Avelsindex för de svenska köttraserna Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik

1. Avelsindex för de svenska köttraserna Anna Näsholm, Institutionen för husdjursgenetik presentation 2008-11-27 på Gismestad Medel till projektet har erhållits från Stiftelsen Lantbruksforskning Anna har gjort ekonomiska beräkningar och gett förslag på indexets uppbyggnad och indexvikter Indexvikterna har modifierats enligt rasföreningarnas önskemål

2. Frågeställningar • Varför Avelsindex? • Vilka egenskaper ingår? • Hur vägs de samman? • Beskriv delindexen • Varför ingår inte alla avelsvärdena i Avelsindex?

3. Avelsmål för köttraserna Kor och tjurar som har en hög slakttillväxt och ger ett önskvärt klassificeringsresultat, som kan reproducera sig normalt med lätta kalvningar samt är friska och sunda

4. Målegenskaper i svensk köttrasavel Kalvningsförmåga hos kalven (direkt komponent) Kalvningsförmåga hos kon (maternell komponent) Tillväxt till 200d, maternell komponent (mjölkmängd) Nettotillväxt från födelse till slakt Fettgrupp registrerad vid slakt EUROP-klass registrerad vid slakt

5. I KAP sker avelsvärderingen i 3 delar • 1.2. • Födelsevikt, kg (direkt, mat.) Födelsevikt, kg • Tillväxt 200d, kg(direkt, mat.) Tillväxt födelse – 200d, kg • Tillväxt 200 – 365d, kg Tillväxt 200 – 365d, kg • Slakttillväxt, g/dag • Fettgrupp • EUROP-klass • 3. • Kalvningsförmåga, 2 klasser, (direkt, mat.) • Födelsevikt, kg • Avelsvärderingen ger ”3 typer” av avelsvärden • Maternella avelsvärden för kalvningsförmåga och tillväxt • Direkta avelsvärden för tillväxt och slaktkropp • Direkt avelsvärde för kalvningsförmåga

6. Avelsindexets delindex

7. Bakgrund för de ekonomiska beräkningarna En struktur med renrasavel. Selektionen förutsätts i första hand ske i avelsbe- sättningar. Vid beräkningarna av kostnader/intäkter för tillväxt och slaktkroppsegenskaper har antagits att den renrasiga kalven köps in vid 200 dagars ålder och föds upp som ungtjur till slakt. Vid beräkningarna för kalvningsförmåga har antagits att kalvningen sker i en besättning som säljer kalvarna vid 200 dagars ålder.

8. Avelsindex = c1v1A1 + c2v2A2 + c3v3A3 + c4v4A4 + c5v5A5 + c6v6A6 där A1 – A6 = avelsvärden för de enskilda målegenskaperna v1 – v6 = ekonomiska vikter c1 – c6 = antal diskonterade uttryck modersindex produktionsindex födelseindex c1v1A1 + c2v2A2c3v3A3 + c4v4A4 + c5v5A5c6v6A6

9. Ekonomiska vikter Tillväxt födelse – 200d Slakttillväxt Kostnader har beräknats för förändringar i tillväxt från födelse till 200d, från 200d till 365d och från 365d till slakt samt för slaktad tillväxt från födelse till slakt. När beräkningarna har gjorts för respektive period har tillväxt i övriga perioder antagits vara oförändrad. De förändrade kostnaderna har beräknats för perioden från 200d till slakt. Ökar kalvens tillväxt fram till 200d ökar kalvens pris. Detta kompenseras av en förkortad tillväxtperiod från 200d till slakt. Hänsyn har tagits till: Kostnader för foder och mineral Ränta djurkapital Arbetskostnader Ränta på rörelsekapital (Byggkostnader = 0)

10. Ekonomiska vikter EUROP-klass Fettgrupp Intäkter har beräknats vid förbättrad klassificering av ungtjuren. För fettgrupp har hänsyn tagits till att intäkten är som störst vid ett optimum. Kalvningsförmåga Kostnader har beräknats som skillnad mellan kostnader för lätt/normal kalvning och svår kalvning. Hänsyn har tagits till: Extra arbete (2 tim) Veterinärbesök + medicin (1/3 av svåra kalvningar) Ökad dödfödselfrekvens hos kalvarna (30 % mer vid svår kalvning) Ökad dödlighet hos korna (10% mer vid svår kalvning) ger ökad kostnad för rekrytering samt förlorad slaktintäkt

11. Diskontering • Direkta kalvningsegenskaper, tillväxt och slaktkroppsegen- • skaper faller ut en gång tidigt i djurens liv, medan egenskaper • som uttrycks av moderdjuren faller ut senare och vid flera • tillfällen under deras liv. • För den ekonomiska jämförelsen måste en gemensam tidpunkt • väljas. Betäcknings- eller semineringstidpunkten är här ett • naturligt val eftersom jämförelsen mellan tjurar är av störst • intresse vid detta tillfälle. • Antalet möjliga kalvningar i olika generationer under olika år har • beräknats och diskonterats till betäckningstidpunkten i enlighet • med ”The discounted gene flow method” • (Mc Clintock & Cunningham, 1974). • Beräkningarna är gjorda för 10 generationer och 20 år. • Diskonto 4, 6 eller 8 % (innehåller basränta och risk men inte • inflation) har jämförts

12. ”Beslutade” relativa vikter (C*V) OBS! De i tabellen redovisade relativa vikterna kommer innan de tas i bruk våren 2009 att justeras för önskad spridning på avelsvärden, delindex och avelsindex

13. Jens Fjelkners examensarbete 2003 visade på ett • behov av olika indexvikter för de olika köttraserna • Hereford och highland • och 2. Modersegenskaper och kalvens överlevnad • 3. Köttproduktion • Charolais och simmental • Kalvens överlevnad 2. Köttproduktion 3. Modersegenskaper • Blonde • Köttproduktion 2. Kalvens överlevnad 3. Modersegenskaper • Limousin • Kalvens överlevnad 2. Modersegenskaper 3. Köttproduktion • Angus • och 2. Kalvens överlevnad och köttproduktion • 3. Modersegenskaper 1 = viktigast 2 = viktigare 3 = viktig

14. S-index i Danmark Index för funktion Fertilitetsindex Kalvningsintervall Kalvningsindex Livskraft, mat. Kalvningsförlopp, mat. Mjölkproduktionsindex Kalvens vikt 200d, mat. Kalvens vikt 365d, mat Födelseindex Livskraft, direkt Kalvningsförlopp, direkt Index för produktion Tillväxtindex Slaktkroppsindex Exteriörindex Index i Storbritannien Beef value Slaktkroppsvikt Formklass Fettklass Calving value Kalvningssvårigheter Kalvningsintervall