Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland

1. Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland

3. Färre bostadsbidrag, fler utkomststöd Figur 9. Antal hushåll med bostadsbidrag respektive utkomststöd 1997-2005

4. Andelen utkomststödstagare av befolkningen Figur 2. Mottagare av utkomststöd i Finland och på Åland 1991-2005. Procent av alla invånare

5. Hur länge får man utkomststöd? Tabell 9. Utkomststödens* varaktighet i månader 2001-2005

6. Andelen utkomststödstagare av befolkningen i Mariehamn, på landsbygden och i skärgården Figur 4. Mottagare av utkomststöd i Mariehamn, på landsbygden och i skärgården 1990, 1995, 2000, 2005. Procentuella andelar av respektive befolkning

7. Hushållens och individernas ’konsumtionsvikt’ • Ekvivalensskalan för beräkning av hushållens konsumtionsvikt • Alla personer i hushållet ges en vikt beroende på deras ålder och antal personer i hushållet. • Den första vuxna (som fyllt 18 år) i varje hushåll ges vikten 1,0. • Varje därpå följande vuxen person ges vikten 0,7 och varje person under 18 år ges vikten 0,5. • Om hushållet ifråga enbart består av personer under 18, ges den första personen vikten 1,0 och alla övriga vikten 0,5.

8. Den relativa fattigdomsgränsen • Den relativa fattigdomsgränsen på Åland • Om man tillämpar den av OECD och Eurostat rekommenderade relativa fattigdomsgränsen; 60 procent av den nationella median-inkomsten, låg den åländska fattigdomsgränsen år 2004 vid en årsinkomst (netto) på 11 024 € per konsumtionsenhet och år innan skattefria transfereringar. • motsvarande gräns för hela Finland var 10 020 € • för Sverige var den relativa fattigdomsgränsen 10 104 €

9. Hur stor andel ligger under den relativa fattigdomsgränsen? Några exempel: • 13 procent av alla åländska hushåll • 27 procent av de ensamboende • 46 procent av de ensamstående med barn • 85 procent av ensamförsörjarna med bostadsbidrag

10. Hushållens storlek och fattigdomsgränsen Tabell 5. Andel av olika hushåll (antal personer) med en nettoinkomst per konsumtionsenhet under den relativa fattigdomsgränsen, före skattefria transfereringar, år 2004 (procent)

11. Ensamboende under fattigdomsgränsen Figur 14. Andelen ensamboende under den relativa fattigdomsgränsen (60 procent av medianinkomsten), före skattefria transfereringar, efter åldersgrupp och kön år 2004

12. Vilken ålder är klienterna? Figur 15. Åldersfördelningen bland utkomststödstagarna åren 2001-2005. Antal personer (endast hushållens referenspersoner)

13. Utkomststöd: de vanligaste hushållstyperna Tabell 8. Utkomststödstagare efter hushållstyp 2001 och 2005. Procentuell andel av hushållen med utkomststöd inom parentes

14. Vilken socioekonomisk ställning har utkomststödstagarna? Figur 18. Antal utkomststödstagare efter socioekonomisk ställning 2001 och 2005. Endast hushållens referenspersoner

15. Vilken är de unga utkomststödstagarnas sysselsättning? Figur X. Huvudsaklig sysselsättning: Utkomststödstagare i åldern 18-29 år (procent av alla i samma åldersklass med utkomststöd)

16. Ensamboende och makar/sammanboende Figur 20. Utkomststödstagares inkomst per konsumtionsenhet och månad före och efter skattefria transfereringar, kumulativt. Ensamboende och makar/sammanboende utan barn

17. Ensamstående med barn Figur 21. Utkomststödstagares inkomst per konsumtionsenhet och månad före och efter skattefria transfereringar, kumulativt. Ensamstående med hemmavarande barn

18. Makar/sammanboende med barn Figur 22. Utkomststödstagares hushållsinkomst per konsumtionsenhet och månad före och efter skattefria transfereringar, kumulativt. Makar/samboende med barn

19. Långt ifrån alla hamnar över fattigdomsgränsen Tabell 15. Andel hushåll med utkomststöd över fattigdomsgränsen efter socialt bistånd. Variationskoefficienter inom respektive kategori före och efter transfereringar, efter hushållstyp

20. Bidragens procentuella tillskott till inkomsten Tabell 13. De enskilda bidragens procentuella tillskott till utkomststödstagarnas inkomst* *) inkomst per konsumtionsenhet **) inklusive underhållsbidrag Anm.: talen har avrundats Källa: bearbetningar av statistik från STAKES och Statistikcentralen

21. Hur kan man förbättra de utsatta barnfamiljernas situation? Tabell 18. Tänkbara åtgärder för att förbättra de ekonomiskt utsatta hushållens situation

22. Vilken ekonomiska effekt har bidragen? Vilken blir den disponibla inkomsten? Tabell 16. Skattefritt socialt bistånd och genomsnittlig disponibel månadsinkomst per konsumtionsenhet. Endast hushåll med utkomststöd 2004 *) inklusive underhållsbidrag Anm.: talen har avrundats. Endast hemmavarande barn Källa: bearbetningar av statistik från STAKES och Statistikcentralen

23. De sociala stödens ekonomiska effekt Tabell 17. Genomsnittlig disponibel månadsinkomst per konsumtionsenhet, kumulativt. Endast hushåll med utkomststöd 2004. Procent av fattigdomsgränsen inom parentes Anm.: talen har avrundats. Endast hemmavarande barn. Källa: bearbetningar av statistik från STAKES och Statistikcentralen

24. Inkomst per konsumtionsenhet och per capita Tabell 4. Inkomst per konsumtionsenhet och per capita, efter hushållstyp. Hypotetiskt exempel; alla vuxna får en nettoinkomst på 1 600 € per månad

25. Vilka hushåll får bostadsbidrag? Figur 11. Den socioekonomiska sammansättningen av hushållen med allmänt bostadsbidrag 2005 (överlappande kategorier)

26. Ökad andel unga utkomststödstagare Figur 7. Mottagare av utkomststöd 1991-2005, Finland och Åland. Procent av respektive åldersgrupp

27. Ökad andel långvariga utkomststödstagare Figur 8. Långvariga mottagare* av utkomststöd på Åland och i Finland 1991-2005. Procent av respektive åldersgrupp

28. Hur länge lyfter man utkomststöd?

29. Utkomststöd, bostadsbidrag och arbetslöshet Figur 9. Andelen hushåll med allmänt bostadsbidrag, med utkomststöd och arbetslösa, 1997-2005

30. Vad består den disponibla inkomsten av? Tabell 13. Sammansättningen av individens och hushållens disponibla inkomst

31. Vilka står för ökningen av utkomststödet? Figur 16. Antal mottagare av utkomststöd efter kön och åldersgrupp 2001 och 2005. Endast hushållens referenspersoner