Att utveckla en styrmodell

Att utveckla en styrmodell Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den praktiska vardagen? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ? Uppdragsplaner! Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Politikens mål, ramar och förväntningar Avdelningschef Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Uppdragsplanerna Syftet med uppdragsplanen är att tydliggöra och reglera villkoren för äldreomsorgens chefer och är i sin struktur en överenskommelse mellan avdelningschef och respektive chef. Uppdragsplanen är uppdelad i två delar. Den ena delen anger ramen för själva chefsuppdraget och i den andra delen konkretiseras respektive chefs uppdrag avseende verksamhetens innehåll,åtagande, kvalitet och resurser. Den delen av uppdragsplanen är ett sätt att beskriva vad som skall utföras under året, till vilken kvalitet och med vilka resurser. Tanken är att planen skall vara ett aktivt styr- och uppföljnings-instrument, med andra ord så fastställs också vad som skall följas upp och hur och när detta skall ske. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Att utveckla en styrmodell U p p f ö l j n i n g Det första steget Politikens mål, ramar och förväntningar Avdelningschef Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan MedarbetareUppdragsplan Medarbetare Uppdragsplan MedarbetareUppdragsplan Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Känsla att något fattades ? Det fattades en samlad plan för äldreomsorgen En process att utveckla en verksamhetsplan, där de politiska målen definieras/tolkas och bryts ner till avdelningsnivå och där avdelningens egna mål och ambitioner beskrivs, startades. Planen skulle också innehålla en modell för uppföljning - Ett samlat dokument. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kännetecken Kännetecknen anger hur vi vill uppfattas av medborgarna, brukarna och deras anhöriga, samarbets-partners med flera avseende bemötande, kvalitet och förhållningssätt. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kännetecken • Brukarfokus • Kvalitativ och faktabaserad verksamhet • Öppenhet • Samverkan • Attraktiva arbetsplatser Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Brukarfokus Vi är i första hand till för våra brukare vilket återspeglar sig i vårt förhållningssätt. Varje människa är unik och detta är alltid den utgångspunkt som skall prägla vården och omsorgen. Att bli bemött med respekt och på ett korrekt sätt, trygghet, själbestämmande, integritet, helhetssyn, inflytande och delaktighet och rättssäkerhet är några av våra grundläggande principer. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kvalitativ och faktabaserad verksamhet All verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen skall vara kunskapsbaserad samt vara en del av den lokala, regionala och nationella kunskapsuppbyggnaden. Dokumentation, utvecklingsprojekt, eventuell lokalt anknuten forskning är exempel på insatser som bidrar till att bygga upp ny kunskap. Kvalitetsnivån inom varje delområde inom äldreomsorgen beskrivs med kvalitetsindikatorer som kontinuerlig följs upp och redovisas. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Inriktning Utifrån politikens intentioner och äldreomsorgsavdel-ningens egna tankar inför framtiden har 8 områden utkristalliserats som beskriver äldreomsorgens inrikt-ning de närmaste åren. Vi menar att dessa områden är viktiga för utvecklingen av äldreomsorgen, har stor betydelse för brukarna, deras anhöriga, frivilliga och frivilligorganisationer men flera och för våra medar-betare. Inriktningsmålen har fokus på 2009-2010 (mandatperioden) Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Inriktning • Lättillgänglig information • Förebyggande verksamhet • Inflytande och trygghet • Metod- och verksamhetsutveckling • Effektivitet • Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring • Attraktiva arbetsplatser och kompetent personal Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Metod- och verksamhetsutveckling …….. Ett stort utvecklingsområde är att utveckla den målrelaterade vården, omsorgen och rehabiliteringen. • Inriktningsmål 2010 • Alla insatser skall bygga på väldefinierade behov och beslut samt vara målrelaterade i alla led. Planering och uppföljning av insatserna skall utvecklas. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring • … Kvalitet kan ses ur många olika perspektiv, dels inre kvalitet (inom organisationen) och dels yttre kvalitet (ex. medborgarnas, brukarnas upplevelse), men kvalitet kan också beskrivas på flera olika nivåer, nämligen struktur(mått), process(mått) och resultat(mått) och eventuella orsakssammanhang dem emellan. • Det finns vissa förutsättningar när man skall utveckla kvalitetsmått/indikatorer och det är att dessa skall vara mätbara och kvantifierbara, skall kunna tolkas på ett entydigt sätt och de måste täcka huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet (ex. från ansökan/handläggning till insatsernas genomförande). Måtten skall alltså kännetecknas av vetenskaplig rimlighet/ validitet, vikt/relevans, mätbarhet och tolkningsbarhet/entydighet. • Inriktningsmål • Kvalitetsmått/indikatorer skall tas fram som beskriver verksam-hetens kvalitet. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Prioriterade områden 2008 Ett exempel: Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering • I alla beslut/ordinationer skall det finnas mål som beskriver vad som förväntas uppnås med insatserna. • Kommentar: De övergripande målen skall sedan på ”utförarnivå” brytas ner till delmål som beskriver hur man skall uppnå det/de uppsatta målet/en. • Alla brukare/patienter skall ha en aktuell vård och omsorgsplan. Planen skall utarbetas tillsammans med brukaren eller dennes företrädare. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Uppföljning - ett exempel Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering Beslut/ordinationer: Ett urval av ”beställningar” granskas 2 gånger om året - aktgranskning (enligt en fastställd tidplan). Vård- och omsorgsplaner: 1. Antalet personer med aktuell individuell plan. 2. Ett urval av vård- och omsorgsplaner granskas en gång per år. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kvalitetskriterier - exemplet ”handläggningsprocessen” • All verksamhet inom äldreomsorgen skall präglas av god kvalitet, vilket innebär att följande kvalitetskriterier skall vara vägledande i handläggningsprocessen. • Den som ansöker om insats skall bli bemött på ett korrekt och respektfullt sätt. • Behovsbedömningen skall bygga på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas. • Beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning skall vara tydliga och kunna förstås av den som ansöker. • Alla brukare skall ha en ”aktiv” vård- och omsorgsplan. • Insatserna skall utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhöriga/närstående. • Alla beslut och vård- och omsorgsplaner skall följas upp systematiskt. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kvalitetskriterier - exemplet anhörigstöd Tillgänglighet • Med detta menas bland annat att stödet både kan ges i akuta situationer (så långt detta är möjligt) och planerat, att delar av stödet skall vara biståndsfritt och till vissa delar kostnadsfritt. Individuellt – utifrån den som vårdar • Med detta menas att stödet, så långt det är möjligt, skall planeras och genomföras utifrån den som vårdar. Flexibilitet • Med detta menas att det, så långt det är möjligt, skall vara den anhöriges situation som skall styra stödet och insatserna. Kontinuitet • Med detta menas att det bör finnas en kontaktperson i den geografiska närheten och på de särskilda boendena och att det skall vara så få avlösare som möjligt. Samverkan • Med detta menas samverkan med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna anhörigstödet, engagera organisationer och frivilliga i stödet till anhöriga. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget U p p f ö l j n i n g U p p f ö l j n i n g Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Måluppfyllelse? U p p f ö l j n i n g Mål • Kvalitetsmått/indikatorer • Klagomålshantering • Brukar/anhörigenkäter • Avvikelser • Kompetens • Utvärderingar • Verksamhetsmått • Ekonomiska mått • Etcetera Mål/delmål Omsätts i praktiken Brukaren, anhöriga, medborgare Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kostnad per brukare • Brukarmix, ordinärt / särskilt boende per grupp • Kostnad per hemtjänsttimme • Kostnad per dygn i särskilt boende • Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna • Kostnad per invånare och åldersgrupp • Medelkostnad per åldersgrupp • Brukarnöjdhet Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Konsumtion Totalindex Kommun Hjt-timme Säbo LSS boende % ytterfall, ord/säbo % ytterfall, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex Borlänge 1 620 7,96% 23,65% 175 977 54 068 8,33 323 1 537 Karlstad 8,41% 30,83% 195 881 54 531 5,00 362 1 914 2 141 Östersund 1,44% 47,44% 174 044 52 871 5,83 410 1 392 1 770 Hammarö 13,61% 37,96% 69 045 5,00 326 1 635 1 799 266 619 Säffle 7,94% 18,88% 55 258 5,83 464 1 328 1 974 254 782 Lindesberg 1331 2,35% 33,64% 215 932 60 503 9,17 439 1 328 Kumla 1393 7,05% 37,65% 151 558 64 923 5,83 589 1 677 Örebro 463 1 412 Saknas 7,61% Saknas 151 904 71 676 6,25 Umeå 26,23% 34,29% 378 1 765 1 765 272 912 Att utveckla en styrmodell Kostnad per brukare Produktivitet Brukarmix 107 632 2,50 Skellefteå 1431 1,11% 49,06% 97 198 6,67 327 1 368 232 341 Höör 1 487 1 450 9,82% 29,07% 188 074 80 539 6,67 454 Varberg 396 1 678 15,42% 18,80% 207 353 82 176 4,17 2 200 Malmö Stad, VIN 374 2 048 4,83% Saknas 133 723 70 322 5,00 1 290 Falun Saknas 20,57% Saknas 181 117 65 634 5,00 285 1 864 Vansbro Saknas 21,00% 28,80% 113 611 3,00 404 1 438 324 606 Markaryd 1468 9,07% 30,59% 74 818 6,67 383 1 323 234 267 Robertsfors 18,94% 30,88% 119 580 1,67 364 1 784 2 414 237 955 Högsby 25,26% 33,33% 93 736 1,67 519 1 581 2 259 234 507 Katrineholm 8,29% 41,41% 59 799 6,67 335 1 307 1 885 252 758 Älmhult 26,45% 46,67% 81 177 5,00 336 1 643 1 910 297 807 Enköping 21,03% 30,74% 75 236 1,67 446 1 795 2 275 297 087 399 1 550 1 841 12,59% 33,54% 222 915 76 397 5,12 Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Nästa steg Kostnad per brukare Målet är att bryta ner beräkningarna per grupp/enhet/område och koppla ihop kostnader med mera med upplevelser av kvalitet (brukare, anhöriga, medarbetare). Finns ett samband mellan hög kostnad och god kvalitet? Brukarmix Produktivitet Antal ytterfall Kostnad/hemtjänst-timma/plats Brukare Medarbetare Bemötande Bemötande Trygghet Trygghet Inflytande Inflytande Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Tack för oss! Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell