280 likes | 878 Vues
NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende . ADHDAutismspektrumRoland S
E N D
1.
Det r hjrnan som r kung i kroppen och bestmmer.
Malin 10 r (framtida neuropsykolog)
2. NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende ADHD
Autismspektrum
Roland SllNeuropsykolog
Psykiatriska kliniken NUS
3. Missbruk och funktionshinder The Center for Disease Control and Prevention (USA):
20% av alla funktionshindrade har ett missbruk.
Inlrningsproblem, emotionella strningar och sprkstrningar verrepresenterade.
Srbarhetsfaktorer:
Omdme och beslutsfattande
Interpersonella svrigheter
Problematiska relationer
Exekutiva strningar
Psykiatrisk samsjuklighet
kad betoning p autonomi och sjlvstndighet kad tillgng till droger
4. MISSBRUK/SUD OCH ADHD
5. ADHD-historik 1902 Defective moral control syndrome (GF Still)
1922 Postencephalitic behavior disorder (Hohman)
1926 Minimal brain damage (Ehrenfest, Smith)
1940 Motor Restlessness Syndrome (Sukhareva)
1960 Hyperactive Child Syndrome (Chess)
1963 Minimal Brain Dysfunction (McKeith & Bax)
1972 Inattention Disorder (Douglas)
1980 DSM-III, Attention-Deficit disorder, +/- hyperactivity
1987 DSM-III, Attention Deficit Hyperactivity Disorder
1994 DSM-IV Attention Deficit/Hyperactivity Disorder
6. DSM-IV DEBUT FRE 7 R
TV OMRDEN; FUNKTIONSHINDRANDE
FRKLARAS EJ BTTRE AV ANNAT SYNDROM
OUPPMRKSAMHET
HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET
I KOMBINATION ELLER ENSKILT
7. OUPPMRKSAMHET(6/9 kriterier krvs) Ouppmrksam p detaljer, gr ofta slarvfel i yrkeslivet eller andra aktiviteter
Har svrt att bibehlla uppmrksamhet infr uppgifter
Verkar ofta inte lyssna p tilltal
Fljer inte instruktioner och har svrt att genomfra skolarbeten eller andra projekt
Har ofta svrt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
Undviker ofta och r ovillig att utfra aktiviteter som krver mental uthllighet
Tappar ofta bort saker som r ndvndiga fr en aktivitet
r ofta ltt distraherad av yttre stimuli
r ofta glmsk
8. HYPERAKTIVITET IMPULSIVITET (6/9 kriterier krvs) Har ofta svrt att vara stilla med hnder och ftter eller sitta still.
Lmnar ofta sin plats i klassrum, mten eller andra situationer dr personen frvntas sitta still.
Knner sig rastls eller nervs
Har svrt att leka eller utva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
Verkar ofta vara p sprng eller g p hgvarv
Pratar ofta verdrivet mycket
Kastar ofta ur sig svar innan frgestllaren pratat frdigt
Har svrt att vnta p sin tur
Avbryter eller inkrktar ofta p andras aktiviteter
9. Vanliga vuxenbekymmer vid ADHD Skjuter upp
Lg tolerans fr frustrationer
Stmningslabilitet
Svrt med relationer till andra
Stressknslighet
Sker stndigt stimuli
Sviktande arbetsprestationer
Vardagsuppgifter blir inte gjorda
Svrt att gra flera saker samtidigt
Bristande tidsuppfattning
Svrt med organisation och planering
Grnslshet
Perceptionssvrigheter
10. DAMP ADHD och samtidig Strd utveckling av koordinationsfrmgan (DCD)
DAMP-begreppet br sorteras ut, ej internationellt vedertagen diagnos.
Dysfunktion i frga om Avledbarhet, Motorik och PerceptionDysfunktion i frga om Avledbarhet, Motorik och Perception
11. FREKOMST ADHD VARIERANDE SIFFROR: 3-5% PUNKTPREVALENS FR BARN (DSM-IV).
30-50 % HAR KVARSTENDE PROBLEM I VUXEN LDER
15-31% UPPFYLLER ADHD-KRITERIER FULLT UT VEN I VUXEN LDER
12. KN och ADHD - 1 F studier p kvinnor/flickor, stort behov av studier
Kvot 1,8-2,7:1
Kliniska fall: 2,3-5,4:1
Lika allvarliga svrigheter oavsett kn
13. KN och ADHD 2 (Biederman et al, 2002, Wheeler & Carlson, 1994) Vanligare med A-symtom hos kvinnor
Kvinnor har ej lika ofta inlrningssvrigheter som mn
Ngot hgre familjeanhopning hos kvinnor
50% pojkar och 30% flickor dlig prognos
Problem i kamratgruppen vanligare hos flickor
14. Flickor med ADHD (SBU, 2005) Depression och ngest vanligare hos flickor, uppfrandestrning vanligare hos pojkar
Lrare har svrare att identifiera flickor n pojkar med ADHD, men frldrar gr ingen skillnad.
Flickor med ADHD fr i lgre utstrckning CS-behandling n pojkar
Pekar p bristande kunskap generellt.
15. Kognition Exekutiva funktioner
Arbetsminne
Inhiberingssvrigheter
ADD: Lngsamt informations-processande
Gemensamt: Svrt att reglera aktivitetsniv
16. ETIOLOGI VSENTLIGEN OKND
GENETIK (monozygot tvillingstudie 86% konkordans)
TOXINER (alkohol, rkning, bly, dopaminerga droger)
PRE- OCH PERINATALA RISKFAKTORER
17. Etiologi ADHD/missbruk - milj
Frlder m ADHD: 57% av barnen har ocks ADHD
Syskon med ADHD: 15% har ocks ADHD
Tonringar med ADHD och missbrukande frlder (n=140) lpte signifikant hgre risk n non-ADHD kontroller (n=120) med samma frldraproblem att utveckla SUD.
ADHD-patienter mer knsliga fr frlders missbruk/miljpverkan avseende missbruksrisk?
18. HJRNA - KEMI Centralstimulantia: Dopamin och noradrenalinsystemen pverkas
PET-studie visar kad aktivitet i basala ganglierna vid CS-behandling
Effekt p uppmrksamhet, problemlsning, inlrning och minne OCH hyperaktivitet
Huvudsakligen oknda mekanismer
19. HJRNA REGIONS OF INTEREST DLPFC planering, exekutiv kontroll, arbetsminne
BASALA GANGLIERNA exekutiv kontroll
ANTERIOR CINGULATE CORTEX motivationella aspekter, selektion, inhibition
LPFC OCH PARIETALCORTEX vidmakthllen uppmrksamhet
HJRNSTAMMEN RAS vakenhet
Cerebellum - volym
20. HJRNA - STRUKTUR REDUCERAD VOLYM / ANNAN AVVIKELSE:
HJRNA (3-5%)
DLPFC och OFC
ANTERIOR CINGULATE CORTEX
CORPUS CALLOSUM
BASALA GANGLIER
NUCLEUS ACCUMBENS (flexibilitet, reward)
THALAMUS NYCKELSTRUKTUR UPPMRKSAMHET OCH INHIBITION
CEREBELLUM
21. KOMORBIDITET INLRNINGSSVRIGHETER (CA 30%)
MISSBRUK (>20% i livsperspektiv)
PERSONLIGHETSSTRNINGAR
NGEST
DEPRESSION
BIPOLRA TILLSTND
22. ADHD och SUD epidemiologi(Wilson, 2007) Ungdomar med ADHD har som grupp:
tidigare debut i missbruk
snabbare vergng till beroende
lngre perioder av missbruk
tidigare genomsnittlig debut i nikotinbruk
ungefr fyra gnger s hg risk att utveckla missbruk (ca 16%)
jmfrt med dem som inte har diagnosen.
23. Riskfaktorer ADHD/SUD Samtidig
Social beteendeproblematik
Bipolr sjukdom
tstrning
Svr ADHD
Skolavhopp
24. ADHD och SUD: Komplexa samband
ADHD inlrningsproblem social problematik i hemmet problem i kamratgruppen - beteendestrning antisocialt beteende/PS (ca 25%) missbruk. Hgriskgrupp SUD
ADHD inlrningsproblem - social problematik i hemmet kamratproblem psykologiska problem depression och ngest - missbruk SUD medieras av uppfrandestrning vid ADHD: SUD medieras av uppfrandestrning vid ADHD:
25. NR UTREDA? Smbarnsr: smnproblem, skrikighet, veraktivitet, lyssnar ej, aggressionsutbrott, knslig fr klder
Skollder: pratar mycket, glmsk, svrt med ordning, dagdrmmer, svrstartad, rastls, utanfr i klassen
Tonr: energils, svrt med sjlvstndigt arbete, skolk, riskbeteende, svrt med motivation och ansvar
Vuxen: planerings- och organisationssvrigheter, motorisk rastlshet, temperamentsproblem, pratar mycket, impulsiva livsval, missbruk, frekomst av svrigheter i barndomen.
26. Basutredning vid ADHD-frgestllning (alla) 1. Initial klinisk bedmning, intervju
Symtom p ouppmrksamhet och/eller impulsivitet/hyperaktivitet i barndomen och i vuxenlder?
Organisationssvrigheter?
Temperamentsproblem?
Nedsatt funktion i vardagen?
Differential- och tillggsdiagnoser?
Om anamnesen r ofullstndig kan en frldraintervju vara vrdefull.
2. Formulr
Aktuella symtom
Symtom i barndomen
27. Basutredning vid ADHD-frgestllning (2)
3. Neuropsykologisk utredning
begvning, exekutiv funktion och uppmrksamhet
4. Medicinsk utredning:
Vid atypiska fynd br CT/MRT, EEG och andra somatiska underskningar vervgas i samrd med lkare.
Drogscreening.
Srskild medicinsk utredning infr centralstimulantiabehandling.
28. Neuropsykologi vid missbruk Symtom kan bero p ADHD, effekt av drog, psykisk samsjuklighet eller kombination.
Missbruk kan orsaka uppmrksamhetsproblem, exekutiva strningar, minnes- och inlrningsproblem.
Tidig debut i missbruk strre svrigheter. Hnan eller gget? Det mesta pekar p srbarhet innan missbruket.
Svrt att utreda!
29. VAD GRA? (1)
30. VAD GRA? (2) Att anpassa miljn: Stressfri milj, minska informationsflde, skapa ordning
Stresshantering
Social frdighetstrning: problemlsning, konflikthantering, umgngesregler, ilske-kontroll etc.
Rdgivning, coachning: allmnt samtalsstd
Sjlvhjlpsgrupper och stdgrupper
Kontroll och provtagning
31. CS-behandling vid ADHD: Skapar eller frhindrar missbruk?
The California community study (Lambert et al 1998): Ingen skillnad mellan grupper med/utan CS.
The Iowa study (Paternite et al, 1999): Ingen skillnad i attityd till droger vid uppfljning, men lgre droganvndning i CS-gruppen.
Faraone and Wilens (2003): Metaanalys visade att CS-behandlade ungdomar lpte 5,8 ggr lgre risk att utveckla missbruk vs dem som ej ftt behandling.
Studierna har metodologiska brister + visar delvis motstridiga resultat.
32. Centralstimulerande medel Amfetamin: Lkemedel och illegal drog.
Metylfenidat (Ritalin, Concerta): Lkemedel, illegal drog.
Metamfetamin: Lkemedel och illegal drog. Liknar amfetamin men r kraftigare och mer beroendeframkallande (finns i rkbar form, ice)
Modafinil (Modiodal): Lkemedel. Centralt modifierande. Delvis oknd mekanism. Adrenerg pverkan?
33. Farmakologisk behandling vid ADHD Atomoxetin (ej centralstimulerande)
Amfetamin, metylfenidat, metamfetamin annan cs-variant.
RESULTAT:
Centralstimulantia bst effekt verlag (ex Newcorn et al 2008) eller likvrdigt men med frre biverkningar (Wang et al 2007).
34. Behandla ADHD och missbruk Ideologiskt problem
Praktiskt problem
F studier av effekt:
CS-behandling KAN vara motiverat, men med rigors vervakning (Collins, 2008). Dligt vetenskapligt underlag (evidens saknas).
CS-behandling tycks inte frvrra missbruket (Upadhyaya, 2007)
Psykosociala insatser + non-stimulants eller slow-release.