Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

1. Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

3. Några skäl: • Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller • Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra • Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument • Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

5. Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare) Metodik (praktiska och oftast normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning) Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap?

7. Didaktiska frågor: Vad? Hur? Varför?

8. Från 1600-tal fram till idag

9. 1600-talJohan Amos Comenius • Kristendom • Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna • Naturvetenskap • Passivism • Humanism

10. Allmänna metoder: • Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven • Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: • - öva sinnena • - öva fantasi och minne • -öva förståelse och minne • - öva självständig behandling & bedömning

11. Kravet på grundlighet: • Bara sådant som länder till nytta får förekomma • Allt ska meddelas • Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt ska vila på den • Överallt där man kan särskilja delar ska uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas • Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

13. 1700-talJean Jacques Rousseau • Jämförelse med naturen, Emile • Uppfostran & undervisning

15. Per Reinhold Svensson • Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi • Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

16. Svensson om Pestalozzi: *Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller åtminstone att komma det allt närmre. Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig,okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande och verkande i kärlek och välvilja.

18. Resan till England • Bell & Lancaster: • Stora klasser • Stoffet tillrättalagt • En specifik metod

19. 1842 - ”Lancastermetoden”

20. Innehåll DIDAKTISK TRIANGEL Lärare Elev

21. Innehållet är detsamma för alla elever Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna Från slutet av 1800-talet:

22. Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare Skolan består därmed av många elever - och många lärare Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan …… 1900-tal

23. Dewey • Naturlig instinkt att vilja undersöka • Föra samman teori och praktik: Vetenskapligt tänkande & arbete • Avgränsa stoffmängd • Anknyta till elevens intresse • Avsikt - planering - handling - reflektion - bedömning

24. Montessori • Läraren är iaktagaren • Självständiga elever • Material och praktiskt prövande • Lek = arbete

25. Steiner • Antroposofi: kropp - själ - ande • Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21) • Läraren är förebild • Rytm och skapande

26. Freinet • ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället • Handens arbete • Kommunikation

27. Reggio • ”Ett barn har 100 språk, …” • Temaarbete • Forskande inställning • Dokumentation

28. ? Koppling till denna kurs?

29. NÅGRA BEGREPP: • Positivism • Hermeneutik • Hypotesprövning • Paradigm • Förklaringstyper • Individ - struktur • Kvalitativa - kvantitativa studier

30. Positivism • Naturvetenskap = positivt, framsteg • Logisk positivism - fysik och logik är förebilder • Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

32. Positivism ur ett skolperspektiv: • Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. … • Intelligenstester • Betyg (1-5) • Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

33. Normalfördelning

34. Normalfördelat betyg 1 – 7% 2 – 24% 3 – 38% 4 – 24% 5 – 7%

36. Hermeneutik • Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse • Du ska redovisa din förförståelse • Du ska redovisa din tolkningsprocess - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan • Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

38. Hermeneutik ur ett skolperspektiv • Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier • Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

40. Hypotesprövning • Främst inom naturvetenskaplig forskning • Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning • 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” • Aktionsforskning

42. Paradigm • Kuhn studerade långa perioder • Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: • Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal med Herbart 2) mitten av 1900-tal med Piaget

43. Comenius Rosseau Pestalozzi Herbart (Dewey Steiner Hammer) Skinner Pavlow Piaget 1800-tal 1700-tal 1900-tal

44. Individ Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder Individ - Struktur

45. Klassisk

46. Moralisk

47. Realistisk

48. Rationell

49. Demokrati

50. Förklaringstyper • Orsaksförklaring • Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet • ________________ • Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet • Socialgrupp påverkar resultat • Nu: lärarskicklighet påverkar resultat • Funktionell förklaring • Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning • _________________