1 / 36

Lagstiftning – en översikt

Lagstiftning – en översikt. Riskbruk, missbruk och beroende. Samarbete över huvudmannagränser. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

giulia
Télécharger la présentation

Lagstiftning – en översikt

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Lagstiftning – en översikt Riskbruk, missbruk och beroende

  2. Samarbete över huvudmannagränser • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Socialtjänstlagen (SoL) • Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) • Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) • Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) • Patientdatalagen (PDL)

  3. Olika huvudmän – olika ansvarsområden • Hälso- och sjukvård enligt HSL – ett delat ansvar mellan landsting och kommun • Både landsting och kommun får ”sluta avtal med annan” om att utföra de uppgifter huvudmännen enligt lagen ansvarar för • För verksamhet som bedrivs enligt SoL, LVM och LVU är kommunen huvudman

  4. Forts. • OSL gäller för alla myndigheter • PDL – gäller personuppgiftsbehandling inom hälso- och sjukvård - oavsett huvudman. • PDL möjliggör informationsöverföring över huvudmannagränser under vissa särskilda förutsättningar.

  5. Hälso- och sjukvårdslagen • Ramlag – innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård oavsett huvudman. • Den riktar sig till huvudmannen – reglerar huvudmannens skyldigheter (inte en rättighetslagstiftning) • Mål och krav

  6. HSL i korthet • Målen för hälso- och sjukvården; - en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen - vården ska ges med respekt för alla människors lika värde - den som har det största behovet ska ges företräde

  7. HSL i korthet, forts. • Krav på en god hälso- och sjukvård; - god kvalitet med god hygienisk standard - tillgodose patientens behov av trygghet - respekt för patientens självbestämmande och integritet - främja goda kontakter mellan patient och personal

  8. Landstingets ansvar enligt HSL • Landstinget ansvarar för: - att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget • Landstinget ansvarar inte för sådan hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för

  9. Kommunens ansvar enligt HSL • Kommunen ansvarar för: - att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt äldre och funktionshindrade som är i behov av särskilda boendeformer - att erbjuda en god hälso- och sjukvård för dem som vistas i dagverksamhet • En kommun får även i övrigt erbjuda hemsjukvård till dem som vistas i kommunen • Inte läkarvård

  10. SoL i korthet • Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag med rättighetsinslag • Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av enskilda ärenden inom socialtjänsten.

  11. Kommunens ansvar för socialtjänsten • 1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. • Särskilt omnämnda grupper i SoL är: - barn och unga - äldre människor - människor med funktionsnedsättningar - missbrukare - anhörigvårdare - brottsoffer

  12. Socialtjänstens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet,- jämlikhet i levnadsvillkor,- aktiva deltagande i samhällslivet.

  13. LVU i korthet • När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg – socialtjänstlagen i första hand • Miljöfall - t.ex. brister i omsorgen p.g.a. vårdnadshavares missbruk • Beteendefall - t.ex. eget missbruk

  14. LVM i korthet • När vård inte kan ges i frivilliga former – socialtjänstlagen i första hand • Syftar till att motivera till frivillig vård

  15. Samverkan enligt HSL och SoL • När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.    

  16. Samverkan utan samtycke? • På vilket sätt kan man utbyta uppgifter mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten utan att den enskilde samtycker? • Utbyta uppgifter muntligen? • Skicka utdrag ur patientjournal/personakt?

  17. Offentlighet och sekretess • Offentlighets- och sekretesslagen gäller från och med 30 juni 2009 • Inga materiella förändringar

  18. OSL:s tillämpningsområde • Mellan myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet • Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet • Förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller om det sker på annat sätt = sekretess • Vad är en allmän handling?

  19. Handlingsoffentlighet • TF 2:1 ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”

  20. Kriterier för allmän handling • Myndighet? • Handling? • Förvaras hos myndigheten? • Inkommen? • Upprättad? • Akter upprättade inom socialtjänsten? • Patientjournaler?

  21. Begränsning av offentlighetsprincipen • Alla allmänna handlingar är inte offentliga • Allmänna offentliga handlingar och allmänna hemliga handlingar • Begränsningen måste ske genom lag • Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)

  22. Sekretess för enskild inom socialtjänst • 26 kap. 1 § Sekretess gäller inom socialtjänst för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

  23. Hälso- och sjukvårdssekretessen 25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Omvänt skaderekvisit innebär presumtion för sekretess. Mycket stark sekretess inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst.

  24. Menprövning • När anses en person ”lida men”? • Utgångspunkten är den enskildes egen upplevelse

  25. Möjlighet att bryta sekretessen Trots den stränga sekretessen finns i vissa situationer möjlighet att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter. Sekretessen hindrar inte att….

  26. Underlättar samarbetet inom landstingets eller kommunens patientverksamhet Hälso- och sjukvårdssekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas från en myndighet som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting. Ex. två vård och omsorgsnämnder i kommunen Mellan ett sjukhus och en vårdcentral

  27. Underlätta uppgiftsutbyte mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av annat skäl inte kan samtycka till att uppgift lämnas ut, hindrar hälso- och sjukvårdssekretess inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller enskild verksamhet på socialtjänstens område.

  28. Underåriga och missbrukare Hälso- och sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18år eller enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller närstående till denna lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten till annan sådan myndighet om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

  29. Väntade barn Samma reglering som underåriga och missbrukare men skyddsobjektet är det väntade barnet. Väntat barn – möjlighet Fött barn - skyldighet

  30. Möjlighet blir skyldighet! En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

  31. Skyldighet att bryta sekretessen • Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen • Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

  32. Uppgiftsskyldighet • Uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen • Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som är anmälningsskyldiga är också skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.

  33. Straffsanktioner • Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte är ringa, röjer hemlig uppgift kan dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. • Den som olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar innehållet i en sådan upptagning kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år.

  34. Patientdatalagen Gäller alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap Ökad patientsäkerhet och ett starkt integritetsskydd Ramlagstiftning Sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården

  35. Patientdatalagen, forts Inte en gemensam journal! Patientdatalagen tillåter ett elektroniskt system för att göra vårddokumentation åtkomlig över vårdgivargränser. Det elektroniska utlämnandet = direktåtkomst Ökad tillgänglighet till patientuppgifter

  36. När får uppgifterna användas? Skede 1 – skall uppgifterna vara tillgängliga? Patientens rätt till information Om patienten motsätter sig – uppgiften spärrad Vårdnadshavare kan inte spärra uppgifter om barn Skede 2 – skall direktåtkomsten få användas? Aktuell patientrelation? Kan uppgifterna ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla? Samtycker patienten? OK att ta del av uppgifterna Patienten kan inte samtycka – akut nödsituation? Vilken vårdgivare har gjort de ospärrade uppgifterna tillgängliga? Kan de ha betydelse? OK att ta del av uppgifterna Om inte samtycke eller nödsituation - absolut sekretess

More Related