1 / 28

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende . ADHDAutismspektrumRoland S

omer
Télécharger la présentation

NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Det r hjrnan som r kung i kroppen och bestmmer. Malin 10 r (framtida neuropsykolog)

    2. NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER Missbruk och beroende ADHD Autismspektrum Roland Sll Neuropsykolog Psykiatriska kliniken NUS

    3. Missbruk och funktionshinder The Center for Disease Control and Prevention (USA): 20% av alla funktionshindrade har ett missbruk. Inlrningsproblem, emotionella strningar och sprkstrningar verrepresenterade. Srbarhetsfaktorer: Omdme och beslutsfattande Interpersonella svrigheter Problematiska relationer Exekutiva strningar Psykiatrisk samsjuklighet kad betoning p autonomi och sjlvstndighet kad tillgng till droger

    4. MISSBRUK/SUD OCH ADHD

    5. ADHD-historik 1902 Defective moral control syndrome (GF Still) 1922 Postencephalitic behavior disorder (Hohman) 1926 Minimal brain damage (Ehrenfest, Smith) 1940 Motor Restlessness Syndrome (Sukhareva) 1960 Hyperactive Child Syndrome (Chess) 1963 Minimal Brain Dysfunction (McKeith & Bax) 1972 Inattention Disorder (Douglas) 1980 DSM-III, Attention-Deficit disorder, +/- hyperactivity 1987 DSM-III, Attention Deficit Hyperactivity Disorder 1994 DSM-IV Attention Deficit/Hyperactivity Disorder

    6. DSM-IV DEBUT FRE 7 R TV OMRDEN; FUNKTIONSHINDRANDE FRKLARAS EJ BTTRE AV ANNAT SYNDROM OUPPMRKSAMHET HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET I KOMBINATION ELLER ENSKILT

    7. OUPPMRKSAMHET (6/9 kriterier krvs) Ouppmrksam p detaljer, gr ofta slarvfel i yrkeslivet eller andra aktiviteter Har svrt att bibehlla uppmrksamhet infr uppgifter Verkar ofta inte lyssna p tilltal Fljer inte instruktioner och har svrt att genomfra skolarbeten eller andra projekt Har ofta svrt att organisera sina uppgifter och aktiviteter Undviker ofta och r ovillig att utfra aktiviteter som krver mental uthllighet Tappar ofta bort saker som r ndvndiga fr en aktivitet r ofta ltt distraherad av yttre stimuli r ofta glmsk

    8. HYPERAKTIVITET IMPULSIVITET (6/9 kriterier krvs) Har ofta svrt att vara stilla med hnder och ftter eller sitta still. Lmnar ofta sin plats i klassrum, mten eller andra situationer dr personen frvntas sitta still. Knner sig rastls eller nervs Har svrt att leka eller utva fritidsaktiviteter lugnt och stilla Verkar ofta vara p sprng eller g p hgvarv Pratar ofta verdrivet mycket Kastar ofta ur sig svar innan frgestllaren pratat frdigt Har svrt att vnta p sin tur Avbryter eller inkrktar ofta p andras aktiviteter

    9. Vanliga vuxenbekymmer vid ADHD Skjuter upp Lg tolerans fr frustrationer Stmningslabilitet Svrt med relationer till andra Stressknslighet Sker stndigt stimuli Sviktande arbetsprestationer Vardagsuppgifter blir inte gjorda Svrt att gra flera saker samtidigt Bristande tidsuppfattning Svrt med organisation och planering Grnslshet Perceptionssvrigheter

    10. DAMP ADHD och samtidig Strd utveckling av koordinationsfrmgan (DCD) DAMP-begreppet br sorteras ut, ej internationellt vedertagen diagnos. Dysfunktion i frga om Avledbarhet, Motorik och PerceptionDysfunktion i frga om Avledbarhet, Motorik och Perception

    11. FREKOMST ADHD VARIERANDE SIFFROR: 3-5% PUNKTPREVALENS FR BARN (DSM-IV). 30-50 % HAR KVARSTENDE PROBLEM I VUXEN LDER 15-31% UPPFYLLER ADHD-KRITERIER FULLT UT VEN I VUXEN LDER

    12. KN och ADHD - 1 F studier p kvinnor/flickor, stort behov av studier Kvot 1,8-2,7:1 Kliniska fall: 2,3-5,4:1 Lika allvarliga svrigheter oavsett kn

    13. KN och ADHD 2 (Biederman et al, 2002, Wheeler & Carlson, 1994) Vanligare med A-symtom hos kvinnor Kvinnor har ej lika ofta inlrningssvrigheter som mn Ngot hgre familjeanhopning hos kvinnor 50% pojkar och 30% flickor dlig prognos Problem i kamratgruppen vanligare hos flickor

    14. Flickor med ADHD (SBU, 2005) Depression och ngest vanligare hos flickor, uppfrandestrning vanligare hos pojkar Lrare har svrare att identifiera flickor n pojkar med ADHD, men frldrar gr ingen skillnad. Flickor med ADHD fr i lgre utstrckning CS-behandling n pojkar Pekar p bristande kunskap generellt.

    15. Kognition Exekutiva funktioner Arbetsminne Inhiberingssvrigheter ADD: Lngsamt informations-processande Gemensamt: Svrt att reglera aktivitetsniv

    16. ETIOLOGI VSENTLIGEN OKND GENETIK (monozygot tvillingstudie 86% konkordans) TOXINER (alkohol, rkning, bly, dopaminerga droger) PRE- OCH PERINATALA RISKFAKTORER

    17. Etiologi ADHD/missbruk - milj Frlder m ADHD: 57% av barnen har ocks ADHD Syskon med ADHD: 15% har ocks ADHD Tonringar med ADHD och missbrukande frlder (n=140) lpte signifikant hgre risk n non-ADHD kontroller (n=120) med samma frldraproblem att utveckla SUD. ADHD-patienter mer knsliga fr frlders missbruk/miljpverkan avseende missbruksrisk?

    18. HJRNA - KEMI Centralstimulantia: Dopamin och noradrenalinsystemen pverkas PET-studie visar kad aktivitet i basala ganglierna vid CS-behandling Effekt p uppmrksamhet, problemlsning, inlrning och minne OCH hyperaktivitet Huvudsakligen oknda mekanismer

    19. HJRNA REGIONS OF INTEREST DLPFC planering, exekutiv kontroll, arbetsminne BASALA GANGLIERNA exekutiv kontroll ANTERIOR CINGULATE CORTEX motivationella aspekter, selektion, inhibition LPFC OCH PARIETALCORTEX vidmakthllen uppmrksamhet HJRNSTAMMEN RAS vakenhet Cerebellum - volym

    20. HJRNA - STRUKTUR REDUCERAD VOLYM / ANNAN AVVIKELSE: HJRNA (3-5%) DLPFC och OFC ANTERIOR CINGULATE CORTEX CORPUS CALLOSUM BASALA GANGLIER NUCLEUS ACCUMBENS (flexibilitet, reward) THALAMUS NYCKELSTRUKTUR UPPMRKSAMHET OCH INHIBITION CEREBELLUM

    21. KOMORBIDITET INLRNINGSSVRIGHETER (CA 30%) MISSBRUK (>20% i livsperspektiv) PERSONLIGHETSSTRNINGAR NGEST DEPRESSION BIPOLRA TILLSTND

    22. ADHD och SUD epidemiologi (Wilson, 2007) Ungdomar med ADHD har som grupp: tidigare debut i missbruk snabbare vergng till beroende lngre perioder av missbruk tidigare genomsnittlig debut i nikotinbruk ungefr fyra gnger s hg risk att utveckla missbruk (ca 16%) jmfrt med dem som inte har diagnosen.

    23. Riskfaktorer ADHD/SUD Samtidig Social beteendeproblematik Bipolr sjukdom tstrning Svr ADHD Skolavhopp

    24. ADHD och SUD: Komplexa samband ADHD inlrningsproblem social problematik i hemmet problem i kamratgruppen - beteendestrning antisocialt beteende/PS (ca 25%) missbruk. Hgriskgrupp SUD ADHD inlrningsproblem - social problematik i hemmet kamratproblem psykologiska problem depression och ngest - missbruk SUD medieras av uppfrandestrning vid ADHD: SUD medieras av uppfrandestrning vid ADHD:

    25. NR UTREDA? Smbarnsr: smnproblem, skrikighet, veraktivitet, lyssnar ej, aggressionsutbrott, knslig fr klder Skollder: pratar mycket, glmsk, svrt med ordning, dagdrmmer, svrstartad, rastls, utanfr i klassen Tonr: energils, svrt med sjlvstndigt arbete, skolk, riskbeteende, svrt med motivation och ansvar Vuxen: planerings- och organisationssvrigheter, motorisk rastlshet, temperamentsproblem, pratar mycket, impulsiva livsval, missbruk, frekomst av svrigheter i barndomen.

    26. Basutredning vid ADHD-frgestllning (alla) 1. Initial klinisk bedmning, intervju Symtom p ouppmrksamhet och/eller impulsivitet/hyperaktivitet i barndomen och i vuxenlder? Organisationssvrigheter? Temperamentsproblem? Nedsatt funktion i vardagen? Differential- och tillggsdiagnoser? Om anamnesen r ofullstndig kan en frldraintervju vara vrdefull. 2. Formulr Aktuella symtom Symtom i barndomen

    27. Basutredning vid ADHD-frgestllning (2) 3. Neuropsykologisk utredning begvning, exekutiv funktion och uppmrksamhet 4. Medicinsk utredning: Vid atypiska fynd br CT/MRT, EEG och andra somatiska underskningar vervgas i samrd med lkare. Drogscreening. Srskild medicinsk utredning infr centralstimulantiabehandling.

    28. Neuropsykologi vid missbruk Symtom kan bero p ADHD, effekt av drog, psykisk samsjuklighet eller kombination. Missbruk kan orsaka uppmrksamhetsproblem, exekutiva strningar, minnes- och inlrningsproblem. Tidig debut i missbruk strre svrigheter. Hnan eller gget? Det mesta pekar p srbarhet innan missbruket. Svrt att utreda!

    29. VAD GRA? (1)

    30. VAD GRA? (2) Att anpassa miljn: Stressfri milj, minska informationsflde, skapa ordning Stresshantering Social frdighetstrning: problemlsning, konflikthantering, umgngesregler, ilske-kontroll etc. Rdgivning, coachning: allmnt samtalsstd Sjlvhjlpsgrupper och stdgrupper Kontroll och provtagning

    31. CS-behandling vid ADHD: Skapar eller frhindrar missbruk? The California community study (Lambert et al 1998): Ingen skillnad mellan grupper med/utan CS. The Iowa study (Paternite et al, 1999): Ingen skillnad i attityd till droger vid uppfljning, men lgre droganvndning i CS-gruppen. Faraone and Wilens (2003): Metaanalys visade att CS-behandlade ungdomar lpte 5,8 ggr lgre risk att utveckla missbruk vs dem som ej ftt behandling. Studierna har metodologiska brister + visar delvis motstridiga resultat.

    32. Centralstimulerande medel Amfetamin: Lkemedel och illegal drog. Metylfenidat (Ritalin, Concerta): Lkemedel, illegal drog. Metamfetamin: Lkemedel och illegal drog. Liknar amfetamin men r kraftigare och mer beroendeframkallande (finns i rkbar form, ice) Modafinil (Modiodal): Lkemedel. Centralt modifierande. Delvis oknd mekanism. Adrenerg pverkan?

    33. Farmakologisk behandling vid ADHD Atomoxetin (ej centralstimulerande) Amfetamin, metylfenidat, metamfetamin annan cs-variant. RESULTAT: Centralstimulantia bst effekt verlag (ex Newcorn et al 2008) eller likvrdigt men med frre biverkningar (Wang et al 2007).

    34. Behandla ADHD och missbruk Ideologiskt problem Praktiskt problem F studier av effekt: CS-behandling KAN vara motiverat, men med rigors vervakning (Collins, 2008). Dligt vetenskapligt underlag (evidens saknas). CS-behandling tycks inte frvrra missbruket (Upadhyaya, 2007) Psykosociala insatser + non-stimulants eller slow-release.

More Related