440 likes | 1.15k Vues
STRESS - arbetsterapi. 2011-10-13 Birgitta Wästberg. Stress – sjukskrivning. Utmattningsdepression, depression, ångest: F-diagnoser = psykiska sjukdomar och tillstånd (ICD-10, Socialstyrelsen). Många psykosomatiska tillstånd kan bero på stress. Stressrelaterade tillstånd.
E N D
STRESS - arbetsterapi 2011-10-13 Birgitta Wästberg
Stress – sjukskrivning • Utmattningsdepression, depression, ångest: • F-diagnoser = psykiska sjukdomar och tillstånd (ICD-10, Socialstyrelsen). • Många psykosomatiska tillstånd kan bero på stress
Stressrelaterade tillstånd Utmattningssyndrom • Psykisk utmattning åtföljt av somatiska symtom • Koppling till varaktiga och identifierbara påfrestningar Socialstyrelsen, 2003
Stressrelaterade tillstånd (F-diagnos) • Har ökat mest bland långtidssjukskrivningar • Ofta personer med människovårdande yrken • Ofta ambitiösa personer • Kombination av faktorer arbete - privat • Ganska unga personer
Stress • Urgammal reaktion för att • kunna fly • stanna kvar och försvara oss och gruppen • Idag mera långdragna hot
Nu • Fulltecknade almanackor • Ökat informationsflöde • Ökade förväntningar • Ständigt nåbara: mobiltelefoner, Internet • Rör oss mindre fysiskt • Störd sömn (djupsömnen och samman-hängande period)
Stress • Medicinsk modell • Mobiliseringen i kroppen • Psykologisk modell • Samspel individ - miljö
Situationen kan övervinnas: Aggressivt beteende Alarmreaktion: kamp/flykt Sympatikus-aktiviteten ökar Adrenalin och cirkulation ökar Näringsdepåer mobiliseras Hög sympatikus-tonus Könshormonsektor stimuleras Ger hög beredskap och coping Dominant beteende Situationen övermäktig: Hämmat, underdånigt, uppgivet beteende Frustrations-/uppgivenhets-reaktion Delvis hämmad sympatikus-aktivitet Vagus-aktivitet ökar Depressivt beteende ACTH- utsöndring ökar Könshormon undertrycks Låg beredskap Uppgivenhet Folkow, 2002 Starkt miljöstimulus↓ Psykoemotionell bearbetning inom CNS:Påverkas av bl a genetiska faktorer, tidigare erfarenheter, copingförmåga ↓ ↓
Kamp – flykt programmet • Kamp: Energi från midjan och uppåt – tänka, planera kamp! • Flykt: Energi från midjan och neråt – kunna fly! • Spela död: Slippa motståndaren, blir paralyserad Perski, 2006
Kroppen: stress påverkar… • Metabolismen: • Glykos/s ökar, utnyttjas mindre av tex musklerna • Fettsyror frisätts • Blodcirkulationen: • Bltr höjs pga ökad hjärtverksamhet, blodkärlsväggarna drar ihop sig, minskad urinmängd • Tillväxt, könshormoner • Minskar
HPA-axeln • Hypothalamus – Pituitary gland (hypofysen) – Adrenal cortex (binjurebarken) • Återkommande stressreaktioner kan ge störd funktion i HPA-axeln • Störd funktion ger ökad risk för metabola syndromet
Metabola syndromet • Övervikt • Blodfettsrubbningar • Typ II diabetes • Hypertoni • Åderförkalkning • Ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar
Neokortex Tar emot känslor Amygdala: Får information från neokortex och från kroppen Samordnar händelser och reaktioner Reagerar blixtsnabbt på hot Dirigerar mycket av det som händer i hjärnan Styr vårt beteende Hjärnstammen: Frisättning av noradrenalin: reglerar vakenhet och inlärning Serotoninproduktion: reglerar stämningsläget Dopaminproduktion: reglerar koncentration, rörelse, belöning Hypothalamus: Hormonell påverkan, CRH-produktion (påverkar HPA-axeln) Autonoma nervsystemet aktiveras Kortisol-ökning påverkar hjärt- kärlsystemet, ämnesomsättningen och immunologiska funktioner. Kan ge diabetes, hypertoni, åderförkalkning, stroke, benskörhet och depression och ger ett försämrat immunförsvar. Periakvedukta grå substansen: Ökad aktivering av endorfininnehållande nervtrådar och utveckling av ”freeze”-reaktionen Kaudala retikulopontina kärnan: Muskulär förvarsreaktion och utveckling av ”startle”-reflexen
Kognitiva svårigheter • Långvarig stress medför bl a höga koncentrationer av kortisol i blodet • kan ge skadliga effekter på hippocampus, vilket i sin tur kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar
Psykologisk modell • Samspel individ – miljö: • Kraven motsvarar inte vår förmåga • Ingen bekräftelse på utförd prestation • Låg kontrollmöjlighet • Miljön stämmer inte med förmåga, behov • Brist på socialt stöd • Förmåga till coping – att klara påfrestningar viktig
Krav - kontrollmodellen • Krav • Kontroll • Stöd Karasek och Theorell, 1990
The Effort – Reward Imbalance model • High effort – Low reward • Yrkesrollen är viktig • Yrkesrollen innebär • Förväntningar på att bidra och anstränga sig • Förväntningar på belöning och bekräftelse för utförda ansträngningar • Social tillhörighet • Svårare att anpassa sig till låg grad av kontroll av yrkesstatus än kontroll av arbetsuppgifter Siegrist, 1996
Män varvar ner på väg från jobbet Män stressas av prestation Kvinnor varvar upp på väg från jobbet Kvinnor stressas av relationer (Frankenhauser) Manligt - kvinnligt
Manligt - kvinnligt • Kvinnor har oftare huvudansvaret för hemsysslor och det som rör barnen. • Kvinnor lönearbetar oftare deltid jämfört med männen. • Kvinnors arbete är mera diffust fördelat mellan lönearbete, hemsysslor och barnskötsel. • Kvinnors multipla roller kan vara både bra och dåligt för hälsan. • Kvinnors multipla roller påverkar karriärmöjlig-heterna i lönearbete.
Männen är sjukare Oftare hjärt-kärlsjukdomar Antisociala beteenden, missbruk Kvinnor söker oftare hjälp Oftare autoimmuna sjukdomar Ångest och depressionssjukdomar Perski, 2006 Manligt - kvinnligt
Typ A - beteende • Tävlingsinriktade, ambitiösa • Ilskna, fientliga • Ständig känsla av tidsbrist och otålighet • Gör flera saker samtidigt • Håller på med flera projekt/ aktiviteter parallellt • Avbryter andra som talar, skyndar på Währborg, 2009
Typ D- beteende • Depressivt beteende • Negativ livssyn: Allt känns övermäktigt, inget hopp att klara påfrestningar • Social hämning: Stänger in sig, tar inte kontakt Perski, 2006
Stressorer • Inre stressorer • Inre krav • Svårt sätta gränser • Behov av kontroll • Yttre stressorer • Arbetsmiljö • Familj • Övriga krav
Buffert mot stress • Realistiska egenkrav • Krav från omgivningen är i nivå med förmåga och ambition • Stödjande miljö privat och på arbetet • Göra saker för sin egen skull • Balans mellan olika aktiviteter och aktiviteter – vila
Behandling/åtgärder kan vara • Medicinering • Beteendeterapeutiska åtgärder • Sjukskrivning • Stresshantering • Arbetsplatsinriktade åtgärder • Fysisk träning, avslappning • Positiva hälso-vanor
Arbetsterapeutens fokus • Aktivitetsutförande och faktorer som påverkar aktivitetsutförandet (CMOP-E). • Sociala roller, vanor, intressen och värderingar. Interaktion med omgivningen (MOHO). • Värdedimensioner för att utföra aktiviteter (ValMO): Konkret, symboliskt, självbelönande.
Arbetsterapeuten kan arbeta på • Individnivå: Riktat mot en specifik person och hans/hennes omgivning • Organisationsnivå: Riktat mot en arbetsplats/organisation • Samhällsnivå: Riktat mot befolkningsgrupper
Aktivitetskategorier, ValMO · Skötselaktiviteter · Arbete, studier · Rekreation · Lek · Sömn Persson, Erlandsson, Eklund & Iwarsson, 2001
Komponenter i ett aktivitetsmönster • Huvudaktiviteter • Dolda aktiviteter • Oförutsedda aktiviteter Erlandsson & Eklund, 2001
Aktivitetsohälsa • Aktivitetsobalans • Aktivitetsförlust/förvägran • Aktivitetsutanförskap Wilcock, A (1998)
Kvinnor • Totala belastningen av ansvar och aktiviteter påverkar. • Kvinnor med stressrelaterade besvär saknade strategier för att hantera och kontrollera kraven i sitt liv. • Upplevd mening med aktiviteterna gav bättre upplevd hälsa. Carita Håkansson (2006)
Viktiga dimensioner för upplevd hälsa - kvinnor • Upplevd hanterbarhet av vardagens aktiviteter • Personligt meningsfulla aktiviteter • Upplevd aktivitetsbalans Håkansson, Lissner, Bjorkelund & Sonn (2009)
Arbetsterapeuten • Utredning aktivitetsstruktur, -balans, prioriteringar • Formulera mål • Intervention: aktivitetsstruktur arbetsinriktade åtgärder kreativa aktiviteter naturliga aktiviteter • Utvärdera målen Birgitta Wästberg
Utredning, metoder kan vara: • Kartläggning av aktiviteter • Rollchecklista • COPM (Canadian Occupational Performance Measure) • Min Mening • Tidsgeografisk dagbok (Ellegård & Nordell) • WRI (Worker Role Interview) • WEIS (Work Environment Impact Scale) • DOA (Dialog Om Arbetsförmåga) • SDO (Satisfaction with Daily Occupations)
Aktivitetsstruktur • Process: • Informera • Medvetandegöra • Prioritera • Förändra Birgitta Wästberg
Aktivitetsinriktade åtgärder • Aktivitetsbalans • Aktivitetsrytm • Meningsfulla aktiviteter • Aktivitetsvila Efter Lena-Karin Erlandsson
Frågor, ämnen som ni vill diskutera • mailas senast 17 okt • mailas till birgitta.wastberg@med.lu.se • diskuteras vid stressföreläsningen 25 okt
Referenser • Ekman, R., & Arnetz, B. (ed) (2002). Stress. Molekylerna – individen – organisationen – samhället. Stockholm: Liber • Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life. Journal of Occupational Science,13 (1), 74-82. • Håkansson, C., Lissner, L., Björkelund, C., & Sonn, U. (2009). Engagement in patterns of daily occupations and perceived health among women in working age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, 110-117. • Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work. Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic books. • Perski, A. (2006). Ur balans. Stockholm: Bonniers • Siegrist, J. (1996). Adverse health effects on high-effort/low-reward condotions. Journal of Occupational Health Psychology, 1, 1, 27-41. • Socialstyrelsen. (2003) Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. • Theorell, T. (2003). (ed.) Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. • Wilcock, A.A. (1996). An occupational perspective of health. Thorofare: Slack. • Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & kultur