Bedömning i yrkeskunnande

1. Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis

2. Empirism • Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning; genom experiment och observationer. • Från det konkreta till det abstrakta = induktion • Blir vetenskap endast om det finns intersubjektivitet dvs. data ska kunna tolkas på samma sätt av olika personer. Stockholms universitet

3. Ni kan falsifiera eller verifiera resultaten genom att instämma eller avvisa slutsatserna!

4. SUMMATIV och FORMATIV BEDÖMNING • SUMMATIV BEDÖMNING SYFTAR TILL ATT SUMMERA ELEVERNAS RESULTAT • GÖRS I SLUTET AV KURSEN. SUMMERAR KUNSKAPSTILLSTÅNDET. GÖRS OFTA I FORM AV PROV. • FORMATIV BEDÖMNING FORTGÅR HELA TIDEN OCH SYFTAR TILL ATT STÖDJA OCH UTVECKLA LÄRANDET • ÄR SVÅRARE ATT GENOMFÖRA. KRÄVER MEDVERKAN FRÅN ELEVEN. KORREKT och FOKUSERAD FEEDBACK FRÅN LÄRAREN OCH DISKUSSIONER MED ELEVEN. • Båda kan användas. Det viktiga är att använda rätt metod i förhållande till syftet med bedömning. Stockholms universitet

5. Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet G; f,f,f,f VG; f,f,f,f; MVG; f,f,f,f MVG VG G VG G G? Stockholms universitet

6. Syfte och forskningsfrågor • Syfte: Vad är det lärarna säger att de bedömer när de bedömer elevernas kunnande i karaktärsämnen? • Vilka kunskapsformer kan identifieras? • Vilket innehåll och vilka kännetecken kan urskiljas? • Hur värderas dessa? Stockholms universitet

7. Metod • Intervjuer • Videoinspelningar • ”stimulated elicitation” • 353 sekvenser Tot. 25 yrkeslärare Stockholms universitet

8. Teori: Social konstruktionism (Berger och Luckmann, 2007) Vi är medskapare av handlings- och tankemönster i mellanmänskliga relationer, t ex kunskap och grunderna för bedömning är konstruktioner. • Språket ses som en gemensam samordnad handling, verkligheten produceras och skapas genom språket. • I språket synliggörs kollektivt förankrade föreställningar genom individuella språkliga konstruktioner. • Institutionalisering • Vi skapar och bekräftar alla sociala fenomen genom social praktik. Ex Theoria. • Legitimering • Producerar nya betydelser som kan integreras till tidigare kunskap, förklarar och försvarar institutionella processer och behövs vid generationsövergångar, t ex ”så här gör vi” en vana – sedvänja – dessa uppfattas som ”objektiva” – överförs som ”faktiska” händelse till nästa generation – ”det här bedömer vi”. • Genom att använda olika begrepp förklarar och försvara vi dess betydelse, begreppen blir rimliga för oss och tillgängligheten ökar. Stockholms universitet

9. Resultat

10. Figur 2: Modell över avhandlingens struktur. Stockholms universitet

11. Analysbegreppssystem • Kunskapsformer • Nyckelkvalifikationer • Specifika yrkeskunskaper • Kunnandenivåer Stockholms universitet

12. Kunskapsformer • Begreppsligt vetande • Praktiskt behärskande • Omdömesgillt handlande (Aristoteles,1967; Gustafsson, 2000/04) • Reflektion (Schön D, 1983,1987) Stockholms universitet

13. Nyckelkvalifikationer(Nijhof & Streumer, 1998; Baethge & Achtenhagen, 2007) Uppfattas som de generella krav som en individ förväntas leva upp till för att kunna fungera i ett flexibelt och föränderligt samhälle. • Personlig dimension • Självständighet • Kognitiv dimension • Planering och problemlösning • Social och interaktiv dimension • Samarbete • Kundkontakt • Kommunikation • Initiativkraft Stockholms universitet

14. Stockholms universitet

15. Specifika yrkeskunskaper(Singleton, 1978) Identifierar det specifika kunnandet inom yrkesområdet och är nödvändiga för utövandet av yrket. • Förståelse för yrkesområdet • Handlag i arbetsteknik och metodkunskap • Hygien: personlig-, lokal- och livsmedelshygien • Arbetsredskap • Förmåga att se helheten och att handla simultant Stockholms universitet

16. Stockholms universitet

17. Kunnandenivåer • Uppgiftsfokusnivå • ”Jag och min ’skärbräda’…” • Situationsfokusnivå • ”Vi och vår matlagning eller servering…” • Verksamhetsfokusnivå • ”Vi lagar och serverar mat till våra kunder som bär upp verksamheten” Stockholms universitet

18. Uppgiftsfokusnivå På nivån uppgiftsfokus är syftet elevens anställningsbarhet. Regelföljande • Eleven lär sig nya färdigheter, tar till sig relevanta fakta, normer och regler om hur man gör eller bör göra och förhålla sig till den givna informationen om uppgiften. Otydlighet • Eleven upplever situationen otydligt, hon gör det som först finns för handen. Genomför arbetet • Eleven kan dock oftast genomföra arbetsuppgifter från början till slut, framförallt med sin kamrat. Arbetsmaterial och metoder, koncentration och tempo • Hon kan använda vanliga arbetsmetoder, redskap och material i genomförandefasen men på ett osäkert vis. Regler som säkerhetsbestämmelser, hygienbestämmelser, arbetsmetoder och arbetsteknik tar mycket av koncentrationen och därför blir arbetstempot långsamt och handlingen osäker. Målet: Bra arbete och att man klarar av uppgiften • Målet är att göra ett bra arbete därför följer eleven de givna reglerna och de normer som denne har uppfattat. Samtidighet • Här förutsätts redan regelföljandets samtidighet, som är en normal tankefigur inom yrkesutbildningen. Uppgiftsfokus • Eleven fokuserar på att klara av uppgiften här och nu. Stockholms universitet

19. Situationsfokusnivå Erfarenhet På nivån situationsfokus har eleven viss erfarenhet av olika situationer. Erfarenheterna kan ha förvärvats både utanför skolan och i praktiska övningar i skolan. Smidighet och samarbetsförmåga • Eleven fungerar smidigare i olika situationer och i olika gruppkonstellationer i motsats till eleven på enbart uppgiftsfokusnivå. Alternativa handlingar framträder • Eleven känner igen vissa situationsbundna händelser tack vare den erfarenheten hon förvärvat och kan därmed ibland välja för situationen passande alternativa handlingar. • Värderar, väljer och använder kunskaper • Denne kan således sortera, värdera och använda den inskaffade kunskapen och kan omvandla den till användbart kunnande. Sammanhangskunskap • Eleven har även en viss sammanhangskunskap och förståelse för handlingsalternativ. Självständig • På denna nivå är eleven mer självständig. Väljer regler • Eleven förstår de flesta reglerna i förhållande till situationen och kan välja passande regler och normer i utförandet av uppgiften. Omdömesförmåga • Situationsfokus med möjligheter att påverka den • Fokus ligger på arbetet i förhållande till målet och situationen. Här börjar eleven ”äga problemet”. Stockholms universitet

20. Verksamhetsfokusnivå • Erfarenhet • Arbetsmetoder och redskapsanvändning • Regler och normer • Målorientering • Ihärdighet • Problemlösning och ansvarstagande • Sammanhang och helhet • Utveckling och aktivitet • Självvärdering • Planering och organisation • Förståelse för verksamheten Stockholms universitet

21. Exempel, Livsmedelshygien • Arbetsredskap • Handhygien • Livsmedelshantering • Samarbete Stockholms universitet

22. Arbetsmetoder • Bild 8. Eleven försöker här avlägsna bukbenen istället för att skära ut dem i form av en ”byxa” med kniven. • Livsmedelskunskap • Hygien • Arbetsredskaps-kunskap Stockholms universitet

23. / Stockholms universitet

24. / Stockholms universitet

25. / Stockholms universitet

26. / Stockholms universitet

27. / Stockholms universitet

28. / Stockholms universitet

29. Figur 3: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på uppgiftsfokusnivå. Stockholms universitet

30. Figur 5: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på situationsfokusnivå. Stockholms universitet

31. Figur 4: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på verksamhetsfokusnivå. Stockholms universitet

32. Några slutsatser • Studien erbjuder begreppssystem för bedömningsdiskussioner • Kunskapsformen omdömesgillt handlande framträder starkt i lärarnas utsagor • Lärarna ställer höga krav för Godkänd • Yrkeskulturen ramar in bedömningen (likvärdighet) • Alla kunskapsformer framträder • Eleven måste behärska kunskapsformerna simultant redan på uppgiftsfokusnivån • Svårigheter vid bedömning? Stockholms universitet

33. Övriga tankar • G, Redogöra för hantering av utrustning – använder, tillämpar utrustning • G, Beskriver innebörden av alt. metoder – använder alt. metoder • VG, Etik och miljöfrågor – verksamhetsfokusnivå, reflektion Stockholms universitet

34. KUNSKAPSSYN • SYNEN PÅ UNDERVISNING OCH BEDÖMNING SPEGLAR SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE.* • Är du medveten om vilken kunskapssyn du har? Vad bygger du den på? ”Använder” du den när du bedömer? Hur gör du? • Utsätt Din kunskapssyn för kritisk granskning. Stockholms universitet

35. Kunskapssyn i Lpf 94 • Kunskap utvecklas i olika takt och på olika sätt (Lundgren). • Det anges inte tydligt vilka teoretiska traditioner eller vilken kunskapssyn texter bygger på. Beskrivningar • Saklig och allsidig • Överföra och utveckla ett kulturarv • Beständiga, hållbara, varaktiga kunskaper • Kritisk granskning • Kommunikation, problemlösning • Sammanhang, initiativ och ansvar Stockholms universitet

36. Kunskapssyn i betygskriterier • Skiljer sig från läroplanens kunskapssyn. • … Går tvärs mot flera års forskning, Lundgren. • Kunskap utvecklas i olika steg? • Kunskap är hierarkisk (?) • Fakta utvecklas till förståelse (?) • Fakta är information, förståelse är kunskap? Stockholms universitet