1 / 28

Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet

Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet. Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda. Skill i korthet. Undersökningar, rekrytering, uthyrning 300 akademiker i uppdrag årligen Linköping, Jönköping Örebro (Stockholm).

jerold
Télécharger la présentation

Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar- studentperspektivet Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda

  2. Skill i korthet • Undersökningar, rekrytering, uthyrning • 300 akademiker i uppdrag årligen • Linköping, JönköpingÖrebro (Stockholm) ”Vi skapar möjligheter för akademiska talanger”

  3. Agenda för presentationen • Bakgrund • Mål och syfte med uppdraget • Redovisning av resultaten • Sammanfattning • Åtgärdsförslag

  4. Syfte med uppdraget • Syfte • Syftet med uppdraget är utreda studentperspektivet på frågan om genomströmning. Vilka är de främsta framgångsfaktorerna respektive hindren för att öka genomströmningen på Sveriges ingenjörsutbildningar. • Mål • Målet är att undersökningen ska ge svar på vilka avgörande faktorer och förändringsförslag som ligger till grund för en god genomströmning ur ett studentperspektiv.

  5. Metod • 10 gruppintervjuer vid 5 lärosäten • Två intervjuer vid respektive lärosäte med en grupp högskoleingenjörer och en grupp civilingenjörer • Majoriteten har studerat på termin 5 för högskoleingenjörer och på termin 7 för civilingenjörer

  6. Respondenterna • 71 studenter • 34 kvinnor och 37 män • 34 högskoleingenjörer och 37 civilingenjörer • Majoriteten har varit mellan 22 och 25 år • Cirka en tredjedel av respondenterna har studerat tidigare varav cirka hälften har studerat vid ett ingenjörsprogram

  7. Redovisning avresultaten

  8. Studieavbrott - tidpunkt • Avhopp sker främst tidigt i utbildningen • En relativt stor del avhopp sker även sent i utbildningen

  9. Studieavbrott – vanliga anledningar • Utbildningen var inte rätt för dem • Utbildningen motsvarade inte förväntningarna • Att det var för svårt • ”Alla är inte ingenjörsmänniskor” • Anses bättre att ha en examen från vissa lärosäten • Får ett intressant jobb i slutet av utbildningen

  10. Motivation • Central faktor för genomströmning • Vänner och studiekamrater • Lärare • Tydlig målbild • Tydlig struktur och kursföljd • Uppehåll mellan gymnasieskola och universitet

  11. Förkunskaper • Nivåskillnad mellan gymnasieskola och universitet • Sänkta krav är inte rätt lösning för att locka fler studenter • Rätt förkunskapskrav behövs för att klara en utbildning • Lägre krav på en utbildning leder till sämre kvalitet

  12. Förväntningar • Om utbildningen inte motsvarar studenternas förväntningar kan det leda till avhopp • Namnet på en utbildning bör återspegla vad utbildningen handlar om • Mer information och konkreta beskrivningar av utbildningar för sökande till universitet efterfrågas.

  13. ”Runtomkringfaktorer” • God social miljö • Att studera i grupp • Ambitionsnivå på programmet • Ekonomi • Boende

  14. Mottagning • Viktig för att hitta vänner och studiekamrater • Svårare att komma in i gemenskapen efter mottagningen och kan leda till avhopp • Kombination av studier och nöje under mottagningen är att föredra

  15. Utbildningens struktur • Avhopp i början på grund av mycket matematik • Bra med mycket matematik i början • Svårt att se en röd tråd i början • Kurs som är kopplad till inriktningen på programmet efterfrågas i början av utbildningen • Poäng på kurser är inte konsekvent med den tid som kursen kräver

  16. Examinationsformer • En blandad form av examination föredras • Flexibilitet med omtentamenstillfällen vid kurser som många missar efterfrågas

  17. Examen • Många av civilingenjörerna anser att arbetslivserfarenhet är viktigare än att ta examen • Majoriteten av högskoleingenjörerna anser att det är viktigt att ta examen • För att fler ska ta examen efterfrågas flexibilitet med omtentamenstillfällen

  18. Lärare • Många lärare saknar engagemang och pedagogisk förmåga och en vilja att undervisa • Det finns många bra lärare med engagemang samt pedagogisk kompetens och förmåga • Tydligare information från lärare med vad som förväntas av studenterna efterfrågas

  19. Stödfunktioner • Räknestugor är till fördel för att klara kurser men information om dessa når inte ut till studenterna • Att hitta rätt studieteknik kan vara avgörande för att klara studierna • Det råder brist på tillgång till grupprum

  20. Ansvariga inom programmet och studievägledning • Kontakten med ansvariga inom program är generellt sett bra men mer kontakt önskas • Det efterfrågas att någon tar ett helhetsgrepp om respektive program • Information om valbara kurser och utlandsstudier är bristfällig • Studievägledningen är mycket bristfällig vid samtliga lärosäten utom Chalmers

  21. Arbetsmarknaden • Generellt anser respondenterna att det är för lite kontakt med arbetsmarknaden • Mer kontakt i form av praktik och studiebesök efterfrågas

  22. Sammanfattning

  23. Hur ska vi öka genomströmningen?

  24. ”Framgångsrecept”- för ökad genomströmning Framgångsreceptet • Studenter med goda förkunskaper och hög motivation • God social miljö • Program med god struktur och kurser som följer varandra • Tydlig verklighetsanknytning • Engagerade lärare • Individuell uppföljning • Kontinuerliga och alternativa examinationsformer

  25. Åtgärdsförslag • Arbeta gemensamt för att få fler studenter vid de tekniska högskolorna • Minska glappet mellan gymnasium och högskola – främst avseende inlärningsmetodik • Ändra attityden till examen • Mottagningen in i undervisningen – främja bildandet av fungerande studiegrupper

  26. Forts åtgärdsförslag • Låt de lärare som tycker om att undervisa hålla i det egentliga kursansvaret, från planeringsprocess till genomförande och uppföljning – låt forskare komma in som gästföreläsare • Vem är ingenjör?

  27. Frågor? Emma Eriksson, konsult Lena Miranda, projektledarelena.miranda@skill.se

More Related