1 / 51

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT. Klas Eklund SNS, 8 september 2003. INNEHÅLL. Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar Internationella data Sveriges tillväxt Tillväxtteorier Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar.

yank
Télécharger la présentation

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003

  2. INNEHÅLL • Vad är ekonomisk tillväxt? • Tillväxtens för- och nackdelar • Internationella data • Sveriges tillväxt • Tillväxtteorier • Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? • Framtidens utmaningar

  3. UTGÅNGSPUNKTDEFINITIONER • Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden • Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande) • Utan förändring av ”potentiell” BNP

  4. POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR BNP Tid

  5. DEFINITIONER • BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden • BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

  6. HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! • Skilj på BNP och BNP/capita • Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) • Skilj på BNP och NNP • Skilj på BNP och BNI • Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft • Notera att BNP kan öka genom • Fler arbetade timmar • Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) • Eller pris- och valutaändringar etc etc • och att valet av mätperiod är viktigt

  7. MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM • Vad ingår och vad saknas? • Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? • Hushållsarbete • Svart sektor • Hur mäta offentlig sektor? • Hur mäta miljöeffekter? • Fördelning, hälsa etc ingår inte • BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening • Alternativa mått?

  8. FÖRDELAR MED TILLVÄXT • Högre materiell standard • Privat konsumtion • Offentlig konsumtion • Utrymme för investeringar • Förbättrade icke-materiella villkor • Ökad livslängd • Folkhälsa • Social trygghet • Utrymme för kortare arbetstid • Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

  9. RISKER MED TILLVÄXT • Social utarmning • Stress och hets • Nya folksjukdomar • Arbetslöshet? • Miljöproblem • Resursförbrukning • Utsläpp • Ekonomernas motargument • Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb • Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön • Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång • Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

  10. EKONOMISK-POLITISK REALITET • Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål • För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc • Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd • … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

  11. HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

  12. HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

  13. HUR HAR DET GÅTT?REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

  14. SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

  15. TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av • Ökade arbetsinsatser • Ökade insatser av kapital (investeringar) • Ökad produktivitet • Håll isär: • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet • Ökad totalfaktorproduktivitet

  16. 1. NEOKLASSISK TILLVÄXT;INVESTERINGARNA AVGÖR

  17. ”GROWTH ACCOUNTING” • Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp • där tfp är ”teknisk utveckling” • Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana • Men det är TFP som avgör den... • ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

  18. 2. “ENDOGEN” TILLVÄXT;HUMANKAPITALET AVGÖR

  19. HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN • Utbildning • Bredd och spets • Incitamentsstrukturen • Utbildningspremien • Samverkan human- och realkapital • Externa effekter

  20. 3. INSTITUTIONELLA FAKTORER:VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT • Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament • Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck • Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar • Stabilitet i social och politisk infrastruktur • ”Företagarklimat”

  21. 4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA • Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning • Tre stora revolutioner: • Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen • El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution • Informationsteknologin den tredje? • Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

  22. 5. EMPIRISKA STUDIER:HAR BLIVIT VANLIGARE • Tvärsnittsanalys • Jämför olika länder • Långa serier • Samma land över tiden • Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning • Relativ position: Upphinnarfaktorn

  23. Period 1870-1880 1880-1890 1890-1900 1900-1913 1913-1929 1929-1938 1938-1950 1950-1960 1960-1970 1970-1979 1979-1988 Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 0,9 SVENSK RELATIV TILLVÄXTÖkning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

  24. VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? • Upphinnarfaktorn - sen industrialisering • Gynnsam industristruktur • God utbildning • Frihandel och avregleringar • Stor kapitalimport fram till 1914 • Fred

  25. VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? • Återuppbyggnad • Handelsliberalisering • Stabila växelkursrelationer • Stabila råvarupriser • Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut • Stora investeringar • Överflyttningsvinster • Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

  26. SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970BNP volymtillväxt, logskala

  27. 1970 1 Schweiz 154 2 USA 148 3 Luxemburg 134 4 Sverige 115 5 Kanada 108 6 Danmark 107 7 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 2001 1 Luxemburg 199 2 Norge 150 3 USA 144 4 Irland 123 Schweiz 123 6 Danmark 120 Island 120 Holland 120 9 Kanada 119 18 Sverige 106 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSEBNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet

  28. TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997BNP/timme och BNP/cap, procent/år Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

  29. SVENSK TILLVÄXT 1960-1997Uppdelning av BNP/cap, procent/år Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

  30. VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN? • Effekterna av återuppbyggnaden klingade av • Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar • Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning • Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning • Försvagat omvandlingstryck

  31. REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in • Osäkerheten om den ekonomiska politiken • Sviktande lönsamhet • Devalveringspolitik • Skattesystemet • Långsammare teknisk utveckling

  32. HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Sverige tappade försprånget inom utbildningen • Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta • Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig • Kraftigt krympande löneskillnader

  33. FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK • Snabbt växande offentlig sektor • Svårmätt produktivitetsutveckling • Men lågt omvandlingstryck • Anslags- och budgetstyrning • Stigande skattetryck • Näringspolitiken • Bevarande av gamla strukturer • Devalveringspolitiken • Förändrade relativa faktorpriser • Gratisvinster

  34. GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK • Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet • En följd av misslyckad stabiliseringspolitik • Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas • Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp • Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

  35. SVENSK TILLVÄXT 1970-95Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP BNP 1970 1970

  36. 1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN • 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen • Men drev också fram ett uppvaknande • Stålbadet tvingade fram en omorientering • Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik

  37. SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK • EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar • Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning • Avregleringar i flera sektorer • Gradvis öppnande av offentlig sektor • Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn • Växande allmänt tryck från globaliseringen

  38. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING • “Århundradets skattereform” 1991 • Decentraliserad lönebildning • Stigande utbildningspremie • Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna • Nytt pensionssystem

  39. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING • Enklare och mer likformig kapitalbeskattning • Kraftigt stigande avkastning på investeringar • Utbyggd infrastruktur • Inflationsbekämpning och lägre räntor • EU-medlemskap

  40. EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK • Högre prioritet för inflationsbekämpning • Självständig Riksbank • Mer stringent statlig budgetprocess • Längre mandatperioder • EU-medlemskap och EMU-förberedelser

  41. 1971-1980 Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2,8 1981-1990 UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2,5 STUDS AV PRODUKTIVITETENÅrlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt 1991-2000 Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA 3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK 2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

  42. VARFÖR? • Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen • Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995 höjde kapacitets-utnyttjandet • Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 • “Den nya ekonomin”?

  43. DEN ”NYA EKONOMIN” • Globalisering • Minskade handelshinder • Friare kapitalrörelser • Snabb teknisk utveckling • Snabbare kommunikation • Lägre transaktionskostnader • Lägre distributionskostnader • Lägre sökkostnader • Mindre lager • Nya affärsmodeller

  44. PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003Kvartalsvis förändring, näringslivet

  45. 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN1994-2000, enligt McKinsey Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen 1,32 1,33 Telekom Datortillverkning Halvledartillverkning Värdepappershandel Detaljhandel Partihandel 31 80 40 60 100 0 20 Kumulativ andel av BNP GDP

  46. INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGSÅrlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) • Utbildning Osäkert • Finansiella tjänster 19 (“seems low”) • Offentlig administration Minst 12 • Hälsovård 41 • Tillverkningsindustri 50-100 • Detaljhandel Osäkert • Transporter 3-79 • Totalt 125-251 • Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

  47. DÄRUTÖVER • Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna • Icke mätbara kvalitetsvinster • Folkhälsa • Bekvämlighet • Valfrihet • Distansarbete • Distansundervisning • Sociala nätverk • Offentlig sektor

  48. MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR • Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl • Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad • Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: • Mindre flexibel arbetsmarknad • Stelare priser • Mer reglerade produktmarknader • Utbildning och hälsovård i offentlig sektor • Betydligt svårare att etablera nya företag • Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

  49. HUR RANKAS SVERIGE I DAG? • Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU • Långt framme på IT-specialindex • Medium på produktmarknader, finansiell sektor • Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning • Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

  50. KOMMANDE UTMANINGAR • Ökat demografiskt tryck • Blir besvärande från 2010 • ”Baumols sjuka” • Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor • Globalisering sätter press på skattesystemet • Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga • Vad betyder EMU? • Handel, pristransparens, investeringar

More Related