1 / 29

Modellområden, Psykisk hälsa barn och ungdom

Modellområden, Psykisk hälsa barn och ungdom. - Det krävs ett helhetsgrepp. Hälsofrämjande för alla – specialinsatser vid allvarliga tillstånd. Bakgrund. Flera undersökningar indikerar att den upplevda psykiska hälsan bland barn och unga har försämrats under senare år

minna
Télécharger la présentation

Modellområden, Psykisk hälsa barn och ungdom

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Modellområden, Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla – specialinsatser vid allvarliga tillstånd

  2. Bakgrund • Flera undersökningar indikerar att den upplevda psykiska hälsan bland barn och unga har försämrats under senare år • Förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa • kortade kötider från bedömning till behandling (BUP) • Förutsätter en utvecklad ”första linjens vård”.

  3. 2 miljoner barn

  4. Tillgänglighet till rätt insatser på rätt nivå: Högspec Specialiserad Första linjens vård (hälso- och sjukvård) Basverksamheter (identifiering, stöd, anpassning)

  5. Kommunicerande kärl: Barnpsykiatri Habilitering Barnmedicin Primärvård Barnhälsovård Skola Elevhälsa Skolhälsovård Socialtjänst Tillgängligheten till barnpsykiatrin är beroende av tillgängligheten till insatser i övriga delar. Viktigt att få insatser av rätt instans för att inte göra psykiatri av det som inte är i behov av psykiatrins insatser.

  6. Synkronisering på olika nivåer Gemensamma folkhälsomål Gemensam Barnhälso- mottagning Samordnat team för hemmaplanslösningar vid komplexa behov

  7. Politiker Tjänstemän, Områdeschefer Verksamhetschefer Enhetschef Enskilda medarbetare

  8. Vad ska vi göra? • Åstadkomma effektiva former för hälsofrämjande insatser och för första linjens vård och omsorg avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. • Hitta praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå. • Skapa en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar genom ett samhälle som främjar hälsa och effektivt förebygger och behandlar ohälsa.

  9. 14 modellområden • Dalarna – Gagnef + Hedemora • Gävleborg – Hudiksvall • Jönköping – Jönköping + Eksjö • Norrbotten – Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå • Skåne – Helsingborg • Skåne – Ystad + Simrishamn • Stockholm – Sollentuna • Stockholm – Farsta • Uppsala – Enköping + Håbo • Värmland – Hagfors • Västerbotten – Umeå + Vilhelmina • Västra Götaland – Vänersborg • Västra Götaland – Lärjedalen + Gunnared • Östergötland - Norrköping

  10. Övergripande plan • 14 modellområden med ett landsting och en eller flera kommuner • 2009 = inventering, praktisk analys och handlingsplan • 2010 Idogt lokalt förbättringsarbete • 2011 Utvärdering och slutsatser • Spridning och utbyte hela vägen

  11. Statlig satsning • 30,5 miljoner i 3 år 2009-2011 • 2 miljoner per år till Eksjö och Jönköping tillsammans

  12. Projektorganisation centralt

  13. Mätningar Utvärdering Styrgrupp SKL Projektkansli på SKL Referensgrupper Hearings Lokal samordnare Lokal styrgrupp el liknande Lokal arbetsgrupp Lokala referensgrupp? Brukarorganisationer mm Socialtjänst Skola Primär- vård BUP Barnmedicin MVC BVC Barn- habiliteringen

  14. Mer information • www.skl.se/psykiskhalsa Modellområden Politikermöte den 8 oktober 2009

  15. Kartläggning: Kartläggningsblad Vem bestämmer? • Finns det någon gemensam funktion i ert område som kan fatta gemensamma beslut om aktiviteter som möter barn och ungas psykiska ohälsa och som främjar hälsa? • Har ni några uttalade gemensamma mål? Vilka? • Finns någon typ av överenskommelser eller styrdokument som är gemensamt för kommun och landsting? Inom kommun och inom landsting? Folkhälsa, stöd och vårdinsatser? • Var och vem bör vara ytterst ansvarig för detta projekt? På politisk nivå? På tjänstemannanivå? På verksamhetsnivå? • Om ni hamnar i konflikt om ett ärende, vad gör ni då? Har någon instans som dömer av mellan kommun och landsting?

  16. Landstingsfullmäktige Länsstyrgrupp Östra Norrbotten (ÖNB) (4 DivC NLL, 4 Soc.chefer, 4 skolchefer, 2 faciliterare) Lokal Styrgruppen Östra Norrbotten Regionchef ÖNB, 4 Soc.chefer, 4 skolchefer, Platschef Kalix Sjukhus, Chefläk Primärvård, ÖNB, VChef Medicin, Barn och Ungdomsmott., Närpsyk Sjukvårdsberedning Östra Norrbotten 13 politiker där merparten även sitter i kommunernas nämnder Folkhälsopolitisk styrgrupp Landstinget, kommunförbundet Norrbotten, barn och ungdomsnämnd och socialnämnd Haparanda - Hälso- och trygghetsråd - Ordförandeträffar - Gemensamma AU SN/BUN Kalix - Samrådsträffar - Folkhälsoråd - Kalix prevention Överkalix - Ordförandeträffar - IFO-grupp - Ung-sam Övertorneå - Ordförandeträffar - Folkhälsoråd - Samverkan med Finland - Kommunens ledningsgrupp - BUS-grupp - Nätverk för flyktingmottagning - Med Finland - Samverkan, Unga vuxna - Miltongrupp - Ledningsgrupp - KUBIKEN - Barn med fetma - Samverkan, Unga vuxna - Miltongrupp - Ledningsgrupp - KUBIKEN - Nätverk för flyktingmottagning - Samverkan, Unga vuxna - Miltongrupp - Förvaltningsledningsgrupp - SKAL-projektet (vilande) - Nätverk kring flyktingmottagning - Samverkan, Unga vuxna - Miltongrupp - Förskola-BVC - IFO-BVC/MVC - BUP-möten - Case Mangemant - Ungdomsmottagning - ”Familjens hus” - KUM (Kalix ungdomsmottagning) - Kontinuerliga samverkansgrupper - Elevhälsoteam - Förskola + BVC - Habiliteringsteam - Kontinuerliga samverkansgrupper - Elevhälsan - ”Familjecentral light” - Kontinuerliga samverkansgrupper Östra Norrbotten

  17. EnköpingSkolförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen ELIS Pinocchio Ungdoms-mottagningen Cope Komet Röda villan SUF VITS Familje-centrum Cope KOMET Maia LSS fritids Kronobergs modellen SUF Ungdoms-mottagningen Småbarnsliv Familje-centrum Maija Familje-centrum Ungdomsmottagningen Cope Nykter studen Dont drink and drive Temaveckor Fryshusandan Ungdoms-helger Kronobergs-modellen ÖPP Ung 0171 Ungdomsrådet SUF

  18. Pyramid A1 – Aktörskartläggning översiktsbild Aktörsform Flera aktörer Enskild aktör Specialist-insatser Organisationstillhörighet Kommun BVC (6) Landsting Första linjens verksamhet Övrig Generella/ förebyggandeinsatser BVC

  19. Skolfrånvaro Specialist Akut behov Elis Förebyggande insatser Bra rutiner för frånvaro Komet 1:a Linjen Bas Främjande riktat mot alla COPE, ÖPP, Steg Ett, Livskunskap, MS

  20. Kartläggning: Fallbeskrivningar Tänk om: • 1. Matilda som är snart 3 år har varit senare med allting jämfört med storebror men speciellt med • att prata. Är mycket för sig själv, svår att trösta när hon blir ledsen, sover oregelbundet och • ganska lite. Först trodde föräldrarna att hon hade dålig hörsel men undersökning visar att den är • normal. Nu söker de på Barnavårdscentralen och undrar om det kan vara autism. BVCsköterskan • tycker att det finns anledning att göra en utredning. • Vad händer då? Vem gör utredningen? • Om diagnosen bekräftas vilken behandling erbjuds och var? • Hur lång tid tar det från att föräldrarna söker tills behandling är igång, när det går som • bäst och när det strular och tar lång tid?.

  21. Matilda med misstänkt autism Barnläkarmott Mamma/ Pappa ringer BVC

  22. Matilda med misstänkt autism Barnläkarmott Mamma/ Pappa ringer BVC Specialped enheten Förskole psykologen Förskole- personal

  23. Matilda med misstänkt autism Barnläkarmott Mamma/ Pappa ringer BVC Specialped enheten ? Förskole psykologen ? Förskole- personal

  24. Matilda med misstänkt autism Habiliteringen Beh Utr Barnläkarmott BUP Mamma ringer BVC Specialped enheten Förskole psykologen Förskole- personal

  25. Matilda med misstänkt autism Habiliteringen Beh Utr Barnläkarmott BUP Mamma ringer BVC Socialtjänsten Specialped enheten Förskole psykologen Skola Förskole- personal

  26. 2. Emil har utmärkt sig ända sedan han började förskolan genom att först vara hysteriskt förtvivlad när föräldrarna skulle lämna honom, senare genom att ha svårt att rätta sig efter rutinerna, vara orolig och lätt få ilskeutbrott när situationer inte blir som han vill. Nu när han börjat förskoleklass har det blivit ännu värre och han förstör ordningen, hamnar alltid i bråk och har skadat andra barn. Extra resursperson har satts in i förskolan och Emil går i liten grupp. Mamma uppgiven, föräldrarna oense om hur Emil ska hanteras och ingen har en strategi som fungerar, pappa kräver att Emil ska få hjälp. Vad händer då? Vem gör vad?

  27. 3. Shiba som går i nionde klass klagar ofta på huvudvärk och ont i magen. Hon är trött och har ganska ofta gått hem från skolan senaste tiden. Skolresultaten är fortfarande bra men hon deltar inte i några fritidsaktiviteter. I skolan är hon tyst och tillbakadragen men hemma är hon lättirriterad och lite rastlös. Mormor tycker att hon är förändrad och undrar om hon är sjuk. Hon uppmanar föräldrarna att söka hjälp. Vart ska de vända sig? Vilka olika alternativ finns det?

  28. Aktiviteter 2009 (i urval) • 18 mars Startseminarium • 15 april Möte med kontaktpersoner/processledare • 4 maj Forskarseminarium (även 5/10 och 1/12) • 27 maj Hearing om regionala och länsvisa samarbeten • 9 juni Brukar/intresseorganisationer • 9 juni Nationella aktörer • 17 juni Information till Beredningen för utbildningsfrågor • 30 juni Psykisk-hälsa kaféet, Almedalen • 8 sep. Kunskapssammanställning problemområden • 24-26 sep. Bok- och biblioteksmässan • 8 oktober Politikerträff • 24 oktober Privata aktörer • 17-19 nov Kvalitetsmässan

More Related