Mikrobiologi del I

1. Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014

2. Mykologi, maskar, protozoer, chlamydia Historik Grundläggande virologi Grundläggande Mikrobiologi Den prokaryota cellen Antibiotika Morfologi, Gruppering Förökning Smittvägar, Normalflora Bakteriegenetik, Mutationer Virulensegenskaper

3. Mikrobiologisk Historik • Antonie van Leeuwenhoek (1632-1721), mikroskopets fader, använde sig av glaslinser • Louis Pasteur (1822-1895) & Robert Koch (1843-1910) beskrev den första bakteriella inf.sjukdomen hos människan-mjältbrand-Kochs postulat • Ignaz P. Semmelweiss Sjukhushygien, (1818-1865)-dålig handhygien och barnsängsfeber • Lister (1827-1912)-närvaro av små partiklar i luft upphov till förruttnelse i sår-karbolsyra-antisepetikensfader

4. Kochs postulat Möss infekteras med material från döda husdjur Bitar av mjälten (infekterad) lades i sterilt blodserum Bakterier började växa Infektering av dessa bakterier i friskt djur. Mjältbrandsbakterier (Bacillus anthrax)

5. Pasteurs svanhalsexperiment vilenski.org/.../ historyoflife/pastuer_image.jpg

6. Klassifikationav humanpatogenaorganismer • Ektoparasiter (loppor,löss,kvalster) • Maskar • Protozoer • Svampar • Bakterier (Chlamydia,Mykoplasma,Rickettsier) • Virus • Prioner

7. Taxonomi • Bakterier av ett och samma slag sammanförs till arter (species). Närbesläktade arter sammanförs till släkten (genus), släkten till familjer. • Ex tarmbakterien Esherichia coli (E.coli) tillhör arten coli släktet Escherichia och familjen Enterobakterier • E.coli är en s.k. Gramnegativ stav (G-). • Man pratar även om stammar…

8. Storleksjämförelse

9. Bakteriecellen • Kärnsubstans består av en enda kromosom ( enkelsträngad DNA-molekyl) • RNA finns för den genetiska kopieringen • Cytoplasma som består av vatten, protein, fett och kolhydrater –ribosomer • Cytoplasmamembran-selektivt permeabelt • Cellvägg, som ger stadga och skydd

10. Bakteriecellen forts. • Proteiner,som används vid ett flertal funktioner hos bakterierna tex: replikation,rörelse • Nukleinsyror ; DNA och RNA, funktion; lagra och överföra genetisk information • Kolhydrater ; finns som nödvändiga kol-och energikällor för mikroorganismen, polysackarider • Fetter, finns i former som; neutrala fetter, fosfolipider och steroider

11. Bakteriecell www.geog.ouc.bc.ca/.../ images/prokaryote.jpg

12. Strukturer i bakteriecellen • Plasmamembran • Gas vakuol • Ribosomer • Inklusionskroppar • Nukleoid • Perplasmatiskt rum • Cell vägg • Kapsel, slemlager • Fimbrier, flageller • Endosoporer

13. Plasmamembranet www.ehinger.nu/undervisning/mikrobiologi/lekt...

14. Plasmamembranet • Är en semipermeabel barriär, reglerar passage av joner och molekyler • Består av integrala proteiner inbäddade i det inre av fettlagret ( 70-80% av alla membranproteiner) • Består av perifera proteiner, lätta att ta bort vid tex, pH-justeringar.

15. Grampositiva (G+ ), Gramnegativa (G- ), • Grampositiva (G+ ) bakterier har ett tjockt hydrofilt lager murein/peptidoglykan omkring sig, låga halter av lipider. De färgas blå med Gramfärgning • Gramnegativa (G- ) bakterier har mer invecklad membrankonstruktion, tunt lager med murein/peptidoglykan, höga halter av lipider, gör cellväggen hydrofob,ett yttre skikt med lipopolysackarider (LPS). De färgas röda med Gramfärgning

16. Bakteriers utseende

17. Visualisering av bakterierna • Mikroskop; olika former • Färgningsmetoder; enkla, differentierade, special • Gramfärgning är den vanligaste färgningsmetoden

18. Bakteriers virulensfaktorer • Enzymer gynnar bakteriens spridning i vävnaden t.ex hyaluronidas, kollagenas, streptokinas, koagulas. • Toxiner är vävnadsskadande och pyrogena; vissa stör kroppscellers metabolism andra påverkar överföringen av nervimpulser • Kapsel • Pili-för att hålla sig fast samt som överföring av genetisk material mellan bakterier • Flageller • Sporer

19. Toxiners indelning • Toxiner kan indelas i två huvudgrupper: • Exotoxiner: produceras mest av grampositiva bakterier. • Endotoxiner: produceras mest av gramnegativa bakterier.

20. Bakteriefysiologi samt metabolism • Flertalet bakterier trivs bäst i fuktig miljö vid en temp. mellan 33-37C, pH värde mellan 7,2-7,6 • De flesta bakterier dör vid cirka 70C….. • Vill ofta ha samma ”salthalt” som i blod och vävnadsvätska, 0,9% NaCl. • Är mycket känsliga för UV-ljus • En del bakterier är aeroba dvs. kräver syre • En del bakterier är anaeroba, växer utan syre • En del bakterier är fakultativt anaeroba, växer både med syre och utan syre

21. Bakteriers tillväxtkurva

22. Mikrobiell genetik • Konjugation; två bakterier nära varandra använder sina pili (s.k. sex-pili). • Transduktion; innebär att bakterier använder sig av bakteriofager för överföring av arvsmassa. • Transformation; bakterien tar upp fritt DNA från omgivningen

23. Patogenicitet och virulens • Patogen: sjukdomsframkallande • Virulens: Graden av sjukdomsalstrande förmåga • Infektionsdos: Den mängd mikroorg. som behövs för att sjukdom skall uppstå • Lågvirulent: Ger lindrig sjukdom • Kemotaxi: Vita blodcellers förmåga att migrera till en inflammationshärd

24. Bakteriers smittvägar • Luftburen smitta/Droppsmitta - bakterier/virus • Endogen smitta - karies • Kontaktsmitta-direkt/indirekt - genitala inf. • Blodsmitta-smitta - infekterat blod • Vektorsmitta-smitta - insekter • Vattenburen smitta - tex. Hepatit A • Smitta via mat - tex.Salmonella

25. Bakteriers vidhäftning till epitelceller • Bakterier adhererar till receptorer på celler i hud och slemhinnor • Infektionen begränsas till slemhinnan • Invasion av epitelcellerna • Infektionen passerar epitelcellsbarriären

26. Normalflora • Var finns normalfloran? - Huden, mag-tarmkanalen, tårvätska, vaginalflora, uretra • Vilken funktion har den? - Att bland annat skydda oss mot patogena mikroorganismer • När rubbas normalfloran? • Vid tex. antibiotikabehandling. Normalflora i en vävnad kan vara patogen i en annan tex. vid urinvägsinfektion

27. Allmänt om provtagning • Provet skall tas där man förväntar sig att finna de organismer som orsakar infektion • Odlings- remiss och provtagningskärl ska vara märkta innan provtagningen!! • Patientens namn • Personnummer. • Avdelning/mottagning • Datum • Typ av prov

28. Ex på provtagning för mikrobiell analys • Faecesodling: Bomullsklädd pinne stryks mot analöppningen efter defekation. Kan även föra in en pinne i analöppningen. • Urinodling: Urin skall ha stått i minst fyra timmar. Mittstråleprov. • Blododling: Med hjälp av venpunktion.