Huddinge kommun Undersökning riktad till s verigefinländare genomförd hösten 2012

2. Huddinge kommunUndersökning riktad till sverigefinländaregenomförd hösten 2012 Markör Marknad och Kommunikation AB

3. Presentation • Om undersökningen • Resultat totalt per fråga • Resultat bakgrundsdata • Sammanfattning • Slutsats

4. Om undersökningen • Undersökningen riktade sig till ett stratifierat urval av sverigefinländare i Huddinge kommun med ungefär lika många personer i varje kommundel (slumpmässigt utvalda), exklusive de som bor på äldreboenden. Totalt skickades enkäter till 4000 invånare. • Totalresultatet har viktats så att resultatet per kommundel har den vikt det motsvarar i Huddinge kommun. • Undersökningen genomfördes med hjälp av postala utskick med två påminnelser. • Genomförande v. 41-47, 2012. • Antal inkomna svar var 1211. • Öppna svar redovisas separat i Word. • Markör Marknad & Kommunikation AB, Sofia Boborg, mobil 070-646 62 60.

5. Resultat totaltper fråga

8. Använder finska, annat vad? I de öppna svaren/kommentarerna ”annat” svarar flera: • I samtal med släktingar (i telefon) • Vid besök/resa/semester i Finland

13. Resultatbakgrundsdata

17. Öppna svar, annan kommunal service. Vad? De öppna svaren varierar mycket. Några nämner: • Finsk litteratur/tidningar/tidskrifter på biblioteket • (Kvälls-)kurser på finska • Multimedia på finska (teve, radio etc.)

18. Sammanfattning och slutsats

19. Sammanfattning • Av de svarande är två av tre (66 procent) kvinnor. En majoritet (79 procent) är 46 år eller äldre. Fördelningen av svar är relativt jämn mellan kommundelarna. • Två av fem (39 procent) använder finska varje dag. Nästan var femte (17 procent) använder det vid behov. Äldre använder finska i större utsträckning än yngre. Var fjärde (25 procent) använder aldrig finska. • Av de som använder finska använder de flesta det på fritiden (59 procent) eller i hemma (55 procent). Drygt en fjärdedel (26 procent) använder finska i arbetet. • Nästan 3 av 10 (33 procent) vill använda finska i sina kontakter med kommunen. Något fler av de äldre uppger att de vill använda finska i kontakt med kommunen.

20. Sammanfattning forts • Fyra av fem (82 procent) vill använda finska i sin kontakt med social- och äldreomsorgen. Drygt hälften (54 procent) vill använda finska i kontakt med kommunens servicecenter och lika stor andel (54 procent) i kulturella sammanhang. De äldre vill i större utsträckning använda finska i kontakt med social- och äldreomsorgen och kommunens servicecenter jämfört med yngre. De yngre å andra sidan är mer angelägna att använda finska i kontakt med förskola samt idrott och fritid än de äldre. • Tre av fyra (73 procent) skulle vilja att kommunen erbjöd tvåspråkig förskola. Nästan hälften (46 procent) skulle vilja ha modersmålsstöd i förskolan. Minst intresse (23 procent) är det för helt finskspråkig förskola.

21. Sammanfattning forts • Fyra av fem (83 procent) skulle vilja att kommunen erbjöd finska på äldreboende och inom hemtjänsten (79 procent). Tre av fem (58) skulle vilja att kommunen erbjöd dagverksamhet på finska. Omkring två av fem (41 respektive 43 procent) skulle vilja att kommunen erbjöd växelvård eller korttidsvård.

22. Slutsats • Finska språket är levande i målgruppen. Nästan hälften använder finska varje dag eller varje vecka. • I målgruppen används finska så väl på fritiden som i arbetet. Vanligast är att man använder finska på fritiden och i hemmet. Intressant att notera är att var fjärde person i målgruppen uppger att de använder finska i arbetet. • Det finns önskemål och efterfrågan om att kunna använda finska i kontakten med kommunen. Intresseområdena är beroende av ålder. De yngre är mer angelägna om att kunna använda finska i skolan och inom idrott- och fritidsverksamhet. De äldre vill i större utsträckning än yngre ha möjlighet att använda finska inom äldrevården.