1 / 28

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi. Amyotrofisk Lateral Skleros Myastenia gravis Akut inflammatorisk demyeliniserande neuropati ( Guillain-Barré ). Filip Bergquist, Sekt för farmakologi/Neurologkliniken. Den motoriska enheten och pyramidbanan.

finn
Télécharger la présentation

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi Amyotrofisk Lateral Skleros Myastenia gravis Akut inflammatorisk demyeliniserandeneuropati (Guillain-Barré) Filip Bergquist, Sekt för farmakologi/Neurologkliniken

  2. Den motoriska enheten och pyramidbanan

  3. Motoriska nervfibrer är myeliniserade v=80-120 m/s Motorändplattan – hög transmissionssäkerhet

  4. Övre motor-neuronskada • Typ-exempel: Cerebral pares, stroke Pares (svaghet) med -Hyperreflexi -Spasticitet

  5. Nedre motorneuronskada Fascikulationer (akut reaktion) Atrofi

  6. Myastenia Gravis • 1/100 000 insjuknar/år • 10-15/100 000 prevalens

  7. Klinik: Myasteni – muskeluttröttbarhet Olika grupper av muskler kan drabbas (bulbär, oculär, generaliserad)

  8. Diagnos • Elektrofysiologi • Repetitiv nervstim • ”single fiber EMG” – jitter • Lab: Antikroppar mot post- synaptiska receptorstrukturer • Klinik: Positivt edrophoniumtest (förbättring av kortverkande acetylcholinesterashämmare)

  9. Patofysiologi (Lambert Eaton) • Oftast autoimmun • AntiAChR • AntiMuSK • Thymus-tumör

  10. Farmakologi • Acetylcholinesterashämmare (perifert verkande kvartär amin) Pyridostigmin (Mestinon) - Reducerar reversibelt elimineringen av acetylcholine och ökar sannolikheten att cholinerga receptorer aktiveras av Ach. - T½ = 2-4h

  11. Farmakologi • Edrophonium (Tensilon) • Kortverkande, T ½ 5-15 min. Injlsn (LIC) • Neostigmin • AChEI + nikotinergagonist . Injlsn • Parasympatiska biverkningar kan behandlas med (-)-hyoscyamin (Egazil)

  12. Immunmodulering • IVIG* • Steroider • Cytostatika (Azatioprin, cyklosporin) • Thymectomi * Mekanism diskuteras separat

  13. Viktiga patofysiologiskt baserade farmakologiska interaktioner • Läkemedel som kan försämra neuromuskulär transmission (men som inte gör det på en frisk person) • Vissa antibiotika: aminoglykosider (Ca-blockerande), Tetracykliner, linkosamider, fluorokinolon (blockerar Ach-receptorer) • Hjärta: Betablockad, klass III antiarrytmika, • Psykofarmaka: Litium, Bensodiazepiner • Antiepileptika: fenytoin, karbamazepin, Gabapentin (hämmar alla katjontransport – Na, Ca++)

  14. 28 årig kvinna Söker för domningar i fötter och att hon sedan två dagar märker att det är svårt gå i trappor. Fötterna tar i. Tycker det blir sämre. Frisk, men hade en episod med lös avföring under några dagar för tre veckor sedan.

  15. Guillain-Barré (AIDP) • Acuteinflammatorydemyelinatingpolyneuropathy - Immunologiskt medierad – angriper myelin (Schwannceller) - 2/3 Reaktion efter trauma eller infektion, ss tarmbakterie, Campylobacter, Salmonella, Shigella, men även influenza. - Incidens ca 2/100 000, dvs mindre risk att stöta på än att träffa på en svensk neurolog (3,4/100 000)

  16. Klinik + =

  17. AIDP - symptom • Perifer muskelsvaghet (hur vet man?) • Känselstörning/domning • Autonoma reflexbortfall • Blodtryck, rytmrubbning. • Blåspares, tarmpares. • Progredierande förlopp! • Men kan gå fort!

  18. Behandling • Understödjande • Remission kan påskyndas med intravenösa immunglobuliner (IVIG) eller plasmaferes • >90% blir helt återställda • 10% får återfall efter månader eller flera år.

  19. IVIG • Poolad plasma från 3-10 000 donatorer • I vissa fall 100 000 • Omfattandereningsprocess • Cohn-fraktionering (EtOH) • Jonbytar-kromatografi • Nanofiltration • Inkubationlågt pH + värmebehandling

  20. IVIG • Humant protein 50mg/ml ≥95% ärIgG • IgA ≤0,2mg/ml • IgG • IgG1 ≈60% • IgG2 ≈32% • IgG3 ≈7% • IgG4 ≈1% • Låga halter avcytokinerm.m.

  21. Verkningsmekanism • IVIG • Immunomodulering via Fc-receptor? • Fc receptor stimulerar fagocytsvar mm • Antikroppsbindning/komplementaktivering? • Andra membranreceptorer på immunkompetenta celler?

  22. Tre modeller: • IVIG binder Fc-receptorer och inaktiverar så immunkompetenta celler • Tävlar med endogena Ig om recycling och ökar nedbrytningen (av alla antikroppar) • Reglerar upp inhibitoriska receptorer höjer aktiveringströskel i immunceller

  23. Doser, effekter och biverkningar • Erfarenhetsbaserad dosering 0,4 g/kg/dag i 3-5 dagar. • Immunmodulering tar 1-14 dagar att få full effekt. Durationen är ytterligare 14 dgr.

  24. Viskositetsökning 10 ggr • Frossa, huvudvärk, feber, kräkn, illamående, artralgi, bl-trförändr • Cerebral / kardiellischemi • Reversibelaseptiskmeningit, resphemolytiskanemi/hemolys • Njursvikt • Anafylaxi(sskIgAbrist) • Trots dettasäkrarealternativänannanbehandlingsomplasmaferesochcytostatika

  25. Amyotrofisk Lateral Skleros Egentligen en grupp av sjukdomar med varierande engagemang av nervceller. Vid ”vanlig” ALS är förlusten av motorneuronceller liten i förhållande till andra nervceller. Ger ändå dominerande symptom. Övre och nedre motorneuronskada Degenerativ sjukdom 3/100 000 och år?? Ökar. Överlevnad oftast 2-3 år.

  26. Patofysiologi • 10% familjär variant • Exv SOD1 mutation (överaktivitet i SOD), TDP43 (RNA-hanterande protein) • Excitotoxicitet delmekanism? • Derangerad RNA-metabolism? • Anmärkningsvärd epidemiologi, exvitalienska fotbollspelare, Guam,

  27. Behandling • Ventilator, PEG i rätt tid. • Symptomlindrande farmaka (antikolinerga lm mot slembildning, salivutsöndring, exvglykopyrron, skopolamin) • Riluzol (Rilutek) – oklar verkningsmekanism • Na-kanalhämmare • Minskad frisättning/ökad eliminering av glutamat • Neuroprotektivt? • Kan ge 2-3 månaders förlängd överlevnad.

More Related