1 / 45

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom. Per Ladenvall Apotekarprogrammet 13-11-28. Lärandemål. Sjukdomslära Riskfaktorer Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar. Disposition. Riskfaktorer

phong
Télécharger la présentation

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Per Ladenvall Apotekarprogrammet 13-11-28

  2. Lärandemål • Sjukdomslära • Riskfaktorer Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling • Farmakologi • Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Vanligaste/viktigaste biverkningar

  3. Disposition • Riskfaktorer • Definitioner • Epidemiologi • Symptom • Utredning • Farmakologisk behandling • Icke-farmakologisk behandling

  4. Varför får man kärlkramp? Rökning Höga Blodfetter Diabetes Hypertoni Bukfetma Psykosocial stress

  5. Riskfaktorer för kärlkramp och hjärtkärlsjukdom Rökning Höga Blodfetter Diabetes Hypertoni Bukfetma Psykosocial stress Regelbunden fysisk aktivitet Frukt och grönsaker dagl Måttligt alkoholintag Delvis lånad fr Lipidskolan, SP&MSD, A Himmelman

  6. Riskfaktorer kan hjälpa oss uppskatta risken för död

  7. Vad är kardiovaskulär sjukdom? Stroke • Kranskärlsjukdom • Stabil angina, Kärlkramp • Akut koronart syndrom • Aortaaneurysm Perifer kärlsjukdom • Claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka) • Kritisk benischemi

  8. Symptom vid Kärlkramp – Angina Pectoris • Bröstsmärta/obehag i bröstet. • Utstrålning till axlar, armar, hals, underkäke, ibland även övre delen av magen • Duration: typiskt upp till 15 min • Provoceras av fysisk anstränging • Ofta sämre vid blåst, kall väderlek, efter måltid, stress

  9. Hur vanligt är angina? • Kvinnor 45-64 år 5-7% • Kvinnor 65-84 år 10-12% • Män 45-64 år 4-7% • Män 65-84 år 12-14%

  10. Utredning Hos alla: • Anamnes • Fysikalisk undersökning inkl blodtryck • Vilo EKG • Lipidstatus, Hb, Na, K, Kreatinin, Glukos

  11. Utredning • Utifrån riskfaktorer och initial utredning skattas sannolikheten för kranskärlsjukdom. Utifrån denna och fysisk förmåga väljs nästa steg: • Låg sannolikhet för angina (<15%): • Inget test, överväg annan orsak till bröstsmärta. • Låg-Måttlig sannolikhet för angina (15-85%): • Arbets-EKG • Myocardscint • Stress-ekokardiografi • (Magnetkamera (MRI) hjärta) • CT angiografi • Hög sannolikhet för angina(>85%): • Kranskärlsröntgen direkt

  12. A-EKG • Konfirmerar diagnosen • Riskvärderar patienter, selekterar högrisk- patienter till angio • Ger läkare och patient uppfattning om prestationsförmåga • Funktionellt test

  13. Hjärtscintigrafi - Dyrare - Sämre tillgänglighet +Bättre urskiljning av sjuk resp frisk Funktionellt test

  14. Hjärt MR - Dyrare - Sämre tillgänglighet Bättre urskiljning av sjuk resp frisk än A-EKG, oklart om bättre än scint Funktionellt test

  15. CT angiografi • Anatomi, ej funktion • Kontrast-belastar njurar • Slipper sticka patienten • Screeningmetod • -vid låg misstanke om IHD • Kan ej behandla pat, • Kranskärlssjuka får göra konventionell angiografi också • 120st/år i Göteborg

  16. Koronarangiografi • Anatomi, ej funktion • Kontrast • Stick • Kan behandla pat • 1200st -Gbg 2011 • Komplikationsrisk • Blödning 2-4% • Stroke <0,5% • Hjärtinfarkt 0,2% • Död

  17. Behandling

  18. Livsstilsförändring Rökstopp Fysisk aktivitet (FAR) Kostomläggning

  19. Fetma funktion av matintag och motion…

  20. Amish: gör 104 Göteborgsvarv extra per år . . . Som vardagsmotion! Tack till Mats Börjesson SU/Östra för lånet av bilden

  21. Farmakologisk behandling • Prevention • Statin, ASA • ACE-hämmare? • Anfallskuperande • Nitro • Anfallsprofylax • Betablockerare, calciumblockerare, nitro, (ivabradine)

  22. Nicorandil, ranolazine och trimetazidine finns ej i Sverige

  23. Statiner • Simvastatin (Zocord) • Atorvastatin (Lipitor) • Pravastatin (Pravachol) • Rosuvastatin (Crestor) mfl - Hämmar HMG-Coenzym A - Sänker LDL-kolesterol - Anti-inflammatoriska effekter? - Positiv effekt på koronarsjukdom, stroke mm

  24. Benefits of Cholesterol Lowering Meta-analysis of 38 primary and secondary intervention trials -0.0 -0.2 -0.4 Mortality log odds ratio -0.6 Total mortality (p=0.004) CHD mortality (p=0.012) -0.8 -1.0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 % in cholesterol reduction (Adapted from Gould AL, et al.,1998)

  25. Ju lägre desto bättre 30 4S Statin Placebo 25 TNT screening 4S 20 LIPID 15 Frekvens hjärt-kärlhändelser (%) LIPID CARE CARE 10 HPS HPS TNT (atorvastatin10 mg) 5 TNT (atorvastatin 80 mg) 0 0 1,8 2,3 2,8 3,4 3,9 4,4 4,9 5,4 LDL-kolesterol (mmol/L) REF: Efter Kastelein et al., Aterosclerosis 1999;143(suppl 1):17-21.

  26. Acetylsalicylsyra (ASA, Trombyl) • Irreversibel inaktivering av enzymet cyklooxygenas, som medverkar vid bildningen av Tromboxan A2 i trombocyter och av prostacyklin i kärlendotel • Hämmande effekt på trombocytaggregationen • Effekt hela trombocytens livscykel 7-10 dagar • Hämmar även den renalaprostacyklinsyntesen, av betydelse hos pat med njursvikt

  27. ASA, Trombyl Blodförtunnande- påverkar blodplättarna, trombocyterna Biverkningar: • Vanliga (1/10 - 1/100) • Magbesvär • Ökad blödningsbenägenhet. • Mindre vanliga (1/100 - 1/1000) • Allergiska reaktioner (urticaria, rinit, astma). • Sällsynta (1/1000 - 1/10000) • Svår gastrointestinal blödning. • Intrakraniell blödning. • Njurfunktionsstörningar.

  28. Anfallskupering • Kortverkande nitroglycerin –under tungan • Nitroglycerin Recip 0,25 eller 0,5 mg resoriblett • Nitrolingualspray 0,4 mg/dos • Medellångverkande- under överläppen • (Suscard 2,5 eller 5 mg- tillhandahålls fn ej) ALLA NITROPREPARAT ÄR KONTRAINDICERADE VID SAMTIDIGT INTAG AV VIAGRA PGA RISK FÖR LÅNGVARIGT SVÅRHÄVT BLODTRYCKSFALL MED BESTÅENDE SKADOR I HJÄRTA OCH HJÄRNA

  29. Nitroglycerin • Vidgar blodkärl, sänker blodtryck och avlastar hjärtat • Biverkningar • Huvudvärk (ca 25%) -oftast övergående! • Blodtrycksfall som kan leda till: • hjärtklappning • yrsel • svimning • Illamående

  30. Nitropreparat • Kortverkande - Glyceryltrinitrat • Nitroglycerin Recip • Nitrolingualspray • Medellångverkande- Glyceryltrinitrat • Suscard 2,5 eller 5 mg- • Långverkande • Imdur - Glyceryltrinitrat • Ismo - Glyceryltrinitrat • Sorbangil - Isosorbiddinitrat • (Intravenöst- vid hjärtinfarkt & svår smärta) • Nitroglycerin - Glyceryltrinitrat

  31. Nitrater God smärtlindrande effekt BIVERKNINGAR/ NACKDELAR • Huvudvärk (ca 25%) • Blodtrycksfall ->svimning • Toleransutveckling Dilaterar vener >artärer Metaboliseras till NO i kärlväggen Hjärtfrekvens Koronarflöde Blodtryck Syrgasmättnad Kontraktilitet Syrgastillförsel Venöst återflöde Syrgasbehov

  32. Betablockerare • ß1-selektiva betablockerare • C07AB02 Metoprolol • C07AB03 Atenolol • C07AB07 Bisoprolol • mfl • Icke-selektiva betblockerare (ß1 & ß2 rec) • C07AA03 Pindolol • C07AA05 Propranolol • C07AA06 Timolol • C07AA07 Sotalol • C07AA28 Karvedilol • mfl

  33. Verkningsmekanism betablockerare • Hämmar sympaticus • ß1 rec • Sänker Hjärtfrekvens • Sänker Blodtryck • Sänker Syrgasbehov i myokardiet genom sänkt pumpkraft (”strypa motorn”) • ß2 rec • Kontraktion av glatt muskel i bronker, kan ge obstruktiva besvär

  34. Kontraindikationer betablockerare • Akut obehandlad hjärtsvikt • Hörnsten i behandling av stabil hjärtsvikt • Låg puls, AV block • Behandling aktuell efter pacemaker? • Akut astma bronkiale • ß1 selektiva funkar ofta i stabil fas

  35. Biverkningar betablockerare • Bradykardi, AV block • Mardrömmar, sömnstörningar • Erektil dysfunktion • Trötthet, yrsel, ”stum i benen” • Perifer kyla i extremiteter; mest uttalat hos oselektiva betablockerare • Obstruktvitet hos KOL/astma pat ; mest uttalat hos oselektiva betablockerare

  36. Calciumblockerare • Ensam eller i komb med nitro • Verapamil • Diltiazem • Dihydropyrediner (med ßblock) • Nifedipin • Felodipin • Amlodipin

  37. Verkningsmekanism Calciumblockerare • Dilatation av kranskärl minskar spasmbenägenhet • Dilatation av perifera kärl minskar afterload • Dihydropyrediner kan ge reflektorisk takykardi vid monoterapi

  38. Biverkningar Calciumblockerare • (Dosberoende) • Flush • Ankelsvullnad • Obstipation

  39. Icke-farmakologisk behandling Ballongvidgning – PCI – ofta tillsammans med stent CABG (=ACB) För patienter med refraktär angina (symptom trots 3 preparat och ingen ytterligare revaskularisering möjlig) Neurostimulatorer SCS eller TENS (gate-control) EECP (enhanced external counter-pulsation)

  40. Koronarangiografi

  41. Princip PCI med stent PCI = (percutaneous coronary intervention)

  42. PCI mot vänster kranskärl

  43. Kranskärlsoperation, CABG CABG=coronary artery bypass grafting ACB= arterial coronary bypass

  44. Hälsomål ischemisk hjärtsjukdom • Rökfrihet • Fysisk aktivitet >30min fem ggr per vecka • Blodtryck <140/90 (Diabetiker <130/80) • HbA1c <52 mmol/mol • LDL kolesterol <1.8mmol/L • Kost Minskad mängd mättat fett, ökad mängd fisk, frukt, grönt, fullkorn • BMI <25 • Midjemått kvinnor <88cm, män 102cm

  45. Lästips • http://www.lakemedelsboken.se/pdf/Ischemiskhjärtsjukdom.pdf • (=Google: Läkemedelsboken Ischemisk hjärtsjukdom) • Persons Kardiologi J Person, M Stagmo 2008 • Kardiovaskulär medicin, Dahlström mfl, 2010

More Related