God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland

1. God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland FORSKNINGSETISKA DELEGATIONEN (TENK) 2014

2. FORSKNINGSETISKA DELEGATIONEN (TENK) • Grundades år 1991 (Förordning om forskningsetiska delegationen 1347/1991) • Uppgifter (förordning 1347/1991) • att göra framställningar och avge utlåtanden till myndigheter i forskningsetiska lagstiftningsfrågor och andra forskningsetiska frågor • att fungera som sakkunnigorgan vid utredningen av forskningsetiska problem • att ta initiativ för främjande av forskningsetik samt främja diskussionen om forskningsetik i Finland • att följa den internationella utvecklingen inom sitt område och aktivt delta i internationellt samarbete • att sprida information om forskningsetiska frågor

3. GVP-ANVISNINGARNA (1/3) • Delegationen utarbetade de första nationella anvisningarna för handläggning av misstankar om oredlighet i forskningen år 1994. Syftet var att känna igen oredlighet i forskningen och att etablera gemensamma normer för handläggning av den. • Åren 1998 och 2002 gavs nya anvisningar, och år 2012 har anvisningarna åter förnyats och uppdaterats.

5. GVP-ANVISNINGARNA (2/3) • De forskningsetiska anvisningarna God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland, dsv. GVP-anvisningarna, har publicerats på finska, svenska och engelska. • En elektronisk version av anvisningarna finns på Forskningsetiska delegationens hemsidor och den tryckta versionen kan beställas avgiftsfritt av delegationen, www.tenk.fi

6. GVP-ANVISNINGARNA (3/3) • GVP-anvisningarna erbjuder alla som bedriver forskning en modell för god vetenskaplig praxis. • Anvisningarnas verkan bygger på att vetenskapssamfundet frivilligt åtar sig att följa dem och göra de forskningsetiska principerna kända • Utgångspunkten för GVP-anvisningarna är att det framför allt tillkommer de organisationer som bedriver vetenskaplig forskning att främja god vetenskaplig praxis och handlägga misstankar om avvikelser från den.

7. GOD VETENSKAPLIG PRAXIS (1/5) Centrala utgångspunkter för god vetenskaplig praxis ur ett forskningsetiskt perspektiv är: • I forskningen iakttas de förfaringssätt som forskningssamfundet erkänt, dvs. hederlighet, allmän omsorgsfullhet och noggrannhet i forskningen och i dokumenteringen och presentationen av resultaten samt i bedömningen av undersökningar och undersökningsresultat. • I forskningen tillämpas dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder som är förenliga med kriterierna för vetenskaplig forskning och etiskt hållbara. Vid publiceringen av undersökningsresultaten tillämpas den öppenhet och den ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar vetenskaplig verksamhet.

8. GOD VETENSKAPLIG PRAXIS (2/5) • Forskarna tar i sin egen forskning och när resultaten av den publiceras hänsyn till andra forskares arbete och resultat och hänvisar till deras publikationer på ett korrekt sätt så att deras arbete respekteras och deras resultat tillmäts det värde och den betydelse som tillkommer dem. • Forskningen planeras, genomförs och rapporteras och insamlade data lagras på det sätt som kraven på vetenskapliga fakta förutsätter. • Forskningstillstånd har anskaffats och den etiska förhandsbedömning som förutsätts inom vissa områden har utförts.

9. GOD VETENSKAPLIG PRAXIS (3/5) • Innan forskningen inleds eller en forskare rekryteras uppgörs inom forskningsprojektet eller forskningsgruppen ett avtal om samtliga parters – såväl arbetsgivarens som den ansvarige forskarens (principal investigator) och forskningsgruppens medlemmars – rättigheter, upphovsrättsliga principer, ansvar och skyldigheter samt om förvaringen och rätten att använda material på ett sätt som alla parter godkänner. • Finansieringskällor och övrig bundenhet av betydelse för forskningens genomförande meddelas de berörda och dem som deltar i forskningen och rapporteras när forskningsresultaten publiceras

10. GOD VETENSKAPLIG PRAXIS (4/5) • Forskarna avhåller sig från all bedömning och allt beslutsfattande i fråga om vetenskap och forskning om det finns skäl att misstänka jäv. • I forskningsorganisationerna tillämpas god personal- och ekonomiförvaltning och datasekretessfrågor beaktas.

11. GOD VETENSKAPLIG PRAXIS (5/5) • I första hand svarar varje forskare och medlem i forskningsgruppen själv för att god forskningspraxis iakttas. • Ansvaret tillkommer dock även hela vetenskapssamfundet • Universiteten och yrkeshögskolorna skall sörja för att deras grundutbildning och vidareutbildning omfattar orientering i god forskningspraxis och undervisning i forskningsetik

12. AVVIKELSER FRÅN GOD VETENSKAPLIG PRAXIS Avvikelser från god vetenskaplig praxis indelas i tre kategorier, nämligen: • Oredlighet i vetenskaplig verksamhet • Försummelse av god forskningspraxis • Övriga ansvarslösa förfaranden

13. 1. OREDLIGHET I VETENSKAPLIG VERKSAMHET Oredlighet kan indelas i fyra underkategorier: • Fabricering (fabrication) • Med förfalskning (falsification, misrepresentation) • Plagiering (plagiarism) • Med stöld (misappropriation)

14. 2.FÖRSUMMELSE AV GOD FORSKNINGSPRAXIS (1/2) Försummelse av god forskningspraxis tar sig uttryck i grov underlåtenhet (gross negligence) och vårdslöshet i olika faser av forskningsarbetet, såsom: • att förringa andra forskares roll i en publikation, t.ex. att underlåta att nämna dem, samt att hänvisa till tidigare forskningsresultat på ett bristfälligt eller osakligt sätt • att rapportera om forskningsresultat eller tillämpade metoder på ett vårdslöst och därmed missvisande sätt

15. 2. FÖRSUMMELSE AV GOD FORSKNINGSPRAXIS (2/2) • att registrera och förvara resultat och forsknings-material på ett bristfälligt sätt • att publicera samma resultat flera gånger som skenbart nya (s.k. självplagiering) • att på annat sätt vilseleda vetenskapssamfundet i fråga om sitt eget forskningsarbete.

16. 3. ÖVRIGA ANSVARSLÖSA FÖRFARANDEN (1/2) • manipulering av upphovsmannaskapet • att överdriva sina egna vetenskapliga meriter • att lägga till överflödiga forskningsreferenser i en källförteckning för att få den att framstå som mer omfattande • attfördröja en annanforskaresarbete • falskangivelse om avvikelsefrån god vetenskapligpraxis

17. 3. ÖVRIGA ANSVARSLÖSA FÖRFARANDEN (2/2) • attförsvåra en annanforskaresarbetepåövrigtosakligtsätt • attvilseledaallmänhetengenomattioffentlighetenläggaframmissvisandeellerförvrängdauppgifter om sin forskning, dessresultat, resultatensvetenskapligabetydelseellerderastillämplighet.

18. Anvisningar för handläggning av misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis • Anmälan görs hos den organisation där den misstänkliggjorda verksamheten bedrivits/bedrivs • Det mest centrala i förfarandet med tanke på rättsskyddet är • rättvisa och opartiskhet i handläggningen • att samtliga parter hörs • sakkunnighet och snabbhet i handläggningen

19. Utredningsprocessen Utredningsprocessen för misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis består av tre steg: • skriftlig anmälan • Förundersökning • egentlig utredning

20. GVP-processen

21. GVP-processen (1/4) • Misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis skall underrättas rektorn eller annan person som ansvarar för beslutsfattandet enligt det ovan beskrivna (i fortsättningen rektorn) genom skriftlig anmälan. Anmälan görs hos den organisation där den misstänkliggjorda verksamheten bedrivits/bedrivs. Anmälan kan inte göras anonymt. • Rektorn beslutar om förundersökning skall inledas. Man kan avstå från att göra en förundersökning

22. GVP-processen (2/4) • Syftet med förundersökningen är att preliminärt utreda om det finns grund för de misstankar som framförts i anmälan och att granska de argument som framförts som stöd för misstankarna. I samband med förundersökningen hörs den som gjort anmälan, den som misstänks och vid behov experter och övriga personer • Om det utgående från förundersökningen visar sig att misstanken är obefogad, fattar rektorn beslut om att behandlingen av ärendet avslutas.

23. GVP-processen (3/4) • Om det efter förundersökningen fortfarande finns skäl att misstänka försummelse av god forskningspraxis eller oredlighet i vetenskaplig verksamhet skall rektorn inleda en egentlig utredning • Rektorn bildar en utredningsgrupp för den egentliga utredningen och ber in olika experter som medlemmar, varav en utses till ledare • Utredningen skall utföras så snabbt som möjligt och dess olika faser, såsom hörandet av parterna, bör dokumenteras noggrant.

24. GVP-prosessen(4/4) • Utredningsgruppen skall avge en slutrapport om sitt arbete. • Rektorn fattar beslut om huruvida avvikelse från god vetenskaplig praxis ägt rum. • Om den som misstänks eller den som framfört misstanken är missnöjd med rektorns beslut, de förfaringssätt som tillämpats i förundersökningen eller utredningen eller med slutledningarna av slutrapporten kan denna begära ett utlåtande i ärendet av Forskningsetiska delegationen.

25. TENK:sutlåtandeprocess

26. Kontaktinformation Forskningsetiska delegationen (TENK) Snellmansgatan 13, 00170 Helsingfors, Finland Email: tenk@tsv.fi www.tenk.fi