1 / 37

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?. Den 7:e n ordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet. Medarbetare :. Marja-Kristiina Lerkkanen Anna-Liisa Lyyra Jari-Erik Nurmi Anna-Maija Poikkeus.

val
Télécharger la présentation

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiskakongressenomdyslexipedagogik2014 Stockholm, augusti 2014 PekkaNiemi Åbo universitet

  2. Medarbetare: Marja-Kristiina Lerkkanen Anna-Liisa Lyyra Jari-Erik Nurmi Anna-Maija Poikkeus

  3. Varianter av lässvaghet • Klassiskdyslexiutgör en undergrupp, andraformerförekommerminst i en lika storomfattning: • garden-variety poor readers (Stanovich, 1988) • double-deficit ( Wolf & Bowers, 1999) • treatment resisters (Blachman, 1997) • specific language impairment (Bishop, 1997) • poorresponse to intervention(Fuchs & Fuchs, 2006) • one-sided Matthew effect (Morgan, Farkas, & Hibel, 2008).

  4. Lässvaghet i dennastudie • fögaframstegunderåk 1 i ett test i vilketen bild matchasmedfyrafonologisktlikartadeord • ett exempel: tuli, tuuli, tulli, talli (max = 80 undertvå min.) • 265 barn, ungefär 13% av alla • motivering: sådanaeleverbehöverextrahjälpoberoende av typen av lässvaghet  lässvaghet ett meraomfattandebegreppändyslexi

  5. "Treatmentresisters": non-readingschoolbeginnersFastprogress , Averageprogress , Slowprogress in readingSlowprogress in reading and math Precocious readers TR

  6. Hurutvecklasmötetmed det skrivnaordethosdessabarn? • Ordläsning • Läsförståelse • Läsintresse • Självbildsomläsare • Ordval i förskolanochåk 4 • Färdigheter i matte  framtillslutet av åk 6?

  7. Förskolläsare (35%)

  8. + Snabbläsinlärning (17%)

  9. + Läsinlärning i vanligtakt (35%)

  10. + Fögaframstegunderåk 1 (13%)

  11. Vadhänderefteråk 1?Specialundervisning i åk 1 – 4

  12. Undergrupper av lässvagaelever? • specificitet (enbartläsning ) ? • spektrum(läsning+ matte) ? • lässvårighet i familjen (ja/nej) ?

  13. Enbartlässvårigheter

  14. + svårigheter i matte

  15. + Läsningenbart & familjärlässvårighet

  16. + Kombination av alla tre

  17. Sammanfattning

  18. Slutsatser • En stabilinbördesrangordningskapasredanunderåk 1 • varjegruppgörpåtagligaframsteg, ingennegativMatteus-effektpågruppnivå • ung. 40% av ursprungliga ”treatmentresisters” framskridergynnsamtmotslutet av åk 6 • skillnaden i trendenuppstårmellanåk 2 ochåk 3  en godresponstillspecialundervisning? • skillnadenmellandenbästläsandehälftenochdenlångsammastegruppendock 3,5 år • elevermedspecifiklässvårighetpresterarbättreänelevermedkombineradläs-ochmattesvårighet • familjärlässvårighetpåverkarintetrenden

  19. Läsintressefrånåk 1 tillåk 4 (skala 1 – 5 )

  20. Undvikande av uppgiften: förskola – åk 4 (lärarskattning i skala 1 – 5)

  21. Ordvalfrånförskolantillåk 4

  22. Läsarsjälvbild: 1 (”bäst) till 10 (”sämst”)

  23. Självbild i matte

  24. Finns det undergrupper i läsförståelsemedhänsyntillavkodning? • dyslektiskprofil= godläsförståelsemednedsattavkodning? • allmäninlärningssvårighet (avkodning + matte) = bäggetvånedsatta? • spelarfamiljäralässvårigheter in?

  25. ALLU-testet för lågstadiet (Lindeman, 2000) • Kunskapstexterochberättelser (12 st.) • Tillgängliga under svarandet • Flervalsfrågorrörande: • Huvudidénitexten • Slutsatser • Orsakerochhändelseordning • Fakta/detaljer • 23 – 38% avfrågorriktar sig direkt till texten • 62 – 77% förutsättertolkningochaktiveringavtidigarekunskap  en text användesidennastudieivarjeåk

  26. Fk-läsare, snabbinlärning, vanligtakt

  27. + Fögaframsteg i avkodning i åk 1

  28. Enbartavkodningssvårigheter

  29. + Avkodning + matte

  30. + Avkodning + familjärrisk

  31. + Avkodning + matte + fam

  32. Jämfördamedvanligtframskridande

  33. Läsintressefrånåk 1 tillåk 4 (skala 1 – 5 )

  34. Snabbbenämning (bokstäver) frånåk 1 tillåk 4

  35. Läsflytochförståelse i högstadiet Kjeldsen, A-C., Kärnä, A., Niemi, P., Olofsson, Å., & Witting, K. Gains from training in phonological awareness in kindergarten predict reading comprehension in Grade 9. Scientific Studies of Reading (in press). . helaårskullenpåÅland (N = 209) . en förskoleintervention i språkligmedvetenhetenligt Lundberg m.fl. (RRQ, 1988) . positiveffektpåavkodningsombestodtillåk 6 . interventionsruppensignifikantbättrepåläsförståelse i åk 9 .

  36. Slutsatser • elevermedenbartavkodningssvårigheterframskridergynnsamtfrånochmedslutet av åk 2 • läsförståelsepåsammanivåsom för gruppenvanligaläsare = kompenseradedyslektiker? • läsintressebörjarsjunkahoselevermedfamiljäralässvårigheter fr o m åk 2, sätterspårpåsenareläsförståelse? • tidigpedagogisksatsning avgörande för bådeavkodningochläsförståelse

  37. TACK!

More Related