Statsvetenskaplig metod

1. Statsvetenskaplig metod Fallstudier

2. Vad är en fallstudie? • I likhet med historisk studie: svarar på frågor om ”hur och varför”, till skillnad från t.ex. enkätundersökning (vilka, vad, hur många, vad finns det för samband etc.) • Ett fall av ett särskilt fenomen eller ”typ av händelse” • ”A casestudy is [thus] a welldefinedaspect of a historicalepisode that the investigatorselects for analysis, ratherthan the event itself (George & Bennet 2005) • Studie av ”aktuell företeelse i dess verkliga kontext” där ”gränsen mellan företeelsen och kontexten är oklar” (Yin 2007) • ”…intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse…” (Yin 2007)

3. Fallstudien: karaktäristiska drag vad avser empiri • Fler relevanta variabler än datapunkter: ”[i stort sett] alla möjligheter bör undersökas” (djup-inriktat insamling av data) • Användning av flera källor: ofta en kombination av olika skriftliga källor och intervjuer, men ibland även t.ex. observationer (triangulering) • Förknippas ofta med kvalitativa metoder och ett kvalitativt förhållningssätt till forskning (Se texMerriam 1994): • Partikularistisk • Fokus på förståelse, innebörden av ett fenomen, komplexitet, ”närhet till studieobjekt” • Induktiv • Deskripitiv (”thickdescriptions”)

4. Fallstudier: karaktäristiska drag vad gäller relation till teori • Fallstudier brukar ofta betraktas som lämpliga för att utveckla teorier • Fallstudier lämpliga för att identifiera kausala mekanismer och beskriva kausal komplexitet • Men: detta behöver inte innebära att teorin kommer först. Inte sällan hittar man en spännande empiri först…

5. Teorianknytning: Viktiga frågor • Vad är ”fallet ett fall av”? • Skall någon typ av ”variation” förklaras? I så fall hos den beroende eller oberoende variabeln? • Vad för typ av teoretisk analysram skall användas? • Skall några särskilda delar av teorin väljas ut för ”test” eller ”utveckling”?

6. Kan man generalisera från fallstudier? • Generalisering till population (statistisk generalisering)? • Generalisering till teori/generellt fenomen (analytisk generalisering) • Förfina precisionen hos teorier • Replikationslogik • Introducera nya typer eller subtyper av fenomen • Exempel från fredsforskning: relationen mellan politiskt system och krig • Exempel från förvaltningsforskning: drivkrafter hos offentliga myndigheter

7. Val av fall: en-falldesign • Generellt argument: Ibland bättre att fokusera på ett fall: större möjligheter till att det finns starka förklaringar • Kritiska fall: gynnsamma och ogynnsamma omständigheter • Typiska fall: maximal variation • Tidigare ej studerade, svåråtkomliga fall eller extrema fall • Paradigmatiska fall?

8. Hur hantera validitet i fallstudier? • Begreppsvaliditet: flera källor, genomläsning av informanter • Intern validitet: processpårning, ta upp rivaliserande förklaringar • Extern validitet: generalisera till teori

9. Att hantera reliabilitet i fallstudier • Reliabilitet mindre intressant? • Finslipa instrumentet: forskarens utbildning och övning • Beskriva forskarens position tydligt • Triangulering vad avser metodtekniker • ”God bokföring”, möjliggöra extern granskning

10. Logikerijämförandemetod: Mills metoder ”Method of difference” ”Method of agreement”

11. Att förklara med jämförelser: T & S fyra orsakskriterier • Kontrafaktisk skillnad • Tidsordning • Isolering • Mekanismen

12. Analytiska strategier • Hur skall data granskas, kategoriseras, sammanställas och prövas • Handlar om förhållande till teori • Hur bör fallet ”se ut” givet den teori eller de hypoteser man har? • Vad förväntar man sig för mönster eller logik i fallet?

13. Att analysera fall: Processpårning Fokuserar på att identifiera kedjan av händelser mellan oberoende och beroende variabler/faktorer Börja med utfallet och spåra sedan processen bakåt, men kan också handla om en kombination (börja i ”två ändar”) Identifiera relevanta aktörer och delbeslut; rekonstruera överväganden och omständigheter Ofta betonas tidsrelaterade faktorer: stigberoende, formativa moment, beroende mellan olika sekvenser (delfall)

14. Processspårning: ett exempel

15. Exempel 1: Den socialdemokratiska staten… (Bo Rothstein) • Jämför utfall av skolpolitik med utfallet arbetsmarknadspolitiken i Sverige under efterkrigstiden • Väljer fall som gjort det möjligt att konstanthålla vissa centrala variabler, utfallen olika (method of difference) • Val av organisationsform för implementering centralt för utfallet • Svaghet: kan inte visa på att kaderorganisationen alltid är en bättre organisationsform • Styrka: lyckas visa på rätt tidsordning och lyckas visa på vilka orsaksmekanismer som var verksamma

16. Exempel 2: States and social revolutions…(T. Skocpol) Analyserar revolutionerna i Frankrike, Ryssland och Kina Lika utfall, olika fall (method of agreement) Viktiga gemensamma faktorer i fallen: försvagad politisk regim internationellt, ineffektiv internt: strukturbaserade förklaringar Vad säger oss detta generellt? Problem med val på beroendevariabeln, mäts samma fenomen etc. Finns det andra fall som motsäger teorin? Skocpol: not a general theorybut ”a theory of revolutions in wealthyagrarianstates that had not experiencedcolonialdomination”