser)

  8. Normalisation Integration Full participation & equality FN:s handikappår 1981

  9. En skola för alla Trender på tre nivåer • Statlig och överstatlig nivå • Lärarutbildning • Skola

  10. En skola för alla Trender på tre nivåer • 1. Överstatlig/statlig nivå • FN:s standardregler (1992) • Salamanca-deklarationen (1994)(inclusion/inclusive education) • ICF (2001/2002) • Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2009)

  11. FNs Standardregler • Regel 6. Utbildning • Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen.

  12. FNs Standardregler (forts regel 6) • När det ordinarie skolsystemet inte kan tillgodose behovet av utbildning hos alla människor med funktionsnedsättning kan specialundervisning övervägas. Den bör ha som mål att förbereda de studerande för undervisning i det ordinarie skolsystemet.

  13. Salamancadeklarationen • Punkt 2: • Vi tror och deklarerar att • varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov [och att] • utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas

  14. Salamancadeklarationen(forts) Vi tror och deklarerar att • ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet • att bekämpa diskriminerande attityder, • att skapa en välkomnande närmiljö, • att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla;

  15. Salamancadeklarationen (forts) • Del av punkt 8 • Integrerad skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp • en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater. • Att sända barn till särskilda skolor – eller att sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis – bör vara en undantagslösning

  16. Salamancadeklarationen (forts) • Översättningsanmärkning (till den svenska versionen): • ”I denna rapport används flitigt begreppet inclusion eller inclusive education här översatta med integration.

  17. ICD 9 (ICIDH, 1980) • International Classification of Impairment, Disability & Handicap • skada/störning/impairment • funktionshinder/disability • handikapp/hand-in-cap • miljökrav/environmental demands

  18. WHO (2001/2002) ICF (ICIDH-2) International classification of functioning and disability. Geneva: Assessment, Classification and Epidemology Group. (ICF) • Ny syn på handikapp = hälsa/handikappande situationer Kroppens funktioner och strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivnings- faktorer Aktiviteter: sättet att genomföra aktiviteter Delaktighet: engagemang i livssituationer Omgivande faktorer: fysisk resp social miljö

  19. En skola för allaTrender på tre nivåer • 2. Lärarutbildningen från speciallärare/specialundervisning till specialpedagog/specialpedagogik via ”Kompetens för att möta alla elever” (Att lära och leda - SOU 1999:63, kap 9) till speciallärare/specialundervisning i svenska/matematik (2008) + utv störn mm (2011) (En hållbar lärarutbildning - SOU 2008:109)

  20. Den tidigare speciallärarutbildningen • (1962-1989) gavs vid lärarhögskolorna i • Stockholm från 1962 • Göteborg från 1962 • Malmö från 1965 • Umeå från år 1972 (?) • Linköping från 1977 • Uppsala från 1977

  21. Tre grenar: Gren 1 • (2 terminer) för lärare i • särskola • hjälpundervisning • observationsundervisning, och för elever med • läs- och skrivsvårigheter • rörelsehinder, och • synsvårigheter

  22. Gren 2 • 2-3 terminer (plus specialiseringstermin) • för utbildning av lärare för • synskadade elever (synpedagoger) • för hörsel- och talskadade elever (hörselpedagoger och talpedagoger)

  23. Gren 3 • (2 terminer) för • sjukhuslärare • träningsskollärare • lärare i yrkes- och verksamhetsträning

  24. Ny specialpedagogik DsU 1986:13 - Specialpedagogik i skola och lärarutbildning - ett förslag på en förnyad speciallärarutbildning.

  25. I denna utredning formulerades tankar om att uppdraget som speciallärare ska kunna innehålla rådgivning och handledning till andra lärare och inte enbart gälla arbete med enskilda barn på individnivå.

  26. Utredningen utgör slutänden på en politisk vilja beträffande svensk skola, vars första tecken kunde avläsas i 1940-års skolutredning och gestaltas i 1946-års skolkommission - embryot till grundskolan, då med arbetsnamnet enhetsskolereformen.

  27. Några offentliga utredningar med anknytning till 1940-års skolutredning och 1946-års skolkommission: Statsbidrag till daghem och lekskolor mm. (1941 års befattningsutredning, SOU 1943:9) Utredning och förslag rörande specialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. (1940-års skolutredning, SOU 1947:11) Förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. (1946-års skolkommission, SOU 1948:27) Daghem och förskolor. (SOU 1951: 15)

  28. SIA-utredningen Tankegångarna konkretiseras i rapporterna från utredningen om skolans arbetsmiljö – och då särskilt i den om skolans inre arbete, den s k SIA-utredningen (SOU 1974:53 - Skolans arbetsmiljö).

  29. SIA-utredningens huvuduppgift var att ge förslag om hur man skulle kunna komma tillrätta med vissa problem – närmast på disciplinär nivå.

  30. Den kom dock att mynna i förslag om resursanvändningen i form av en basresurs med en förstärkningsresurs, vilken skulle ge ett bättre stöd för ”elever med skolsvårigheter”.

  31. Förslagen i SIA-utredningen kom att till stor del lägga grunden för påbuden i 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80).

  32. Specialpedagogprogrammetfrån 1990 (60p) • För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.

  33. Lärosäten för specialpedagogiska programmet: Stockholm Göteborg Malmö Umeå Kristianstad Linköping Växjö-Kalmar (Linné) Karlstad Örebro Västerås (Mälardalen)

  34. Specialpedagogprogram, 90 högskolepoäng (hp) • ”Som specialpedagog ska du utifrån din yrkeserfarenhet utveckla ditt professionella och vetenskapliga förhållningssätt för att i samverkan med bl. a skolledare leda det pedagogiska arbetet att stödja alla barn/elever, på både grupp- och individnivå. Fokus ligger på psykosociala svårigheter och funktionshinder.” (Linnéuniversitetet)

  35. Speciallärarprogram, 90 högskolepoäng • ”Som speciallärare driver du utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom att möta behoven hos elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter och/eller matematiksvårigheter” • (och – fr o m ht 2011 – elever med utvecklingsstörning)

  36. Inriktningar spec lär • Inriktning svenska (språk- skriv- & läsutveckling), 90 hp • Inriktning matematik (matematikutveckling), 90 hp • Inriktning utvecklingsstörning 90 hp

  37. Prop 2009/10:89(Bäst i klassen) • 6.2 Speciallärarexamen … • bör utökas med specialiseringar mot • Dövhet eller hörselskada • Synskada • Grav språkstörning • Utvecklingsstörning

  38. Prop 2009/10:89(Bäst i klassen) • 6.2 Specialpedagogexamen … • bör ses över i särskild ordning • (Verkställt gnm uppdrag från utbildningsdepartementet till högskoleverket november 2011. Slutrapport juni 2012.)

  39. UHÄ-Rapport 2012:11 R Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan

  40. Förslag: • att den nuvarande specialpedagogexamen avskaffas och • att speciallärarexamen erbjuds med ytterligare en inriktning mot specialpedagogiskt arbete.

  41. En skola för alla Trender på tre nivåer • 3. Skolan • från klinik - till ”Skola för alla” - till vaddå? • att se alla elever som resurs • från kategoriskt till relationellt perspektiv • elever i svårigheter i stället för med svårigheter • differentiering av elever eller av undervisningen? • från klassundervisning till ”varierande grupper och gruppstorlekar” (SIA, 1974)

  42. Beträffande specialpedagogik: • En viktig fråga: • Vem är specialpedagogikens avnämare? eller • Vem är specialpedagogens/speciallärarens uppdragsgivare? eller • Vem äger specialpedagogiken?

  43. En vanlig åtgärd: Mer av redan befintliga åtgärder/More of the same! Alltså: En kvantifiering av en kvalitet!

  44. Ett viktigt förhållande: Ju snävare man definierar pedagogik – desto bredare måste man definiera specialpedagogik!

  45. Normalitet – Avvikelse – Differentiering

  46. Fyra decenniers läroplaner (efter Bladini, se Marklund 1989, del 6, s 53) • 40-talet (Normalplan 43) • hjälpklass, psykopatklass, ordblindklass *Bladini, Ulla-Britt (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent, Göteborgs universitet (s 33f).

  47. Fyra decenniers läroplaner (efter Bladini, se Marklund 1989, del 6, s 53) • 50-talet (U-55) • hjälpklass; specialklasser för läs, obs, skolmognad, hörsel, synsvagklass; frilufts- och hälsoklass; särskild specialundervisning, särskild hjälpundervisning;

  48. Fyra decenniers läroplaner (efter Bladini, se Marklund 1989, del 6, s 53) • 60-talet (Lgr 62) • hjälpklass; specialklasser för läs, obs, skolmognad, hörsel, syn, CP; frilufts- och hälsoklass; särskild specialundervisning för hjälp, läs, obs; särskild stödundervisning i åk 2; ”kliniker”.

  49. Fyra decenniers läroplaner (efter Bladini, se Marklund 1989, del 6, s 53) • 70-talet (Lgr 69) • specialklasser för hjälp, läs, obs, skolmognad, hörsel, syn, rörelsehinder; samordnad specialundervisning för läs, obs, tal; ”kliniker”;

  50. Fyra decenniers läroplaner (efter Bladini, se Marklund 1989, del 6, s 53) • 80-talet (Lgr 80) • särskild undervisningsgrupp, skoldaghem, skolveckohem, anpassad studiegång;