710 likes | 901 Vues
Leg dietist Magnus Antonsson Äldrevårdsteamet Umeå Kommun. Åldersförändringar. Kroppssammansättning Hjärt- och lungfunktion Tandstatus och slemhinnor Funktionsnedsättningar. Åldersförändringar och smak. Känsligheten för lukter minskar Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar.
E N D
Åldersförändringar • Kroppssammansättning • Hjärt- och lungfunktion • Tandstatus och slemhinnor • Funktionsnedsättningar
Åldersförändringar och smak • Känsligheten för lukter minskar • Känsligheten för salt, sur och besk smak minskar
Neurologiska sjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Matproblem vid cancer, levercirros och njursvikt Muntorrhet Svampinfektioner Zinkbrist Vitaminbrist Läkemedel Andra faktorer som kan påverka smakupplevelsen
Energibehov • Basalmetabolism 20 kcal/kg • Sängliggande 25 kcal/kg • Uppegående 30 kcal/kg • Rehabiliteringsfas 35 kcal/kg • > 70år -10%
Näringslära • Viktiga näringsämnen för äldre. • Protein • Vitamin D • Kalcium • B-vitamin • C-vitamin • Kostfibrer • Vatten
ProteinRekommenderat intag 0,8-1g per kg kroppsvikt/dagBehovet ökar betydligt i samband med vissa sjukdomar/tillstånd
D-vitamin I livsmedel • Feta fiskar som ål, makrill, lax,sill och strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. • Rekommenderat intag för personer >60 år 10 mikrogram. • Ofta behov av supplement
Vitamin D • 1 portion lax, makrill, sill (125g) ger ca12-16 mikrogram • Lättmjölk/mellanmjölk ger 0,8 mikrogram/glas • Ägg ger 0,7 mikrogram st
Kalciumrika livsmedelRekommenderat intag för personer > 60 år, 800 mg. För kvinnor postmenosalt ett tillägg på 500-1000mg
Kalciumkällor • 1 glas mjölk 220mg • 1 tallrik fil/yoghurt 265mg • 1 portion ost (20g) 165mg
B-vitaminer • Ämnesomsättningen • Nervfunktion • Bildning av blodkroppar • Goda källor är lever, kött, bröd, gryn och skaldjur.
C-vitaminrika livsmedelRekommenderat intag 60mg1 apelsin ger 56 mg, 1 glas juice ger 78 mg, 1 kiwi ger 48mg
KostfiberGynnsamt för tarmfunktionenBra vi diabetesGer ökad mättnadskänsla
Vatten • Viktigaste näringsämnet • En vuxen får i sig ca 2-3 liter/dag • Behov ca 30 ml/kg kroppsvikt
Faktorer som påverkar vätskebalansen • Minskad förmåga att koncentrera urinen • Minskad förmåga att känna törst • Minskat vätskeintag
Vatten • 90 % hos ett foster • 80 % hos ett barn • 70 % hos en vuxen • 60 % hos en gammal person • Svenska studier: 70-80 åringar • <60% hos män och <50% hos kvinnor • Steen-88
Fett • Energi i koncentrerad form • Värmeisolerande • Skydd för organ • Smakämne • Essentiella fettsyror • Fettlösliga vitaminer
Näringsvinster och näringsförluster vid matlagning • Vid all tillagning och varmhållning påverkas näringsinnehållet i livsmedel. Näringsförluster sker av olika anledningar.
Vitaminer • De vattenlösliga vitaminerna (B och C) är känsliga för oxidation och påverkas av • Syre • Värme • Ljus • Surhetsgrad • Livsmedlets finfördelningsgrad.
Vitaminer • De vattenlösliga vitaminerna urlakas och löses ut i kokvattnet. • Tips • Använd spadet till sås eller soppa. • Använd så lite kokvatten som möjligt. • Tillaga så kort tid som möjlig och så låg temp som möjligt
Fettlösliga vitaminer • A.D och E-vitamin bryts ner främst genom oxidation • I industriell livsmedelsproduktion tillsätts ofta antioxidanter för att skydda de fettlösliga vitaminerna.
Varmhållning • Successiv sänkning av framför allt vattenlösliga vitaminer. • Tips • Varmhållning bör ske under så kort tid som möjligt. Också utseende, smak och t o m lukt påverkas av varmhållning. • Livsmedelsverket rekommenderar högst en timmes varmhållning för potatis och högst två timmar för övriga livsmedel. Av hygieniska skäl ska lägsta temperaturen vara 60 grader.
Positiva effekter av tillagning • Vid kokning av morötter ökar biotillgängligheten för betakaroten (ett förstadium till A-vit). • Vid fermentering av grönsaker sker en ökning av B-vitamin beroende på mikrobiella syntesen.
Mineraler • Förluster sker genom urlakning extracellulär vätska och kokvatten om inte kokning och frysning utförts optimalt. • Kalium är mest förlustkänslig
Energigivare • Fett • I kontakt med syre startar en oxidativ härskning. • Fettoxidation pågår under transport, lagring, tillagning och djupfrysning, processen är dock långsam. • Utsätter man oljor för höga temperaturer sker härskning snabbare. • Förluster av fett kan också uppstå genom utsmältning vid stekning och kokning.
Protein • Denaturererar genom – Värme • PH lågt • Salt/socker • Detta ökar tillgängligheten eftersom aminosyrorna blir fria. För lång stekning eller varmhållning gör livsmedlet torrt, då försvinner mineralämnen och vitaminer samt vissa essentiella aminosyror. • Exempel – Vid brödbakning förstörs 70% av lysinet i ytskiktet medan bara 10% i inkråmet.
Kolhydrater • Inga nämnvärda förluster • Glykemiskt index ökar med tiden • Tillagning ökar biotillgängligheten. • Mer en fråga om smak och konsistens
Utredning undernäring • Ta reda på bakomliggande orsak • Finns tugg- eller sväljsvårigheter • Mag- och tarmbesvär • Ätförmåga, finns det handikapp • Behov av avvikande konsistens • Sjukdomar som leder till nedsatt aptit eller ökad energiomsättning. • Föreligger depression? • Läkemedelsbiverkningar • Smärta
Nutritionsbehandling ska vara individuell följas upp och utvärderas. • Förslag på åtgärder • Nattfastan • Måltidsmiljö • Energirika mellanmål • Energi och proteinrik kost • Konsistensanpassad kost • Äthjälpmedel • Näringsdryck • Dietist • Vikten, BMI
Hur kan man göra nattfastan kortare? • Vilka lägger sig tidigt? • Vilka vaknar mitt i natten? • Vilka vaknar först? • Går det att ge något i sängen? • När ger vi mediciner? • Kan ”natten” förbereda något? • Sängfösare
Minskad aptit • Orsaker • Medicinpåverkan • Illamående / kräkning • Diarré • Förstoppning • Smärta • Depression, Demens • Sjukdomar
Råd vid förstoppning • Öka vätskeintaget • Använd naturligt fiberrika livsmedel • Pajalagröt • Plommondryck • Rapsolja • Produkter med lactobaciller • Laxermedel (alltid vid morfinpreparat)
Råd för dig med dålig aptit • Ät frukost, lunch, middag och gärna två till tre mellanmål • Lägg upp små portioner på tallriken. • Aptitretare, börja gärna med en salt eller syrlig aptitretare. • Dekorera, utnyttja livsmedlens av naturen vackra färger • Alkohol • Drick mellan måltiderna • Ät det energirikaste först • Kosttillägg
Berikning av kosten (Snåla inte) • Naturlig berikning • Olja • Grädde • Smör • Ägg • Socker • Crème fraiche • Majonnäs • Standard produkter • Sylt • Berikningspulver
Vad ger berikning? • 2 msk energipulver ger 55 kcal, enbart stäkelse • 2 msk berikningspulver ger 45 kcal, 2g protein, 2g fett, vitaminer och mineraler. • 1 msk olja ger 135 kcal, 100% fett, fettlösliga vitaminer. • 1 msk smör/margarin 80% ger100 kcal samt fettlösliga vitaminer. • 1 msk grädde ger 56 kcal, 0,3g protein, 6g fett, 0,4g laktos.
Sväljsvårigheter • Tips att tänka på. • Kall mat • Kalla drycker • Kolsyrade drycker • Bullkaffe • Förtjockningsmedel • Sväljsvårigheter leder ofta till otillräckligt näringsintag.
Mixad mat • Tänk på! • Berikning • Utseende • smak • Servering • Miljö
Demenssjukdom och mat. Problem och möjligheter. • Malnutrition utan sjukdom – sällsynt • Malnutrition vid sjukdom – vanligt • Ingvar Bosséus 2002
8 vanliga D:n • Disease • Depression • Dementia • Dysphagia • Dysgusea • Drugs • Dentition • Dysfunction
Viktförlust vid demensjukdom • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimers sjukdom • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.
Viktförlust vid demenssjukdomorsaker • Förändrat ätbeteende • - Minnesförlust, desorientering • - Apraxi • - Agnosi • - Anomi-ordglömska • ”Sundown syndrome”
Viktförluster – orsaker? • Förändrat luktsinne • Inflammation • - Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor • Läkemedelsbiverkan • Ökad energiomsättning?
Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimers sjukdom • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas • Blodflödet ökade efter exponering f ör vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp – men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD • Läkartidningen vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg
Undersökningar måltidsmiljö • Miljön påverkar matintaget • Effekten av att placera ett aquarium i en matsal eller häna upp en ”Ocean Picture” på matintaget studerades hos 62 personer på 3 olika demensboenden. • Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i aquarie – gruppen. • Edvards NE, Beck AM. West J Nursing • 2002;10:1104-1114
Undersökningar måltidsmiljön forts. • Effekter musik under måltiden • Enligt forskning Ragneskog, Karlsson, Kihlgren och Norberg • Lugnande inverkan – minskar oro och irritabilitet • Sitter kvar längre vid matbordet • Personalen lade upp större portioner • Personerna åt mer • Andra effekter • Kan ha en smärtstillande effekt – personen distraheras av musiken • Kan underlätta vid matning.
Mellanmål • Mellanmål är viktiga för alla • För brukare som äter tillräckligt av huvudmålen räcker det med enkla mellanmål • De brukare som däremot äter små mängder mat ska uppmuntras och stödjas att äta flera mellanmål, nattmål eller andra extramål. Dessa bör vara energi och näringsrika
Energirika mellanmål • Nyponsoppa med t.ex. skivad banan, biskvier, glass eller grädde • Mjölkchoklad med grädde • Ostkaka • Kaffe med winerbröd • Kräm med gräddmjölk • Smörgåsar med leverpastej, fet ost, charkprodukter • Våfflor med sylt och grädde • Konserverad frukt med grädde eller gräddglass • Näringsdryck
Tips på enklare mellanmål • Kaffe, the, juice, mjölk • Smörgås • Bulle • Skorpor • Rån med smör, ost och marmelad
Mellanmål flytande kost • Buljong med äggula • Smält gräddglass och kaffe eller choklad • Smält gräddglass med mixad pepparkaka • Fet fil eller yoghurt med grädde i • Nyponsoppa, blåbärssoppa, saftsoppa med berikningspulver • Mjölkchoklad med vispgrädde • Grädde med fruktpuré och socker