Att utveckla ett språk som barn och senare lära sig läsa- Arv eller miljö

1. Att utveckla ett språk som barn och senare lära sig läsa-Arv eller miljö Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

7. Tvillingpar vid 5 års ålder

8. Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass

9. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 1

10. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 2

11. Det empiriska underlaget för fenotypiska och beteende-genetiska analyser från tvillingprojektet

12. Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet • Ordsyntes • Stavelse- och fonemsyntes • Ordsegmentering • Stavelse- och fonemsegmentering • Ljudlikhet • Rim och sista ljud • Identifiering av första resp. sista ljud i ord

13. Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) • Snabb namngivning av färger • Snabb namngivning av objekt

14. Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär • Namngivning av 100 bilder • WPPSI vokabulär

15. Test som används för att observera verbalt minne • Återgivning av berättelser • WPPSI meningsminne • Repetition av nonord

16. Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens • Kunskap om bokstavsnamn • Kunskap om bokstavsljud • Kunskap om skriftspråklig konventioner • Logografisk läsning

17. Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap • ITPA grammatisk kunskap • Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

18. Läs- och stavningstest vid slutet av förskoleklass • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • Stavning ord • Stavning nonord

19. Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • WRAT spelling

20. Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskoleklass

21. 42% av skillnader i ordavkodning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars kartläggning

22. 16% av variationen i ordavkodning i förskoleklass av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

23. 11% av variationen i stavning i förskoleklass förklaras av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

24. Går det att förutsäga vilka barn som kommer att lyckas eller misslyckas med att lära sig läsa och skriva? Det är mycket svårt och på individnivå mer eller mindre omöjligt!

25. Vad är det då som förutsäger den tidiga läs- och skrivutvecklingen? Den första läs- och skrivförmågan fortsätter att förutsäga den fortsatta läs- och skrivutvecklingen Låter deterministiskt, men ……

26. Endast 1% av variationen i ordavkodning i Årskurs 1 förklaras av fonologisk förmåga vid 5 års ålder om man kontrollerar för ordavkodning i förskoleklass

27. Endast 2% av variationen i stavning i Årskurs 1 förklaras av fonologisk förmåga vid 5 års ålder om man kontrollerar för ordavkodning i förskoleklass

28. Trots detta har fonologisk medvetenhet getts en särställning när det gäller definitionen av dyslexiMEN, individuella variationer i skriftspråklig förmåga behöver inte vara samma sak som att förstå orsaker till tidiga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

29. Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos elever med dyslexi (n=82)

30. Procentuell fördelning av elever med dyslexi som har fonologiska problem enbart eller i kombination med andra språkliga problem

31. Två typer av lässvårigheter identifierade vid 10 års ålder

32. Ordavkodning från förskoleklass till årskurs 4

33. Fonologisk medvetenhet från förskola till Årskurs 4

34. RAN från förskola till årskurs 4

35. Stavning från förskola till Årskurs 4

36. Läsförståelse från Årskurs 1 till 4

37. Fakta och ett viktigt antagande • Enäggstvillingar (MZ) delar 100% av generna • Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt 50% av generna • Enäggs- och tvåäggstvillingar som uppfostras tillsammans delar hem- och skolmiljö (ett viktigt antagande)

38. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder

39. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder

40. Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Ordigenkänning Läsförståelse Stavning

41. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av förskoleklass

42. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av Årskurs 1

43. Finns det någon lärareffekt på barns tidiga skriftspråkliga utveckling?(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done””It’s time to move from identifying failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)

44. Eller…. ”If schools can’t fire bad teachers and reward good ones, then nothing else we do to improve education will do any good” (New York Times, Jan, 2008)

45. Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 1

46. Lärareffekter på läsning och stavning i slutet av Årskurs 2

47. Lärareffekten är i bästa fall ca 8% när det gäller variation i tidiga läs- och skrivfärdigheter