Metoder

1. Metoder

2. Typer av metoder • Man kan urskilja följande metodtyper • Metoden Main en specialmetod som utgör entré till programmet. • Konstruktor(er) som anropas när ett objekt skapas (instansieras). • Destruktor som anropas när ett objekt dör, • Metoden anropas automatiskt; man skall inte anropa den i koden. • Man ska i stället använda metoden Dispose om man vill att Garbage Collector snabbare skall ta livet av något objekt.

3. Typer av metoder forts. • Properties (get och set metoder) som möjliggör åtkomst till inkapslade (privata eller skyddade) variabler eller annan data i en klass. • Standard (vanliga) metoder som utför en eller flera instruktioner. • Det finns flera andra typer, t ex händelsehanterare (eventhandlers ) osv.

4. Metoddeklaration • En metod består huvudsakligen av två delar: • en metoddefination (methodheader, method signature) , • en metodkropp modifierarereturtyp MetodNamn(parametrar) privatebool CheckValue(double belopp) { /*...kroppen ...*/ } publicdouble Interpolera (( /*... parametrar*/ ) ) { /*... kroppen... */ } • En metods Modifierare omfattar bl.a. synlighet. Default synlighet är private • Man ska sträva efter att deklarera metoder som private, dock behöver vissa metoder (liksom properties) vara publika (public) för att kunna användas utifrån.

5. Metoden Main • Att skriva ett C# program innebär att man skriver minst en klass. • Denna klass måste implementera metoden Main • OS kommer då att leta efter denna metod för att starta programmet. • Man kan ha Main i flera klasser men man måste välja en av dem som entré till programmet. • Detta görs i projektegenskaper i Visual Studio. • Att kunna ha flera Main metoder i applikationen ger programmerarna möjlighet att test varje klass för sig. • Om man kör Visual Studio fixas en Main metod automatiskt.

6. Metoden Main – fyra sätt publicclass TestProg { staticvoid Main ( ) { //... } staticvoid Main (string[] args) { //... } staticint Main() { //... return 0; } staticint Main (string[] args) { return 0; } } //klass

7. Metoder med eller utan returvärde • En metod utför sin uppgift och returnerar ett värde av en viss typ eller inget. • En void-funktion är en metod utan returvärde • En funktion med annan returtyp måste returnera ett värde av returtypen. • Dessa två typer har olika syntax:

8. Returvärdet • En funktion returnerar ett värde. Typen av detta värde måste deklareras i funktionens huvud. public string FormatValutaString(int kr) • Returvärde är något specifikt värde man vill ha tillbaka från en funktioner. Värde = FunktionensNamn() • Returvärdet sker med det nyckelordet return. • Behöver man ha flera värden tillbaka så är det out-parameter som gäller Pubic string FunktionensNamn(int kr, out int res1, out double res2)

9. Returvärde forts. • Return avbryter samtidigt exekvering av metoden. Satser som ev. finns efter en return-sats kommer inte att exekveras. • Man kan ha flera return satser i en metod, t ex med if-else, eller switch satser. • Syntax: returnuttryck • En void har inget returvärde fast man kan använd satsen return; för att t ex avbryta exekvering av en void funktion.

10. Metodanrop • En metod behöver ”anropas” för att den ska utföra sitt jobb. • För att kunna använda tjänster som en klass erbjuder behöver man anropa dess metoder. • Anrop av en metod kan naturligtvis endast ske inifrån en annan metod som kan finnas i samma eller annan klass under förutsättning att metoden är nåbar beroende på åtkomligheten. • Det är viktigt att den anropande metoden har access till den metod den vill använda. • Åtkomligheten av en metod bestäms av någon modifierarna public, private, protected, internal och protected internal. public String FormatValutaString(decimal kr){ }

11. Metodkörning och lokala variabler • Varje gång en metod anropas så initieras metodens lokala variabler på nytt och satser utförs igen. • C# kompilatorn initierar inte automatiskt lokala variabler utan kräver initiering av programmeraren. • Metodparametrar, dess lokala variabler samt returvärde av en funktion läggs på stackminnet. • Dessa värden försvinner från minnet när metoden kört klart. • Använd många lokala variabler för att spara mellanvärden och undvika långa, krångliga satser.

12. Anrop av void-metoder • En metod anropas som en sats för sig själv: slump.SlumpaPositivtTal( 0, 9 ); • Eftersom en metod inte returnerar ett värde, deklareras den somvoid.

13. Anrop av metoder med returvärde • En icke void-funktion däremot anropas som en operarand i ett uttryck. • Funktioner kan användas i uttryck på samma sätt som variabler. slumpTal = slump.SlumpaTal ( 0, 9 ) + 1; Console.WriteLine("slump tal {0}.", slump.SlumpaTal(0,9) ); string str = slump.SlumpaTal(0,9).ToString();

14. slumpTal = slump.SlumpaTal ( 0, 9 ) + 1; slumptal = tal+1 int SlumpTal (int start, int slut) { int tal = 0; //... return tal; } Vad händer?

15. statiska metoder • Statiska metoder är associerade med klasser med statiska fält, medan icke-statiska metoder är associerade med objekt (instanser) av sina klasser. • Att notera: • Statiska metoder kan endast nå statiska fält och konstanter (const). • Icke-statiska metoder kan nåbägge!

16. Metodparametrar (argument) • Metoder exekveras när de anropas. • När en metod (metodA) använder sig av en annan (metodB), säger man att metodA anropar metodB. • Parametrar är värden som överförs från den anropande (metodA) till den anropade metoden (metodB). • Parametrarna kallas för aktuella parametrar i metodA (variabler eller konstanta värden i anropet) och formella parametrar (argument) i metodB.

17. Aktuella och formella parametrar • Aktuella parameter kan vara konstanta värden men måste vara av rätt typ, dvs. av samma typ som formella parametrar. • Aktuella parametrar måste anges i rätt ordning, dvs. i den ordning de motsvarande formella parametrarna är deklarerade. • Det är alltså viktigt att antal, typ och ordning av aktuella parametrar matchar väl med formella parametrar. • Aktuella och formella parametrar behöver inte heta likadana men även om de gör det, kan de två olika variabler .

18. Typ av parametrar • Två olika sätt att skicka argument till metoden • Referens • Värde • Värde • Metoden får en kopia av det värdet som skickas • Original värdet ändras inte • Referens • Man skickar adressen till var i minnet värdet är lagrad • Original data ändras • Snabbare för att data kopieras inte

19. Värde-parameter class Program { static void Main(string[] args) { Program prog = new Program(); prog.Run(); } public void Run() { int parameter1 = 12; int parameter2 = 25; Change(parameter1, parameter2); Console.WriteLine("Parameter1: {0}\nParameter2: {1}",parameter1, parameter2); } public void Change(int parameter1, int parameter2) { parameter1 += 10; parameter2 += 20; } } Parameter1: 12 Parameter2: 25

20. Ref-parameter • ref: • Argument skickas som referens • Original värde kan ändras • Variabeln är redan initierad (kompilator säger ifrån om inte) • ref måste explicit anges i både aktuella som formella parameterlista

21. ref class Program { static void Main(string[] args) { Program prog = new Program(); prog.Run(); } public void Run() { int parameter1 = 12; int parameter2 = 25; Change(parameter1, parameter2); Console.WriteLine("Parameter1: {0}\nParameter2: {1}",parameter1, parameter2); } public void Change(int parameter1, int parameter2) { parameter1 += 10; parameter2 += 20; } } Parameter1: 22 Parameter2: 45

22. out-parameter • out: • Argument skickas som referens • Original värde kan ändras • Variabeln kommer att initieras i metoden • out måste explicit anges i både aktuella som formella parameterlista

23. out class Program { static void Main(string[] args) { Program prog = new Program(); prog.Run(); } public void Run() { int parameter1 = 12; int parameter2; Change(parameter1, out parameter2); Console.WriteLine("Parameter1: {0}\nParameter2: {1}",parameter1, parameter2); } public void Change(int parameter1, out int parameter2) { parameter2 = 13; parameter1 += 10; parameter2 += 20; } } Parameter1: 12 Parameter2: 33

24. Variabelt antal parametrar • Som sista parameter kan metod ha ett variabelt antal parametrar. • Man får nämligen deklarera en array som sista parameter. • Man kan sedan skicka olika antal värden. • Nyckelordet params möjliggör detta. • Det går att deklarera endast en params i varje parameterlista

25. params class Program { static void Main(string[] args) { Program prog = new Program(); prog.Run(); } public void Run() { int parameter2; Change(out parameter2, 12,13,26); Console.WriteLine("Parameter2: {0}",parameter2); } public void Change(out int parameter2, params int[] numbers) { parameter2 = 0; foreach (int i in numbers) parameter2 += i; } } Parameter2: 51

26. Metodöverlagring • Metodöverlagring innebär att man får ha flera metoder i en klass med samma namn men med olika formella parametrar, enligt följande: • olika antal parametrar • olika parametertyp • olika parameteröverförings sätt (värde, ref, out). • När en metod anropas, väljer kompilatorn den metod som bäst matchar de aktuella parametrarna. • vad gäller överlagring enbart med avseende på ref eller out finns en liten fallgrop. CLS innehåller ju regler som gör att komponenter skrivna i olika språk kan exekveras tillsammans, och en av de reglerna är att överlagring inte får ske enbart med avseende på parametrars modifierare. void SomeMethod ( int i ){ ... } void SomeMethod ( ref int i ){ ... } void SomeMethod ( int i, long j ){ ... } void SomeMethod ( long i, int j ){ ... } void SomeMethod ( char i) { ... }

27. Två metoder med bara olika returvärde funkar inte • Att skriva metoder som endast skiljer på returtypen är inte tillåtet. int AnnanMetod () { ... } //Ej tillåtet string AnnanMetod () { ... } //Ej tillåtet Metoderna kan (felaktigt) anropas som en void metod: AnnanMetod (); // returvärdet ignoreras

28. Många systemmetoder är överlagrade • I .NET ramverk är många metoder överlagrade. • Det är tack vare överlagring som vi kan anropa t ex Console.WriteLine på olika sätt: Console.WriteLine(i) Console.WriteLine("Hej") Console.WriteLine("tal1: " & i & " tal2: " & sum) • Ett annat exempel de olika former av metod Main som diskuterades i början av denna presentation.

29. Konstruktorn • En konstruktor är en specialmetod som automatiskt exekveras vid skapande av ett objekt. • Den används för att skapa objekt med initialvärden. • Man ger klassens attribut (instansvariablerna) startvärde och/eller utföra initieringsfunktioner. • När konstruktor saknas i en klass, skapar C# kompilatorn en defaultkonstruktor.

30. Används vid skapande av klass • En konstruktor skapar objekt av sin klass • den returnerar en referens till en instans av sin klass. • En konstruktor initierar ett objekts tillstånd. • När man skapar en instans av en klass med new anropas konstruktorn automatiskt. • Har man flera konstruktorer i samma klass, väljer kompilatorn den som bäst matchar new -satsen. • All kod som skrivs i konstruktorn anropas då automatiskt.

31. Deklaration av konstruktor • Syntax: [attributes] [modifiers] identifier([formal-parameter-list]) [initializer] {constructor-body} • En konstruktor är en metod som • har samma namn som klassen • har ingen deklarerad returtyp, inte ens void. • Klass utan konstruktor får en default konstruktor utan parametrar av kompilatorn för att initiera objektets värde till defaultvärden, t.ex. int till 0, string-variabler till null, osv.

32. Samma namn Ingen returtyp (public är modifier- are Exempel - konstruktor

33. Exempel - forts

34. Skapa objekt av BankLoan • En observationsbild från kodskrivning i VS.NET!

35. synlighet och överlagring • Konstruktorer brukar vara deklarerade publikt (public) för att kunna synas när man skapar en instans av klassen utifrån. • En private konstruktor kan inte nås utanför en klass och därför har man sällan en konstruktor som är privat. • Konstruktorn kan överlagras, dvs. det kan finnas flera konstruktorer i samma klass. • Överlagring innebär att man kan ha flera metoder i en klass med samma namn men med antingen olika typer av parametrar och/eller olika antal parametrar (se det föregående exemplet). • Kompilatorn väljer då den metod (konstruktor i detta sammanhang) som bäst matchar anropet.

36. En konstruktor kan anropa en annan konstruktor i sin klass med nyckelordet this. • En subklass (härledd klass) konstruktor kan anropa sin basklass konstruktor med nyckelordet base.

37. Destruktor - syntax • Destruktorn är en motsvarighet till konstruktorn. • Metoden anropas också automatiskt (om den finns) innan objektet plockas av skräpsamlaren, GC (garbage collector), för avlivning. • Destruktorn används för att städa objektet • t ex stänga filer som objektet hållit öppna. • Basklassens destruktor anropas också automatiskt om klassen är härledd. • De flesta klasser behöver ingen destruktor.

38. Destruktor - syntax • En destruktor • samma namn som klassen • deklareras med vågtecknet ~ • är varken public, private, protected eller internal. • har ingen returtyp. • En defaultdestruktor (tom) skapas automatiskt av kompilatorn om sådan saknas.

39. Destruktor • Normalt behöver man inte bry sig om destruktorer eftersom det är GCs jobb att ta hand om objekt som skall städas. • Men man vet aldrig när och i vilken ordning GC plockar objekten. • I vissa fall, i synnerhet när man skapar grafiska objekt vill man att lokala objekt avlivas så fort de inte används längre för att befria minnet. • I dessa fall skall man anropa objektets Dispose metod.

40. Tips och råd • Ett par råd: • Anropa aldrig destruktorn. • Ha ingenting att göra med GC. public class MyResource : IDisposable { public void MyResource() { // Acquire valuble resource } public void Dispose() { // Release valuble resource } public void DoSomething() { ... } }

41. Operatoröverlagring

42. Operatoröverlagring. Vad är det bra till? • Det är inga nya funktionalitet som läggs till språket • Det tillför inte ngn prestanda vinst • Det gör inte lättare att programmera klasser Men Det kan hjälpa abstraktionen, om det används rätt t.ex. point3 = point1 + point2;

43. Operatoröverlagring • Överlagrade unära operatorer • Överlagrade binära operatorer

44. Operatoröverlagring • Dessa operatorer [ ] ( ) && || ?: går inte att överlagra. • Operatorer som inte redan finns i C#-språket går inte att överlagra. • Jämförelse operatorer (== och !=) kan överlagras. Hur som helst, om (==) överlagras så måste (!=) även överlagras. Dvs. man måste överlagra Equals och GetHashCode metoder. • Tilldelningsoperatorn (=) kan inte överlagras. Men när man överlagra binära operatorer så blir de sammansatta operatorerna implicita överlagrade. T.ex. om man överlagra + operator, då blir += operator överlagrad per automatik. • Mindre än (<)-operatorn och större än (>)-operatorn måste överlagras i par. I andra ord om man överlagra den ena måste då överlagra den andra.

45. Operatoröverlagring • Måste vara statisk class Complex { private int real; private int imaginary; public static Complex operator ==(Complex c1, Complex c2) { return new Complex(c1.real+c2.real,c1.imaginary+c2.imaginary); } }

46. Tips! operatoröverlagring • Det måste finnas logisk mening med att överlagra operatorer. Låt oss säga att du överlagrade *-operatorn för klassen Bil. Vad är meningen att multiplicera två bilobjekt? Inte mycket. • Operatoröverlagringen är generellt användbart endast vid skapande av användbara typer. T.ex. Punkt, komplexa tal. • Operatoröverlagring är inte definierad i CLS(Common Language System). Därför du bör undvika operatoröverlagring om du vill vara säkert att klassen du skapade ska användas i andra språk.

47. Indexers

48. Översikt • Används för att möjliggöra access till en klass genom arraynotation, dvs. • myClass[x]; • En indexerare är likt en property, har två användardefinierade metoder för åtkomst av information. • Innehåller en get och en set metod. • get  sökmetoden • set  addmetoden • En indexerare har alltid namnet this och tar parametrar inom [ ] istället för ( ). • Logiskt sett är det operatoröverlagring av [ ] det handlar om.

49. Indexer class Person { private string name; private string ssn; private List<string> dagbok = new List<string>(); public string Ssn { get { return ssn; } } public string Name { get { return name; } set { name = value; } } public string this[int pos] { get {return dagbok[pos];} set { dagbok.Add(value); } } public Person(string name, string ssn) { this.name = name; this.ssn = ssn; } public override string ToString() { return String.Format("{0} {1}", Name, Ssn); } } set class Program { static void Main(string[] args) { Person p = new Person("kalle", "1234"); p[0] = "Måndag: god lunch"; p[1] = "Tisdag: tråkigt föreläsning(jag menar inte C#)"; Console.WriteLine("{0} har skrivit följande: \n{1}\n{2}”, p.ToString(), p[0].ToString(), p[1].ToString() ); } } get