1 / 64

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-11. Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009. Den svenska ohälsan.

shad-adams
Télécharger la présentation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-11

  2. Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.

  3. Den svenska ohälsan • MYCKET stor ökning av långtidssjukskrivningar under de senaste 10 åren – fr.a. kvinnor! • Vanlig orsak: Stress-psykisk ohälsa. • Önskvärt med en helhetssyn på människan. • Den nya tidens sjukdomar kopplas till människans sociala och kulturella situation.

  4. Barns och ungas hälsa • Oro, ångest och depression är i ökande bland de unga. • 25% av flickorna i åk. 9 hade regelbundna och allvarliga psykosomatiska besvär.

  5. Från en tidsålder till en annan • Vi har lämnat industrisamhället och gått över till informations-samhället. • Sjukdomspanoramat speglar den epok vi lever i. • Det sätt vi bygger vårt samhälle på blir avgörande för individens hälsa.

  6. Viktig fråga • Hur påverkar dagens sociala situation våra psykiska funktioner och hur leder detta i sin tur till förändringar i biologiska funktioner, ledande till sjukdomar-ohälsa-försämrat välbefinnande?

  7. Hälsa och sjukdom - definitioner • Vem är sjuk? • Den som känner sig frisk men har ”patologiska fynd”? • Den som känner sig sjuk men saknar objektiva tecken på sjukdom?

  8. Vad är stress? • Det finns ingen vedertagen definition. • Stress är inget statiskt tillstånd som går lätt att fånga med objektiva undersökningsmetoder.

  9. Stressbegreppets utveckling • Den inre miljön • Homeostasbegreppet • Selye och det generella adaptationssyndromet

  10. Definition av stress? (forts.) • Är ordet stress en feltolkning? • Stress = kraft per ytenhet! • Hans Selye (1936): ”A syndromeproduced by diverse nocuous agents).” – Omild behandling av möss resulterade i magsår, förstoring av binjurebark och atrofi av thymus. Detta reaktionssätt kopplat till ökning av plasmakortisol.

  11. Selyes hypotes om stress • Stressreaktionen är en allmängiltig kroppslig reaktion på varje slags påfrestning (= stressor = det stimulus som utlöser denna reaktion) som vi utsätts för. • Stress är en dynamisk process som utlöses stegvis: General adaption syndrome (GAS).

  12. Selye (forts.)GAS • Djuren reagerade på samma sätt, oavsett påfrestning. • Första fasen: Rädsla. • Andra fasen: Motstånd eller anpassning. • Tredje fasen: Utmattning. • GAS är en allmän teori för stress och ohälsa – oavsett stressor blir det samma respons!

  13. Kritik mot Selye • Tar ingen hänsyn till psykologiska moment för människors stressreaktioner. Ond och god stress? • Är stress verkligen en ospecifik företeelse, vars konsekvenser leder till samma slags anpassning, oberoende av stressens orsaker? Gagnar en sådan stereotyp reaktion vid stress evolutionens naturliga urvalsprincip? • Olika emotioner leder till olika hormonella mönster!

  14. Kritik mot Selye (forts.) • Fel att fokusera på kortisol som markör för stress? Stämmer teorin om GAS om man istället undersöker autonoma nervsystemet? • Selye undersökte inte faktorer som predisponerar för stressreaktioner.

  15. Moderna definitioner av stress • Skinner: Stress är den enskilda individens unika reaktion på ett stimulus. • Andra forskare: Stressfysiologiska reaktioner uppstår i samspelet mellan individen och stressorn.

  16. Moderna definitioner av stress och besläktade begrepp (forts.) • Allostas: Ändamålsenlig adaptation under kort tid till förändrade förhållanden. • Stress – rubbad jämvikt hos en unik person. • Utbrändhet. • Utmattningsdepression. • Utmattningssyndrom.

  17. Sammanfattning av stressbegreppet • Stressorer är påfrestningar i den fysiska eller sociala miljön som utlöser kompensatoriska fysiologiska reaktioner. Sjukdom uppstår då till följden av att ett stabilt system förlorar sitt normala funktionssätt.

  18. Utvecklingen av stress • Währborg, 2009.

  19. Vilka är stressfysiologiska effektorsystem? • Somatiska nervsystemet – motorik och smärtsinnet. • Autonoma nervsystemet. • Hormonella systemet.

  20. Stressorer: Allmänt • Fylogenetiska stressorer – alla individer svarar på ungefär samma sätt på en viss typ av stimuli. • Ontogenetiska stressor – stimuli som bara har effekt på vissa individer.

  21. Stressorer: Fysikaliska • Buller • Ljus • Temperatur

  22. Stressorer: Psykologiska • Typ A beteende: Tävlingsanda, ilska-fientlighet, otålighet, många bollar i luften. • Starkt samband mellan Typ A beteende och ischemisk hjärtsjukdom!

  23. Stressorer: Psykologiska • Typ D-beteende: Dysterhet-pessimism, dåligt socialt stöd, lågt välbefinnande, känslokall. • Hög risk för tidig död i hjärtsjukdom.

  24. Stressorer: Psykologiska • Ångest • Separationer och förluster • Relationer och relationsstörningar • Störningar i anknytning – störd utveckling av självkänsla • Copingbegreppet

  25. Stressorer: Sociala • Arbetsliv och yrke

  26. Stressorer: Sociala • Utmattningssyndromet – ”gå i väggen” – arbetsrelaterad stress.

  27. Stressorer: Sociala • Socialt stöd – sociala nätverk (t.ex. familjen)

  28. Hur reagerar man på stress? Två typer av reaktioner • Den aggressiva stressreaktionen – vid Typ A beteende.

  29. Hur reagerar man på stress? Två typer av reaktioner • Uppgivenhetsstress - vid Typ D beteende.

  30. Stressreaktionerna startar i hjärnan • Start av aggressivitetssstress: Amygdala och hippocampus.

  31. Stressreaktionerna startar i hjärnan • Start av uppgivenhetsstress: Limbiska systemet, HPA-axeln.

  32. Varifrån kommer stress? – Från hjärnan! • Tre våningar i hjärnan: • Neokortex (däggdjurshjärnan): Tankar. • Paleokortex (fågelhjärnan), samt reptilhjärnan, med bl. a. hypothalamus: Känslor. • Hjärnstammen: Styrning av kroppens grundläggande funktioner.

  33. Währborg,2009

  34. Neokortex - däggdjurshjärnan • Varseblivning (perception) av omgivningsstimuli, tolkning av dessa. • Identitet. • Minnesfunktioner. • Motorik, sensorium. • Språk. • Sociala, kulturella funktioner.

  35. Paleokortex - fågelhjärnan • Här startar de stressfysiologiska reaktioner som kan leda till störda kroppsfunktioner och utveckling av stressrelaterad sjukdom. • Limbiska systemet: Känslor med stort överlevnadsvärde. Primitiva skyddsreflexer av emotionell art. • Nära koppling till hypothalamus. • Övergripande kontroll från neokortex.

  36. Reptilhjärnan: Hypothalamus • Hypothalamus är startpunkt för stressfysiologiska reaktioner! • Föreberedelse på paleokortikal nivå. • Verkställning via hypothalamus, signalering till hypofys och till hjärnstammen.

  37. Finns det könsskillnader i stressreaktionerna? • Kvinnor tycks uppleva stress mer än män. • Empati tycks kunna generera stress.

  38. ”Spelare” i stressreaktionerna • HPA (hypothalamus-hypofysen-binjurebark-axeln). • SAM (sympatiko-adrenomedullära systemet). • Binjuren är egentligen två organ med var sitt aktiveringssätt!

  39. Samspel mellan CRH och AVP • Kommer från samma kärna i hypothalamus. Frisätts från små neuron till hypofysens portakretslopp. • Sådana neuron projiceras också till locus caeruleus i hjärnstammen, aktiverar denna kärna. • CRH: Akut stress. • AVP: Kronisk stress.

  40. ”Lugn och ro-systemet” • Oxytocin: Höjer smärttröskeln, ångestdämpande, utveckling av modersbeteende.

  41. De psykosocialt utlösta reaktionerna • Under ca. 100 miljoner år har däggdjuren haft en repertoar av reaktions-triader (styrt av limbiska systemet och hypothalamus): Beteendekomponent kopplad till specifik omställning i autonoma nervsystemet samt i den endokrina systemet. • Vad leder detta till?

  42. De psykosocialt utlösta reaktionerna (forts.): 4 olika typer av triader • 1. Vaksamhetsreaktionen inför oväntade miljöstimuli: • Motoriken ”fryses” i beredskapsställning; • Andningen upphör i inspiration; • Syn-hörsel,-lukt på helspänn; • Hjärnan fattar beslut…

  43. De psykosocialt utlösta reaktionerna (forts.): 4 olika typer av triader • 2. Playing-dead: • Sympaticusavstängning och vagusbradycardi – blodtrycksfall, svimning. • Finns detta hos människan?

  44. De psykosocialt utlösta reaktionerna (forts.): 4 olika typer av triader • 3. Alarmreaktionen – den vanligaste av stressreaktionerna – flykt eller attack! • Sympaticusaktivering, vagushämning med blodtrycksstegring, ökat muskelblodflöde; ökad vakenhet; adrenalineffekt på koagulation, ämnesomsättning, immun-systemet; minskad saltutsöndring och ökat saltintag; ökad motorik leder till endorfinfrisättning. • Vad händer hos nutidsmänniskan?

  45. De psykosocialt utlösta reaktionerna (forts.): 4 olika typer av triader • Frustrationsreaktionen (defeat reaction; uppgivenhet): • Blandbild av sympaticus och vagusaktivitet (t. ex. stressulcus); • ACTH- och därmed kortisolfrisättning ökar – allvarliga konsekvenser på längre sikt!

  46. Stressfysiologiska reaktioner vid aggressivitetsstress • Sympaticusaktivering.

  47. Stressfysiologiska reaktioner vid uppgivenhetsstress • HPA-aktivering. • Metabola syndromet.

More Related