Teori Metod 5p

1. Teori & Metod 5p V�lkommen till en underbar v�rld av kulturteori, effektteori och vetenskapsteori!

2. Teori & Metod Kursens inneh�ll: F�rel�sningar Metodlaborationer Analys av kulturella produkter av skiftande slag (tv, webb, mode etc.) Seminarium om popul�rkultur kontra �effektteori� Vetenskapsteoretiskt seminarium (om det finns intresse)

3. Teori & Metod M�l med kursen: Flera olika perspektiv p� kommunikation, kultur och medier Till�mpa analys av kulturella produkt(ion)er Till�mpa forskningsmetodik i medie-, kultur- och kommunikationssf�ren

4. Vetenskaplighet One dark night a policeman comes upon a drunk. The man is on his knees, obviously searching for something under a lamppost. He tells the officer that he is looking for his keys, which he says he lost �over there�, pointing out into the darkness. The policeman asks him, �Why, if you lost the keys over there, are you looking for them under the streetlight?� The drunk answers, �Because the light is so much better here�. That is the way science proceeds too. Joseph Weizenbaum (1976)

5. Men vad �R vetenskap? Produktionen av H�LLBAR kunskap (eller sanningen om man vill) Teoribildning av fenomen (koka �gg i mikron �r ingen beg�vad id�) F�rhoppningsvis svaret p� fr�gan vi alla ligger s�mnl�sa �ver: �Kan vi egentligen veta n�got, eller �r alla ��sanningar�� relativa?�

6. Vetenskapens uppgift Producera kunskap som skall vara: �objektiva� �sanna� Grundat p� ontologiska antaganden som skall vara om�jliga att pr�va.

7. Forskningens uppgift Forskningens Fyra F: F�rst� F�ruts�ga F�rklara F�resl� �tg�rder

8. En vetenskaplig paradox� Vetenskapen s�ker sanningen Vetenskapen g�r st�ndigt fram�t Paradoxen blir d� f�ljande:

9. Att veta, eller inte veta� Demarkationsproblemet� skillnaden mellan vetenskapligt vetande och vardagligt vetande. �r det n�gon skillnad �ver huvudet taget?

10. Att veta� Om man vet n�gonting s� Kan man beskriva det man vet F�rst�r man Ser man sambandet med andra fenomen Kan man f�rklara det man f�rst�r� ?

11. Att f�rst� Att kunna beskriva fenomenet Att kunna f�rklara fenomenet Att f�rst� dess samh�righet/samband med andra fenomen

12. Att veta� � �r att f�rst� ?

13. Men ocks� att se SAMBAND Inom vetenskaperna �r sambandsf�rklaringen det mest efterstr�vansv�rda kunskapen. Orsakssamband � om A, s� B� Spuri�st samband. En tredje faktor, Z, orsakar b�de A och B

14. Orsakssamband Enklaste formen av samband. Ex. Om jag tar en tablett mot huvudv�rk (faktor A) f�rsvinner huvudv�rken(konsekvens B). B �r allts� en direkt konsekvens av A.

15. Spuri�sa samband Orsakas av en tredje faktor (Z) Ex. 500 personer f�r riktig medicin, 500 f�r sockerpiller. Om gruppen med riktig medicin m�r b�ttre �r det ett orsakssamband, om det INTE finns ett klart orsakssamband f�religger ett spuri�st samband (Z). I detta fall patientens tilltro till medicinen (placebo)

16. Den vetenskapliga str�van Att f�rst� �hur v�rlden h�nger samman� �r att kunna beskriva, f�rklara och se konsekvenserna av de samband som existerar mellan olika f�reteelser, skeenden och handlingar i naturen och i det m�nskliga livet

17. Alternativa v�rldsbilder Tidigare citat f�ruts�tter en objektiv syn Men� Vi kan inte se verkligheten med objektiva �gon d� v�r v�rldsbild �r s� pass beroende av den kontext vi lever i. Vi har begreppsliggjort verkligheten, men d� begrepp �r resultat av spr�klig kontext, �r v�r bild av verkligheten socialt konstruerad� Kallas f�ga �verraskande f�r socialkonstruktivism

18. Ontologiska antaganden Det finns en verklighet oavsett vad vi tycker och t�nker om den. I verkligheten finns ett m�nster och en slags regelm�ssighet som h�ndelser och f�rlopp f�ljer i n�gon ordning. Vi kan genom studier (forskning) n� kunskap om denna verklighet.

19. Epistemologi Regelsystem f�r vetenskap Hur uppn�r jag kunskap om den ontologiska verkligheten? Hj�lper oss att avg�ra om en iakttagelse �r sann eller falsk

20. Epistemologiska antaganden Ett p�st�ende om verkligheten m�ste f�r att vara �sant� �verensst�mma med v�r erfarenhet av verkligheten. (har vi inte sett n�got s� har vi inte) Ett p�st�ende om verkligheten f�r inte strida mot logikens lagar. (vi kan leta igenom hela universum efter en fyrsidig triangel, eller sk�ggl�s man med helsk�gg)

21. Vetenskap som religion? Absoluta sanningar � dogmatism Inga sanningar � relativism Den tredje v�gen mellan dogmatism och relativism � kritisk rationalism M�nga betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen s�ger, det tror man automatiskt p�. Det har genom historien funnits en djup tilltro till �vetenskapsm�nnen�. I b�rjan f�rf�ljda, se bara p� Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi s�ga att de inte var s�rskilt popul�ra hos kyrkans m�n. Idag betraktar vi dem som hj�ltar och sanningens apostlar. F�r vi beh�ver inte vara k�rnfysiker f�r att inse att vetenskapen �r progressiv, det vill s�ga att den hela tiden r�r sig fram�t. G�rdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits tv� huvudsakliga syns�tt p� vetenskap; dogmatism versus relatvism � absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu k�nns inte l�nken till religionen s�rskilt l�ngs�kt. Religionen �r absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas � falsifieras � och d� blir krashen �nnu st�rre. N�r vi blint tror p� Den Stora Principen l�ser vi v�rt sinne f�r andra �sikter och impulser och n�r krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta � att g� fr�n dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungef�r som n�r en djupt religi�s m�nniska f�rlorar sin tro och g�r �ver till det rakt motsatta. �Sanningen� �r den att vetenskap oftast hamnar n�gonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det g�ller allts� att hitta en bra tredje v�g � den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man s�ga att den rationella h�llningen accepterar att det inte g�r att helt hundraprocentigt beskriva och f�rklara, men kan f*n i mig str�va efter den. Den relativistiska h�llningen �r en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem d�r ute som kr�ver verkliga l�sningar. D� h�ller varken den tr�ngsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska h�llningen. Vi �r i m�nga fall utl�mnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga m�l med den h�r kursen �r f� er att kritiskt f�rh�lla er till verklighet och vetenskap. M�nga betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen s�ger, det tror man automatiskt p�. Det har genom historien funnits en djup tilltro till �vetenskapsm�nnen�. I b�rjan f�rf�ljda, se bara p� Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi s�ga att de inte var s�rskilt popul�ra hos kyrkans m�n. Idag betraktar vi dem som hj�ltar och sanningens apostlar. F�r vi beh�ver inte vara k�rnfysiker f�r att inse att vetenskapen �r progressiv, det vill s�ga att den hela tiden r�r sig fram�t. G�rdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits tv� huvudsakliga syns�tt p� vetenskap; dogmatism versus relatvism � absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu k�nns inte l�nken till religionen s�rskilt l�ngs�kt. Religionen �r absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas � falsifieras � och d� blir krashen �nnu st�rre. N�r vi blint tror p� Den Stora Principen l�ser vi v�rt sinne f�r andra �sikter och impulser och n�r krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta � att g� fr�n dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungef�r som n�r en djupt religi�s m�nniska f�rlorar sin tro och g�r �ver till det rakt motsatta. �Sanningen� �r den att vetenskap oftast hamnar n�gonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det g�ller allts� att hitta en bra tredje v�g � den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man s�ga att den rationella h�llningen accepterar att det inte g�r att helt hundraprocentigt beskriva och f�rklara, men kan f*n i mig str�va efter den. Den relativistiska h�llningen �r en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem d�r ute som kr�ver verkliga l�sningar. D� h�ller varken den tr�ngsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska h�llningen. Vi �r i m�nga fall utl�mnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga m�l med den h�r kursen �r f� er att kritiskt f�rh�lla er till verklighet och vetenskap. M�nga betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen s�ger, det tror man automatiskt p�. Det har genom historien funnits en djup tilltro till �vetenskapsm�nnen�. I b�rjan f�rf�ljda, se bara p� Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi s�ga att de inte var s�rskilt popul�ra hos kyrkans m�n. Idag betraktar vi dem som hj�ltar och sanningens apostlar. F�r vi beh�ver inte vara k�rnfysiker f�r att inse att vetenskapen �r progressiv, det vill s�ga att den hela tiden r�r sig fram�t. G�rdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits tv� huvudsakliga syns�tt p� vetenskap; dogmatism versus relatvism � absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu k�nns inte l�nken till religionen s�rskilt l�ngs�kt. Religionen �r absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas � falsifieras � och d� blir krashen �nnu st�rre. N�r vi blint tror p� Den Stora Principen l�ser vi v�rt sinne f�r andra �sikter och impulser och n�r krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta � att g� fr�n dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungef�r som n�r en djupt religi�s m�nniska f�rlorar sin tro och g�r �ver till det rakt motsatta. �Sanningen� �r den att vetenskap oftast hamnar n�gonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det g�ller allts� att hitta en bra tredje v�g � den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man s�ga att den rationella h�llningen accepterar att det inte g�r att helt hundraprocentigt beskriva och f�rklara, men kan f*n i mig str�va efter den. Den relativistiska h�llningen �r en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem d�r ute som kr�ver verkliga l�sningar. D� h�ller varken den tr�ngsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska h�llningen. Vi �r i m�nga fall utl�mnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga m�l med den h�r kursen �r f� er att kritiskt f�rh�lla er till verklighet och vetenskap. M�nga betraktar idag vetenskapen som en slags ny religion. Det vetenskapen s�ger, det tror man automatiskt p�. Det har genom historien funnits en djup tilltro till �vetenskapsm�nnen�. I b�rjan f�rf�ljda, se bara p� Kopernikus och Galileo som utmanade kyrkans absoluta sanningar. Milt uttryckt kan vi s�ga att de inte var s�rskilt popul�ra hos kyrkans m�n. Idag betraktar vi dem som hj�ltar och sanningens apostlar. F�r vi beh�ver inte vara k�rnfysiker f�r att inse att vetenskapen �r progressiv, det vill s�ga att den hela tiden r�r sig fram�t. G�rdagens sanning blir dagens osanning o.s.v. Det har egentligen bara funnits tv� huvudsakliga syns�tt p� vetenskap; dogmatism versus relatvism � absoluta sanningar mot inga sanningar alls. Nu k�nns inte l�nken till religionen s�rskilt l�ngs�kt. Religionen �r absolut; det finns bara en sanning; Den Stora Principen. Men Den Stora Principen fungerar bara tills den motbevisas � falsifieras � och d� blir krashen �nnu st�rre. N�r vi blint tror p� Den Stora Principen l�ser vi v�rt sinne f�r andra �sikter och impulser och n�r krashen kommer blir resultatet oftast det motsatta � att g� fr�n dogmatism till en extrem variant av relativism. Ungef�r som n�r en djupt religi�s m�nniska f�rlorar sin tro och g�r �ver till det rakt motsatta. �Sanningen� �r den att vetenskap oftast hamnar n�gonstans mittemellan dogmatism och relativism. Att hitta verkligheten som den mer eller mindre sannolikt ser ut. Det g�ller allts� att hitta en bra tredje v�g � den kritiska rationalismen. Lite kort och tillyxat kan man s�ga att den rationella h�llningen accepterar att det inte g�r att helt hundraprocentigt beskriva och f�rklara, men kan f*n i mig str�va efter den. Den relativistiska h�llningen �r en lyx som bara den som befinner sig i trygghet kan unna sig. Det finns verkliga problem d�r ute som kr�ver verkliga l�sningar. D� h�ller varken den tr�ngsynta Stora Principen eller den verklighetsbefriade relativistiska h�llningen. Vi �r i m�nga fall utl�mnade till den krassa rationella verkligheten. Ett av mina personliga m�l med den h�r kursen �r f� er att kritiskt f�rh�lla er till verklighet och vetenskap.

22. Positivism N�r vi tar i v�r hand en bok vilken som helst, /�/ l�t oss fr�ga: �Inneh�ller den n�got abstrakt resonemang om kvantitet och tal?� Nej. �Inneh�ller den n�got experimentellt resonemang om faktiska f�rh�llanden och existens?� Nej. Kasta den f� i l�gorna, ty den kan inte inneh�lla annat �n sofistik och villfarelser. David Hume (1711-1776)

23. Positivism �H�rd� fakta: Iakttagelser - induktion Logik - deduktion Har sin grund i naturvetenskaperna Det positivistiska vetenskapsidealet daterar sig som s� mycket annat tillbaka till Antikens Grekland. Mycket av det v�sterl�ndska vetandet grundar sig just p� de resonemang som f�rdes bland Antikens intellektuella, s�som Aristoteles, Platon, Sokrates, Euklides (geometrin) med flera. Den stora �terkomsten intr�dde under den vetenskapliga ren�ssansen under 1600-talet och Upplysningens 1700-tal. Tongivande filosofer var sociologen Auguste Comte, n�mnde Hume samt den sanne positivisten och Vetenskapens Apostel Galileo Galilei (ni vet, han med teleskopet). Han p�visade genom en i vetenskapliga kretsar vida ber�md ber�ttelse vikten av att iaktta verkligheten med kritiska �gon; att f�rh�lla sig �ppen till verkligheten. Han riktade sitt teleskop mot m�nen och uppt�ckte att m�nens yta var skrovlig och inneh�ll kratrar. Kyrkans m�n, som l�st sin Aristoteles, f�rkastade detta och menade att alla �visste� att m�nens yta var sl�t, de brydde sig inte om att titta efter. Detta, mina v�nner, �r faran med ett dogmatiskt syns�tt. En riktig positivist tittar i teleskopet, men �r ocks� �ppen f�r m�jligheten att man kan se fel. Logik spelar ocks� en tongivande roll f�r positivisten. Allt i den s� kallade verkligheten kan man inte f�rklara genom observation, vissa slutsatser m�ste komma genom logisk slutledning � deduktion. Exempelvis kan man inte observera ett geometriskt teorem, men man kan nog �gna hela livet �t att hitta en triangel med fyra sidor; eller f�r den delen en sl�trakad man med helsk�gg, en gift ungkarl och s� vidare� Den mest element�ra skillnaden mellan en empirisk observation och en logisk slutsats ligger i p�litligheten i en logisk slutsats. En observation kan man inte vara helt s�ker p�; man kan se fel, hallucinera o.s.v. De fem sinnena �r ibland inte helt att lita p�, vilket logik �r: Eller? Kan ni komma p� n�gra fall d�r logiken inte fungerar? Det positivistiska vetenskapsidealet daterar sig som s� mycket annat tillbaka till Antikens Grekland. Mycket av det v�sterl�ndska vetandet grundar sig just p� de resonemang som f�rdes bland Antikens intellektuella, s�som Aristoteles, Platon, Sokrates, Euklides (geometrin) med flera. Den stora �terkomsten intr�dde under den vetenskapliga ren�ssansen under 1600-talet och Upplysningens 1700-tal. Tongivande filosofer var sociologen Auguste Comte, n�mnde Hume samt den sanne positivisten och Vetenskapens Apostel Galileo Galilei (ni vet, han med teleskopet). Han p�visade genom en i vetenskapliga kretsar vida ber�md ber�ttelse vikten av att iaktta verkligheten med kritiska �gon; att f�rh�lla sig �ppen till verkligheten. Han riktade sitt teleskop mot m�nen och uppt�ckte att m�nens yta var skrovlig och inneh�ll kratrar. Kyrkans m�n, som l�st sin Aristoteles, f�rkastade detta och menade att alla �visste� att m�nens yta var sl�t, de brydde sig inte om att titta efter. Detta, mina v�nner, �r faran med ett dogmatiskt syns�tt. En riktig positivist tittar i teleskopet, men �r ocks� �ppen f�r m�jligheten att man kan se fel. Logik spelar ocks� en tongivande roll f�r positivisten. Allt i den s� kallade verkligheten kan man inte f�rklara genom observation, vissa slutsatser m�ste komma genom logisk slutledning � deduktion. Exempelvis kan man inte observera ett geometriskt teorem, men man kan nog �gna hela livet �t att hitta en triangel med fyra sidor; eller f�r den delen en sl�trakad man med helsk�gg, en gift ungkarl och s� vidare� Den mest element�ra skillnaden mellan en empirisk observation och en logisk slutsats ligger i p�litligheten i en logisk slutsats. En observation kan man inte vara helt s�ker p�; man kan se fel, hallucinera o.s.v. De fem sinnena �r ibland inte helt att lita p�, vilket logik �r: Eller? Kan ni komma p� n�gra fall d�r logiken inte fungerar?

24. Hermeneutik �Mjuk� data Tolkar verkligheten (hermeneutik � tolkningsl�ra) Studerar kvalit�er p� forskningsobjektet Bygger p� f�rf�rst�else Humanistisk tradition Hermeneutik �r l�ran om tolkning eller tolkningsl�ra helt enkelt. Inom hermeneutiken anv�nder man sin egen f�rf�rst�else f�r att �tolka� sina observationer. N�r positivismen anv�nder �h�rddata� anv�nder hermeneutikern �mjukdata�. Syftet med den hermeneutiska forskningen �r att studera kvalit�er p� v�rt studieobjekt. Vi skall som forskare se med v�rt forskningsobjekts �gon. Fr�gan �r inte �Vad �r det som h�nder?� Utan mer: �Hur upplevs det som h�nder av de som upplever det?�. Forskningen bygger p� den egna f�rf�rst�elsen av fenomenet, d�rf�r m�ste hermeneutisk forskning alltid f�reg�s av djupa litteraturstudier. Det finns ett antal olika infallsvinklar och angreppss�tt inom hermeneutiken och det som kallas kvalitativ metod. Under kursens g�ng kommer vi att mer djuplodande g� igenom kvalitativ metod. En liten parantes i sammanhanget �r att �rjan eller Lasse L�rare som han �ven kallas, �r en s�n d�r riktig hermenaut. Vad jag personligen anser om s�nt hermenautiskt beh�ver jag v�l knappast n�mna� ? Hermeneutik �r l�ran om tolkning eller tolkningsl�ra helt enkelt. Inom hermeneutiken anv�nder man sin egen f�rf�rst�else f�r att �tolka� sina observationer. N�r positivismen anv�nder �h�rddata� anv�nder hermeneutikern �mjukdata�. Syftet med den hermeneutiska forskningen �r att studera kvalit�er p� v�rt studieobjekt. Vi skall som forskare se med v�rt forskningsobjekts �gon. Fr�gan �r inte �Vad �r det som h�nder?� Utan mer: �Hur upplevs det som h�nder av de som upplever det?�. Forskningen bygger p� den egna f�rf�rst�elsen av fenomenet, d�rf�r m�ste hermeneutisk forskning alltid f�reg�s av djupa litteraturstudier. Det finns ett antal olika infallsvinklar och angreppss�tt inom hermeneutiken och det som kallas kvalitativ metod. Under kursens g�ng kommer vi att mer djuplodande g� igenom kvalitativ metod. En liten parantes i sammanhanget �r att �rjan eller Lasse L�rare som han �ven kallas, �r en s�n d�r riktig hermenaut. Vad jag personligen anser om s�nt hermenautiskt beh�ver jag v�l knappast n�mna� ?

25. Den hermeneutiska cirkeln Helt kort g�r den hermeneutiska spiralen ut p� att man hela tiden m�ste revidera sin f�rf�rst�else i enlighet med de erfarenheter man g�r �p� f�ltet�. Denna spiral, f�r det �r egentligen en spiral, blir �ven representativt f�r hela forskningsbegreppet kvalitativ forskning. I den kvalitativa forskningen befinner sig forskaren inom sitt studieobjekt, snarare �n utanf�r. Forskaren kan t.o.m. Interagera med sitt studieobjekt utan att att f�r den delen f� s�mre eller mindre tillf�rlitliga resultat. Man kan ocks� med hj�lp av denna spiral f�rst� att analys och resultatinh�mtningen sker parallellt. Inom den mer positivistiska forskningen b�r forskaren befinna sig utanf�r sitt studieomr�de, ni vet, objektivitet och allt det d�r. Helt kort g�r den hermeneutiska spiralen ut p� att man hela tiden m�ste revidera sin f�rf�rst�else i enlighet med de erfarenheter man g�r �p� f�ltet�. Denna spiral, f�r det �r egentligen en spiral, blir �ven representativt f�r hela forskningsbegreppet kvalitativ forskning. I den kvalitativa forskningen befinner sig forskaren inom sitt studieobjekt, snarare �n utanf�r. Forskaren kan t.o.m. Interagera med sitt studieobjekt utan att att f�r den delen f� s�mre eller mindre tillf�rlitliga resultat. Man kan ocks� med hj�lp av denna spiral f�rst� att analys och resultatinh�mtningen sker parallellt. Inom den mer positivistiska forskningen b�r forskaren befinna sig utanf�r sitt studieomr�de, ni vet, objektivitet och allt det d�r.