1 / 35

Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland

Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland. Folkhälsocentrum. Syftet med presentationsmaterialet. Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat Fungera som besluts- , prioriterings- och diskussionsunderlag

heman
Télécharger la présentation

Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barnens miljöhälsoenkät 2011Resultat för Sörmland Folkhälsocentrum

  2. Syftet med presentationsmaterialet • Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat • Fungera som besluts-, prioriterings- och diskussionsunderlag • Presentationsmaterialet riktas främst till beslutsfattare, chefer eller yrkesverksamma internt inom landstinget men även externt till bland annat kommunerna i länet och Länsstyrelsen • Presentationsmaterialet finns i tre format beroende på ändamålet • Använd presentationen i sin helhet eller gör ett urval av bilder som passar för ändamålet

  3. Om undersökningen • En nationell enkätundersökning genomförd 2011 om hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa • 21 län deltog • Undersökningen har genomförts en gång tidigare, under 2003 • En enkäten som innehöll 77 frågor om barns exponering av miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd användes • Undersökningen är kompletterad med registerdata Folkhälsocentrum

  4. Målgrupper Målgrupp för att besvara enkäten: • Vårdnadshavare till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år Målgrupp för undersökningen: • Barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år

  5. Urval och svarfrekvens • Slumpmässigt grundurval i de 21 deltagande länen, 600 barn per län, totalt 12 600barn • Slumpmässigt förstärkt urval i de 15 län som önskade detta, totalt 58 800 barn • Sammanlagt 71 400 barn • 36 000 besvarade enkäter, vilket motsvarar 51 procents svarsfrekvens • Genom en bortfallsanalys bedöms resultatet vara representativt för hela målbefolkningen Folkhälsocentrum

  6. Antal och andel barn som deltog i Sörmland (Grundurval + förstärkt urval) Folkhälsocentrum

  7. Bakgrund om barns miljörelaterade hälsa Barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer och det har framför allt tre orsaker: Snabb utveckling av kroppsliga system Högre exponering av skadliga miljöfaktorer än vuxna Barnspecifika beteenden Folkhälsocentrum

  8. Mål, lagar och konventioner Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Barnkonventionen Tobakskonventionen Tobakslagen

  9. Frågeområden i undersökningen samt presentationsordning i resultatavsnittet • Självskattad hälsa • Astma och allergi • Utomhusluft • Inomhusmiljö • Buller • Miljötobaksrök (passiv rökning) • Kemikalier • Radon • Solljus Folkhälsocentrum

  10. Resultat för Sörmland

  11. Barnens hälsotillstånd, procentuell fördelning

  12. Astma, allergisnuva och födoämnesallergi Folkhälsocentrum

  13. Andel med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på åldersgrupper % Folkhälsocentrum

  14. Andelen 4- och 12- åringar med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på föräldrars utbildningsnivå % Folkhälsocentrum

  15. Andel 4- och 12-åringar (procent) med upplevda obehag de senaste 3 månaderna, barn med och utan astma % Folkhälsocentrum

  16. Hudallergi - Eksem Böjveckseksem Handeksem Kontakteksem Irritationseksem Allergisk kontakteksem Kontaktallergi Folkhälsocentrum

  17. Andel med böjveckseksem som diagnostiserat av läkaren, nickelallergi, handeksem eller allergi mot kosmetika, uppdelat på kön och ålder % Folkhälsocentrum

  18. Andelen med hudbesvär av parfymämnen, konserveringsmedel eller hårfärgämnen, uppdelat på kön och ålder Folkhälsocentrum

  19. Utomhusluft • 15 procent av barnen besväras enligt deras vårdnadshavare av lukt från bilavgaser • Två av tre 12-åringar och en av tre 4-åringar ägnar mer än 30 minuter/dag till resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter • Ett av tio barn bor i bostäder med något fönster riktat mot en större gata eller trafikled • Ett av tjugo barn har sitt sovrumsfönster riktat mot en högtrafikerad gata • Vårdnadsgivare till 9 av 10 barn upplever att luftkvaliteten i och i närheten av bostaden är bra eller mycket bra. Nästan en av tjugo upplever luftkvaliteten som ganska dålig eller mycket dålig (vilket motsvarar 224 barn i länet)

  20. Inomhusmiljö Faktorer som påverkar inomhusmiljön: Värme och ventilation Buller Luftburna partiklar, bl.a. Kemikalier Radon Folkhälsocentrum

  21. Fukt och mögel Andel med astma, allergi, astma och/eller allergi vars föräldrar rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i bostaden under de senaste 12 månaderna %

  22. Buller Folkhälsocentrum

  23. Vanliga bullerkällor för barn: • Trafikbuller • Ventilationsbuller i skola och bostad • Ljud från andra barn i klassrum, skolmatsalar, gymnastiksalar och på fritids • Barnens egen lek och stoj • Musikspelare med hörlurar • Sportaktiviteter I Sörmland har 2 procent av 12-åringarna nedsatt hörsel vilket totalt motsvarar ca 50 barn

  24. Andelen 12-åringar som störs av buller från olika ljudkällor i skolan % Folkhälsocentrum

  25. Andel barn som bor i en bostad med något fönster eller något sovrumsfönster vänt mot starkt trafikerad gata, järnväg eller industri, uppdelat på byggnadsår, flerfamiljshus respektive småhus % % Folkhälsocentrum

  26. Musikspelare med hörlurar Bland de 12-åriga barnen lyssnar 6 procent på stark musik dagligen År 2003 gjorde 2 procent detsamma Folkhälsocentrum

  27. Miljötobaksrök Folkhälsocentrum

  28. Andel kvinnor som använt tobak under graviditeten % Folkhälsocentrum

  29. Andel kvinnor som rökte, snusade eller använde nikotinersättning under graviditeten, uppdelat på utbildningsnivå % Folkhälsocentrum

  30. Kemikalier Undersökningen studerade barns exponering av kemikalier via livsmedel, dricksvatten och vissa konsumentprodukter (se även bild 15 om hudallergi) • Bland 4- och 12-åriga barn äter ca 80 procent fisk en gång i veckan eller oftare. 14 procent av 4-åringarna och 19 procent av 12-åringarna har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden och 8 procent av barnen i båda åldersgrupperna har ätit strömming/sill från Östersjön den senaste månaden. • Bland mammorna till de 8 månader gamla barnen äter 57 procent fisk en gång i veckan eller oftare och 13 procent har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden. Då amning fortfarande kan förekomma i denna barnaålder kan barnet exponeras för kemkalier via mammans kost, även om utsöndringen är låg. • Betydligt fler äter fisk en gång i veckan eller oftare 2011 jämfört med 2003 • Andelen barn som dricker vatten ur egen brunn (alla åldersgrupper) är mellan 11-13 procent

  31. Radon Av vårdnadshavarna uppger 29 procent att radonhalten i deras bostad någon gång har mätts, vilket kan jämföras med 14 procent under år 2003

  32. Solljus • Att bränna sig är en riskfaktor för malignt melanom, en typ av hudcancer. • Andelen barn som har bränt sig i solen så att huden blev röd och sved, åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna: • Barn 12 år: 46 procent • Barn 4 år: 23 procent • En betydligt större andel barn i dag skyddas mot solens strålar jämfört med 2003 • T.ex. med solskyddskräm, T-shirt och keps, solskyddskläder, skuggvistelse, undvikande av solexponering mitt på dagen Folkhälsocentrum

  33. Referenser • Ballardini, N., Kull, I., Lind, T., Hallner, E., Almqvist, C. och Östblom, E. (2012). Development and comorbidityofeczema, asthma and rhinitisto age 12:data from the BAMSE birthcohort. Allergy, 2012:67(4):537-544. • Folkhälsomyndighetens webbsida: www.folkhalsomyndigheten.se • Miljöhälsorapport 2013. Socialstyrelsen och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI). • Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting. • Mål och Budget, Planperiod 2014-2016. Landstinget Sörmland.

  34. Referenser • Naturvårdsverket (2010). Air pollution and children’srespiratoryhealth. Rapport nr: 6353;2010. • Naturvårdsverkets webbsida om miljökvalitetsmålen: www.miljomal.se • Statens Folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen – världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. • Tankesmedjan Tobaksfaktas webbsida, http://tobaksfakta.se/fakta/tobakslagen-i-sammanfattning/ • Tulve, NS., Suggs JC., McCurdy, T. Cohen Hubal,EA. och Moya, J. (2002) Frequencyofmouthingbehavior in youngchildren. Journal ofexponsureanalysis and environmental epidemiology, 2002;12:259-264. • Unicefs webbsida om barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen

  35. Kontaktuppgifter Folkhälsocentrum 016-10 48 31 folkhalsocentrum@dll.se www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum

More Related