Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter

1. Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter Mikael Spång Malmö högskola

2. Politiskt deltagande: utgångspunkter • Demokratiskt styrelseskick – all offentlig makt kommer från folket (folksuveränitet) • Offentlig makt utövas under lagarna med respekt för människors frihet och värdighet (rättsstat och rättigheter)

3. Deltagande som mål • I en demokrati ska folket styra sig självt – politiska beslut är legitima om alla haft möjlighet att delta • Rättighetsinnehavare ska vara delaktiga i bestämma policy för förverkligande av rättigheter

4. Deltagande som medel • Effekter på andra områden, exempelvis hälsa • Bättre beslut • Beslut fattade närmare människor • Större acceptans av beslut

5. Politiskt deltagande: några centrala frågor • Vilka har rätt att delta? • Vilka möjligheter finns att delta (val av representanter, direkt deltagande, engagemang i föreningar/organisationer, offentlig debatt och civil olydnad)? • Vad krävs för att kunna delta (ekonomiska resurser, utbildning och kunskap, tid, kontakter och nätverk)?

6. Hur jämlikt är deltagandet? • Ojämlikheter i formella förutsättningar • Ojämlikheter i resurser för att kunna delta (individer och grupper) • Avstånd mellan valda beslutsfattare och medborgare • Ojämlikheter i förhållande till förvaltning

7. Olika former av deltagande • Den representativa demokratin • Deltagardemokratin • Att hävda sin rätt genom institutioner som exempelvis ombudsmän etc

8. Den representativa demokratins fördelar och nackdelar • En person, en röst garanterar jämlikhet • Tydligt mandat eller tydligt ansvarsutkrävande • Avstånd mellan medborgare och valda beslutsfattare • Brister i den representativa demokratin på grund av förändrad funktion hos partier • Demokrati som pågående process

9. Deltagardemokratins för- och nackdelar • Ger större möjligheter att löpande engagera sig i politiken • Påverka frågor som har särskilt stor betydelse för en som person • Risk att de som redan har större resurser att delta ökar sina möjligheter medan resurssvaga åsidosätts • Att beslut fattade i representativa politiska församlingar ändras genom påverkan under genomförande

10. Rättighetsutkrävandets för- och nackdelar • Tydlig koppling till individers (och gruppers) rättigheter • Gränsdragningar mellan rättigheter blir tydliga och brister uppmärksammas • Juridifiering och åsidosättande av politiken • Bristande fokus på demokrati som gemensam process

11. Att välja väg • Fokus på den representativa demokratin • Fokus på deltagandedemokratiska reformer • Fokus på att kunna utkräva sin rätt