1 / 28

Lab 2

Lab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. Tvåpolssatsen. Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller.

rocco
Télécharger la présentation

Lab 2

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Lab 2 Några slides att repetera inför Lab 2 William Sandqvist william@kth.se

  2. Tvåpolssatsen Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller. Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar som leder ut från ett ”generellt nät” bestående av emker-resistorer-strömgeneratorer. Thévenin spänningskällemodell, och Norton strömgenerator-modell för tvåpoler. William Sandqvist william@kth.se

  3. Räkna med tvåpolssatsen Kommer Du ihåg detta räkneexempel? Det har Du nytta av inför labben. Vilket värde ska R ha för att strömmen genom resistorn ska bli 2A? Om R vore ansluten till tvåpolsekvivalenten i stället vore problemet elementärt. Låt oss därför använda tvåpolssatsen som räkneknep. William Sandqvist william@kth.se

  4. RI = RERS Om alla emker skulle halveras i ursprungskretsen då skulle naturligtvis E0 i tvåpolsekvivalenten också halveras. Om man därför ”vrider ner” alla emker ända till till ”0” ser man, om man jämför kretsarna, att tvåpolsekvivalentens RI är lika med ursprungskretsens ersättningsresistans RERS: William Sandqvist william@kth.se

  5. E0 = U tomgångsspänningen Om man inte vrider ner emkerna så ser man att E0 = U = tomgångsspänningen: William Sandqvist william@kth.se

  6. Nu är det enklare att beräkna resistorn William Sandqvist william@kth.se

  7. DMM Fluke 45 Kommer Du ihåg samtidig mätning av spänning och ström? Det har Du nytta av inför labben. William Sandqvist william@kth.se

  8. Spänning och ström William Sandqvist william@kth.se

  9. Spänning och ström Spänningsriktig mätning av R. William Sandqvist william@kth.se

  10. Spänning och ström Spänningsriktig mätning av R. William Sandqvist william@kth.se

  11. Spänning och ström Spänningsriktig mätning av R. William Sandqvist william@kth.se

  12. Spänning och ström Spänningsriktig mätning av R. William Sandqvist william@kth.se

  13. DUT device under test Du känner till olika mätmetoder från lab 1. Hur tänker Du koppla DMM så att mätnoggrannheten blir så hög som möjligt? Observera att det är tvåpolen som är mätobjektet (DUT) inte resistorn RL. A DUT A Com V ? V V V A A Com A A Com V V V V A A Com William Sandqvist william@kth.se

  14. Effektanpassning Kommer Du ihåg effektanpassningsteoremet? Det har Du nytta av inför labben. När har P(RL) maximum? (Enklare beräkningar får man om man vänder på frågan till ”när har 1/P minimum”). Maximal effekt får man om man väljer RL = RI. William Sandqvist william@kth.se

  15. Effektanpassning Hur stor blir den maximala effekten för RL = RI ? Hur stora blir förlusterna inuti tvåpolen? Om RL = RI delas effekten lika mellan inre resistansen och lasten. Verkningsgraden blir 50% (= dålig). Effektanpassning används därför bara när det är nödvändigt, tex för radiosändare. William Sandqvist william@kth.se

  16. William Sandqvist william@kth.se

  17. Kretselement på grafisk form Att kunna rita kretselementen på grafisk form har Du nytta av inför labben. Med här använda riktnings- och polaritetsdefinitioner tar elementen emot effekt när U och I är positiva. (Emk och Strömgenerator ”under laddning”) William Sandqvist william@kth.se

  18. Tvåpol med emk och resistans U = E + RI eller I = ( U - E )/RNär U > E blir I positiv. Kretsen tar emot effekt utifrån.När U < E blir I negativ. Kretsen avger effekt. William Sandqvist william@kth.se

  19. Tvåpol med emk och resistans William Sandqvist william@kth.se

  20. Tvåpol med emk och resistans William Sandqvist william@kth.se

  21. Tvåpol med emk och resistans William Sandqvist william@kth.se

  22. Tvåpol med emk och resistans Kretsen avger effekt.Då är det praktiskt att definiera strömmen i motsatt riktning. William Sandqvist william@kth.se

  23. William Sandqvist william@kth.se

  24. Olinjär resistans? Vid laborationen mäter Du på en olinjär resistans – en diod. En olinjär resistans som förbrukar effekt. William Sandqvist william@kth.se

  25. Tvåpol En tvåpol som avger effekt. William Sandqvist william@kth.se

  26. Vad blir arbetspunkten? En tvåpol avger effekt till en olinjär resistans som förbrukar effekt. Vad blir U och I? William Sandqvist william@kth.se

  27. Samma I och samma U ! Samma I och samma U återfinns i kurvornas skärningspunkt. Arbetspunkten. William Sandqvist william@kth.se

  28. William Sandqvist william@kth.se

More Related