E N D
1. VR PLATS I UNIVERSUM Frgestllningar frn fregende lektion
Genomgng av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson
Individuella uppgifter
Att ta reda p
2. VR PLATS I UNIVERSUM Genomgng av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson
3. FRGESTLLNINGAR FRN FREGENDE LEKTION Varfr anvnds metallen kisel s ofta i datorer?
Halvmetall
Vem var det som frst lyckades med att dela p en atom?
Ernest Rutherford??
Vem var det som frst insg att grundmnena upptrder i grupper och perioder?
Dmitrij Mendelejev uppfann det periodiska systemet genom att sortera de knda grundmnena noggrant enligt ett schema.
Varfr kan man inte se salt som lsts upp i vatten?
Jonbindningarna bryts och jonerna isoleras frn varandra.
Varfr sger man att havsvattnet vid Skutskrskusten r brckt?
Brckt vatten, eller brackvatten, r vatten med hgre salinitet n stvatten men lgre n havsvatten. Frekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillflden av stvatten exempelvis stersjn, Bottenhavet och Bottenviken
Vad r lantanider & aktinider?
mnen som borde finna p samma plats som lantan och aktinium
4. MNNISKAN OCH UNIVERSUM Astrologi vs. Astronomi
5. JORDEN I CENTRUM Pythagoras (580 - 500 f.kr.)
Klot & Cirkel fullkomliga
Jorden, Mnen och Solen r klotformiga (sfriska)
Aristoteles (384 - 322 f.kr.)
Geocentrisk vrldsbild
Blev en auktoritet inom den kyrkliga vrlden
6. HUR STOR R JORDEN
7. HUR STOR R JORDEN Eratosthenes [276 194 f kr]
Berknade jordens omkrets
7,2 grader = 1/50 av 360 grader
Avstnd Syene och Alexandria = 850 km (!?!)
Jordens omkrets r d 50 X 850 km = 42500 km
Endast 5% fel Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskapslskaren"), fdd 276 f.Kr. i Cyrene, dd 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit fretrdesvis som astronom och matematiker. Han verkade ven som poet och geograf, vilket samtiden belnade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem gnger vunnit i de olympiska spelen.
Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskapslskaren"), fdd 276 f.Kr. i Cyrene, dd 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit fretrdesvis som astronom och matematiker. Han verkade ven som poet och geograf, vilket samtiden belnade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem gnger vunnit i de olympiska spelen.
8. SOLEN I CENTRUM Heliocentrisk vrldsbild
Nicolaus Kopernikus (1473 - 1543)
Jorden kretsade kring solen
Rdd fr kyrkan
Tycho Brahe (1546 - 1601)
Gjorde noggranna mtningar(p n Ven i resund)
Johannes Kepler (1571 - 1630)
Formulerade lagar fr planeternas rrelser
Ellipsformade banor Nr Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt berkningsarbete) utifrn dennes extremt noggranna mtningar av planeternas lge komma fram till sina tre lagar.Nr Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt berkningsarbete) utifrn dennes extremt noggranna mtningar av planeternas lge komma fram till sina tre lagar.
9. SOLEN I CENTRUM
10. SOLEN I CENTRUM Asteroider kallas de smplaneter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 upptcktes de fyra frsta asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter ver 1 km uppskattas fr nrvarande till ngonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] Nr asteroiderna frst upptcktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas p grund av Jupiters gravitationsflt. Numera vet man att nstan alla asteroider r kollisionsfragment. Endast ett ftal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.Asteroider kallas de smplaneter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 upptcktes de fyra frsta asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter ver 1 km uppskattas fr nrvarande till ngonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] Nr asteroiderna frst upptcktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas p grund av Jupiters gravitationsflt. Numera vet man att nstan alla asteroider r kollisionsfragment. Endast ett ftal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.
11. GALILEO GALILEI (1564 - 1642) Krvde att vetenskap skall baseras p fakta
Konstruerade kikare med 30X frstoring
Stdde Koperinukus heliocentriska syn
Tvingades avsga sig sina "irrlror" och en av hans bcker bannlystes
"eppur si muove", {och likvl rr hon sig}.
[Anteckning] Stlldes infr domstolren 1615 - 1616 stlldes Galileo infr inkvisitionsdomstol*. Dr tvingades han lova att inte sga eller skriva ngot mer som stdjer Kopernikus teorier. Det lftet hll dr emot inte Galilei, ngra r senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog ver de tv viktigaste vrldssystemen".1633 stlldes Galilei infr inkvisitionsdomstolen* igen, till fljd av att han gav ut boken. Han anklagades bland annat fr att ha brutit sitt lfte, och att han gtt emot den kyrkliga vertygelsen.Galileis bok blev bannlyst och Galilei sjlv blev dmd till livstids fngelse. Han tvingades att sga att hans teorier inte stmde, och att kyrkan hade rtt. Men eftert lr han ha sagt: "eppur si muove", som betyder "och likvl rr hon sig".Men detta r troligen en efterhandskonstruktion.Straffet ndrades lite senare till husarrest i stllet fr fngelse.Stlldes infr domstolren 1615 - 1616 stlldes Galileo infr inkvisitionsdomstol*. Dr tvingades han lova att inte sga eller skriva ngot mer som stdjer Kopernikus teorier. Det lftet hll dr emot inte Galilei, ngra r senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog ver de tv viktigaste vrldssystemen".
12. GALILEO GALILEI (1564 - 1642)
13. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN Isaac Newton (1642 - 1727 )
Gravitationskraften (tyngdkraften)...
...pverkar planeternas rrelser runt solen
Uppfann spegelteleskopet
Satelliter "ramlar inte ner" eftersom de rr sig framt
14. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN
15. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN
16. SOLEN R INTE UNIK Vintergatan
Galax
Frst p 1900-talet som man kunde bekrfta att det finns fler galaxer
17. OFANTLIGA AVSTND Avstnd i rymden mts i ljusr
Ljusets hastighet 300 000 km/s [c](7,5 varv runt jorden!)
Det tar 8 minuter fr ljuset att n jorden frn solen
Nrmaste stjrna ligger 4,3 ljusr bort
18. VARFR R DET MRKT P NATTEN? Jmfr med en skog
Universum inte r s gammalt
Ljuset har nnu ej hunnit n jorden
Blir det ljusare p ntterna i framtiden?
19. MATERIENS URSPRUNG Universum vxer
Universum r c:a 15 - 20 miljarder r gammalt
Big Bang
Vtgas och heliumgas samlades i "moln"
Krnreaktion startade
Vte --> Helium = energi utstrlades (en stjrna r fdd)
Nebulosa = gasmoln i rymden
20. STJRNOR FDS OCH DR Solen har ntt sin halva livslngd
Solen blir en rd jttestjrna
D bildas tyngre mnen av helium
Solen blir en vit dvrg...
...och till slut blir vr sol en svart dvrg
21. NEUTRONSTJRNOR OCH SVARTA HL Supernovor (stjrnor som r strre n vr sol)
Nr dessa exploderar bildas de tyngsta grundmnena
Neutronstjrna
Trycket gr att elektronerna trycks in i atomkrnorna
Elektroner och protoner bildar d neutroner
Mycket energi frigrs
I slutndan bildas svarta hl
Ett svart hl r varken ett hl eller svart
En bit motsvarande ett knappnlshuvud kan vga 1 miljon ton.
22. DU INGR I ETT KOSMISKT KRETSLOPP Du och jag innehller atomer som tidigare existerade i stjrnor
23. LIV I UNIVERSUM Jordens avstnd till solen avgr mjligheten till liv
Finns liv i andra solsystem?
Kan vi ngonsin f reda p det?
24. SYNLIG OCH OSYNLIG STRLNING Frn solen strlar bde synligt och osynligt ljus
IR ger vrme
UV ger solbrnna
Dessa r exempel p elektromagnetisk strlning
Denna kan liknas vid vgrrelser
Ju kortare vglngd, ju mer energi
Elektromagnetisk strlning behver inget medium
Elektromagnetisk strlningen har hastigheten 300 000 km/s i vakuum
Atmosfrens optiska fnster och radiofnster
25. SYNLIG OCH OSYNLIG STRLNING
26. SYNLIG OCH OSYNLIG STRLNING infra- (lat. infra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare n'), prefix anvnt bl.a. fr att beteckna lge nedtill eller under. Det anvnds exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'belgen nedanfr tinningen'. [NE]
ultra- (lat. ultra 'lngre bort', 'p andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), frled som betecknar ytterlighet eller verdrift. [NE]infra- (lat. infra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare n'), prefix anvnt bl.a. fr att beteckna lge nedtill eller under. Det anvnds exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'belgen nedanfr tinningen'. [NE]
ultra- (lat. ultra 'lngre bort', 'p andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), frled som betecknar ytterlighet eller verdrift. [NE]
27. DET SYNLIGA LJUSET Olika frger har olika vglngd
Bltt = kortaste vglngden
Rtt = lngsta vglngden
Ljusstrlarna bryts i ett prisma
Varfr r himlen bl?
Varfr r himlen i bland rd p kvllen?
Varfr r himlen bl? Ljus med kortare vglngder har strst bengenhet att spridas i atmosfren.
Varfr r himlen rd p kvllen? Ljuset gr d lngre vg genom atmosfren och d hinner mer av det kortvgiga ljuset spridas.Varfr r himlen bl? Ljus med kortare vglngder har strst bengenhet att spridas i atmosfren.
Varfr r himlen rd p kvllen? Ljuset gr d lngre vg genom atmosfren och d hinner mer av det kortvgiga ljuset spridas.
28. DET SYNLIGA LJUSET
29. RD HIMMEL
30. LJUS AVSLJAR STJRNORS INNEHLL Kontinuerligt spektrum (frn gldlampa)
Ljus frn solen innehller svarta linjer - varfr?
De svarta linjerna avsljar mnen i solens atmosfr
Helium upptckes i solens spektrum innan det upptcktes p jorden
31. LJUS AVSLJAR STJRNORS INNEHLL
32. RADIOSNDNING FRN RYMDEN Radiofnster
Numera s kan astronomer ocks lyssna p rymden
33. ATMOSFREN - VRT SKYDD MOT RYMDEN Atmosfren
kvve 78%
syre 21%
delgaser (0,9%)
koldioxid (0,035%)
andra mnen (0,065%)
34. Olika skikt iatmosfren
35. ATMOSFREN OCH KLIMATET Atmosfren gynnsam fr vrt klimat
Utjmnar temperaturen
Vxthuseffekten
OZONSKIKTET BLIR TUNNARE
Sedan 70-talet har man upptckt att ozonskiktet blir tunnare
Det r freonerna som frstr ozonskiktet
Kemiskt bestr freoner av kolvten med en eller flera fluor- klor- och/eller brom-atomer bundna
Ordet freon r hrlett frn engelskans freeze (kylmedium i t. ex. kylskp)
Mnga lnder har frbjudit freoner
Freoner har mycket lng livslngd
36. NR UV-STRLNINGEN KAR Vr solbrnna r kroppens stt att skydda sig mot UV-strlning
Hudcancer
Gr starr
D-vitamin (Det bildas i huden nr vi solar)
Solen r den viktigaste kllan till D-vitamin Sol och D-vitamin
D-vitamin hjlper kroppen att tillgodogra sig viktiga mnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan f D-vitamin via fdan eller genom kosttillskott. Det bildas ocks i huden nr vi solar.
Det krvs inte mycket UV-strlning fr att kroppen ska f tillrckligt med D-vitamin. Fr en ljushyad person rcker 10-15 minuter i sommarsol p ansikte och armar fr att tcka dagsbehovet. Nrmare ekvatorn, dr UV-strlningen r starkare, behvs nnu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden stnger av nr behovet fyllts. Mrkhyade personer behver mer UV-strlning fr att bilda D-vitamin. Detta beror p att mrk hud filtrerar bort mer UV-strlning n vad ljus hud gr.
I Sverige r solen alltfr svag p vintern fr att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tillstts drfr i mat som ltta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns ven naturligt i olika fdomnen som fet fisk och torskleverolja.
Solarier
Att sola i solarium r ingen bra metod att f D-vitamin eftersom frhllandet mellan UVA och UVB r annorlunda i solarier n i den naturliga solen. Solarier innehller frhllandevis mer UVA-strlning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men dremot kar risken fr hudcancer.
Sol och D-vitamin
D-vitamin hjlper kroppen att tillgodogra sig viktiga mnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan f D-vitamin via fdan eller genom kosttillskott. Det bildas ocks i huden nr vi solar.
Det krvs inte mycket UV-strlning fr att kroppen ska f tillrckligt med D-vitamin. Fr en ljushyad person rcker 10-15 minuter i sommarsol p ansikte och armar fr att tcka dagsbehovet. Nrmare ekvatorn, dr UV-strlningen r starkare, behvs nnu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden stnger av nr behovet fyllts. Mrkhyade personer behver mer UV-strlning fr att bilda D-vitamin. Detta beror p att mrk hud filtrerar bort mer UV-strlning n vad ljus hud gr.
I Sverige r solen alltfr svag p vintern fr att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tillstts drfr i mat som ltta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns ven naturligt i olika fdomnen som fet fisk och torskleverolja.
Solarier
Att sola i solarium r ingen bra metod att f D-vitamin eftersom frhllandet mellan UVA och UVB r annorlunda i solarier n i den naturliga solen. Solarier innehller frhllandevis mer UVA-strlning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men dremot kar risken fr hudcancer.
37. DET MARKNRA OZONET Fr mycket ozon i markskiktet
Fr lite ozon i stratosfren
38. Att mta avstnd till stjrnor
39. Att mta avstnd till stjrnor
40. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER Ls igenom sidorna 17 - 31
Besvara frgorna 1 - 22 p sidan 156 157
Utdelad hemuppgift
41. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER Ls igenom sidorna 17 - 31
Besvara frgorna 1 - 22 p sidan 156 - 157
Arbeta med Att ta reda p
42. ATT TA REDA P Vad heter vr nrmaste stjrna om vi undantar solen?
Inom vilka vglngder finns det synliga ljuset?
Vad menas med solvind?
Varfr ser en ra ut att vara bruten?
43. ATT TA REDA P(FACIT) Vad heter vr nrmaste stjrna om vi undantar solen?
Den nrmaste stjrnan (frutom solen) r drygt 4 ljusr frn oss. Det r Alfa Centauri, som egentligen bestr av tre stjrnor som roterar runt varandra, tv strre nra varandra och en ljussvag en bit bort frn dem.
Inom vilka vglngder finns det synliga ljuset?
Ljus r en form av elektromagnetisk strlning med en vglngd mellan cirka 390 och 770 nanometer. ("nano" (n) betyder sledes 10-9. 1 nm =10-9 meter = 0,000 000 001 meter.)
Vad menas med solvind?Solvinden r en plasmavind som stndigt blser ut frn solen, rakt genom solsytemet. Solvinden fyller allts rymden i planetsystemet och utgr drfr det interplanetra mediet. ven andra stjrnor har liknande utflden, i vissa fall tusentals gnger starkare, och stjrnvind r den allmnna benmningen. Det omrde som domineras av solvinden kallas heliosfren, vilken avgrnsas utt av heliopausen.
Varfr ser en ra ut att vara bruten?Ljuset bryts nr det gr frn ett ttare till ett tunnare medium.