E N D
1. I ATOMERNAS VRLD Genomgng av sidorna 8 - 16 i Naturkunskap A: Henriksson
2. MATERIENS BESTNDSDELAR Materia
fast, flytande, gas, plasma
aggregationsformer
Demokritos (480 - 370 f.kr.)
minsta odelbara partikel
atom (= odelbar)
Aristoteles (384 - 322 f.kr.)
Grundelement ( luft, vatten, jord & eld)
1600-talet - grundmnen
atom - krna (protoner [p+] & neutroner[n]), elektroner [e-] Det finns fyra aggregationsformer och hurvida mnen befinner sig i dessa avgrs av hur mycket energi de har upptagit (vrme) och av deras grundegenskaper (atomkonfiguration). Nedan listas tillstnden frn minsta energin till strsta. Fr mer information om vad denna "energi" innebr p molekylr niv s titta p termodynamik som r grunden i all fysik.
Fasta (solida): Ex. metaller: jrn, koppar, guld. Atomerna "skakar" bara i materialet fr att beskriva det enkelt.
Flytande: Ex. vatten vid rumstemperatur. Atomerna rr sig fritt i materialet men hlls nd ihop i en samlad massa. Ibland kan atomer slinka ut frn ytan p flytande mnen, det r ven knt som avdunstning.
Gasformiga: Ex. syre, kvve, vte. Energin har kat tills atomerna inte kan hllas ihop och de flyktar ifrn varandra.
Plasma: Det fjrde aggregationstillstndet som svenska skolan helt ignorerar p kemin p gymnasieniv. Atomerna har s mycket energi att de joniseras, protonerna och elektronerna separeras och bildar en soppa av partiklar.
Mnga mnen kan trfinnas i olika "stadier" aggregationsformer". Typexempel kan vara det vanligaste mnent i vr milj - vatten. Kan finnas i form av fast form = Is, kan bra mer n en mnniskas tyngd. Kan finnas i flytande form = Vtska, bljande efter omgivningens pverkan, en vindpust eller en stav som doppas i mnet, helt enkelt vad vi tnker p nr vi sger vatten. Kan finnas i gasartad form = Fuktig luft, allt mellan en kylslagen daggig morgon, till en fuktmttad sauna.
Det finns fyra aggregationsformer och hurvida mnen befinner sig i dessa avgrs av hur mycket energi de har upptagit (vrme) och av deras grundegenskaper (atomkonfiguration). Nedan listas tillstnden frn minsta energin till strsta. Fr mer information om vad denna "energi" innebr p molekylr niv s titta p termodynamik som r grunden i all fysik.
Fasta (solida): Ex. metaller: jrn, koppar, guld. Atomerna "skakar" bara i materialet fr att beskriva det enkelt.
Flytande: Ex. vatten vid rumstemperatur. Atomerna rr sig fritt i materialet men hlls nd ihop i en samlad massa. Ibland kan atomer slinka ut frn ytan p flytande mnen, det r ven knt som avdunstning.
Gasformiga: Ex. syre, kvve, vte. Energin har kat tills atomerna inte kan hllas ihop och de flyktar ifrn varandra.
Plasma: Det fjrde aggregationstillstndet som svenska skolan helt ignorerar p kemin p gymnasieniv. Atomerna har s mycket energi att de joniseras, protonerna och elektronerna separeras och bildar en soppa av partiklar.
3. Atom
4. Kol
5. ELEKTRONSKAL Elektronerna har olika banor kring krnan
K, L, M...
K = 2, L = 8, M = 8
Valenselektroner
6. DET PERIODISKA SYSTEMET
7. DET PERIODISKA SYSTEMEMT Atomnummer, 6C
Perioder (vgrtt, rad)
Grupper (lodrtt, kolumn)
Grupp = lika antal valenselektroner
Kemisk beteckning (H, He, Au...)
8. DET PERIODISKA SYSTEMET Alkalimetaller
Det som utmrker alkalimetallerna r att de alla r silverfrgade med metallglans (nr snittytan r frsk), har en hg elektrisk ledningsfrmga och r mjuka med en lg densitet, allts liten mngd massa per volymenhet. Litium, natrium och kalium har till och med lgre densitet n vatten s de flyter.
Alkaliska jordartsmetaller
En alkalisk jordartsmetall eller alkalisk jordmetall r en metall i det periodiska systemets grupp 2.
De alkaliska jordartsmetallerna r beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium och radium.
De r alla silverfrgade och mjuka metaller med liten tthet, som ltt reagerar med halogener. Dock inte s snabbt som alkalimetaller.
Myntmetaller
Denna artikel handlar om myntmetaller inom kemi. Inom numismatiken avses med myntmetaller alla metaller som i olika legeringar ingr i mynt. Myntmetaller r en samlande benmning p grundmnena i periodiska systemets grupp 11, det vill sga koppar, silver och guld. ven det syntetiska grundmnet rntgenium ingr i grupp 11.
Kolgruppen
Kolgruppen kallas gruppen av grundmnen i periodiska systemets grupp 14. Alla grundmnen i kolgruppen har 4 elektroner i sitt yttersta skal. Oftast s delar atomerna elektroner med andra atomer. Men denna tendensen avtar i takt med att atomens storlek kar.
Halogener
Halogenerna r en grupp grundmnen i periodiska systemets grupp 17. De r giftiga i grundmnesform. De reagerar ltt med andra mnen och bildar grna negativa joner. Halogenerna r fluor, klor, brom, jod och astat.
Ordet halogen kommer frn grekiskan: hals, "salt", och gen, "alstrare", allts saltbildare, d de frekommer i mnga salter, till exempel natriumklorid. Halogenerna bildar salter med olika sorters metaller, drav namnet halogen. Alla halogener reagerar grna med alkalimetallerna, d det fr de saknar en valenselektron fr att fullborda det yttre elektronskalet.
delgaser
delgaser r grundmnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundmnen knnetecknas dels av att de r icke-metaller som ogrna reagerar i kemiska reaktioner, men ven fr att de alla r i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem delgaser som har stabila isotoper r helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). delgasen radon (Rn) r radioaktiv och p grund av detta har den studerats mindre n de frsta fem medlemmarna i gruppen. En syntetisk medlem av gruppen, ununoctium (Uuo), har ocks upptckts, men mycket lite r knt om dess egenskaper p grund av dess korta halveringstid.
Kemiskt sett r delgaserna stabila, detta p grund av att de har maximalt antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal, vilket i sin tur leder till att de extremt sllan reagerar med andra mnen. Under standardtryck och -temperatur r de luktlsa, frglsa, enatomiska gaser. delgasernas smlt- och kokpunkter ligger mycket nra varandra, alla inom ett intervall p 10 C, dr de r flytande. delgaserna pvisar ven extremt lg kemisk reaktivitet, och det finns drfr endast ett par hundra knda delgasfreningar, betydligt frre n fr andra grundmnen.
Neon, argon, krypton och xenon utvinns frn luften genom gaskondensering och fraktionerad destillation. Helium framstlls oftast frn oljekllor, och radon isoleras vanligtvis frn radioaktiv snderdelning av lsta radiumfreningar.
delgaser har mnga industriellt viktiga funktioner som belysning, svetsning och rymdutforskning. Helium anvnds ofta inom dykning, dr det erstter en del av luftblandningen. Helium har ven ftt erstta hydrogen[1] i luftskepp och ballonger, d det blev uppenbart att hydrogen utgr en stor brandrisk.
Alkalimetaller
Det som utmrker alkalimetallerna r att de alla r silverfrgade med metallglans (nr snittytan r frsk), har en hg elektrisk ledningsfrmga och r mjuka med en lg densitet, allts liten mngd massa per volymenhet. Litium, natrium och kalium har till och med lgre densitet n vatten s de flyter.
Alkaliska jordartsmetaller
En alkalisk jordartsmetall eller alkalisk jordmetall r en metall i det periodiska systemets grupp 2.
De alkaliska jordartsmetallerna r beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium och radium.
De r alla silverfrgade och mjuka metaller med liten tthet, som ltt reagerar med halogener. Dock inte s snabbt som alkalimetaller.
Myntmetaller
Denna artikel handlar om myntmetaller inom kemi. Inom numismatiken avses med myntmetaller alla metaller som i olika legeringar ingr i mynt. Myntmetaller r en samlande benmning p grundmnena i periodiska systemets grupp 11, det vill sga koppar, silver och guld. ven det syntetiska grundmnet rntgenium ingr i grupp 11.
Kolgruppen
Kolgruppen kallas gruppen av grundmnen i periodiska systemets grupp 14. Alla grundmnen i kolgruppen har 4 elektroner i sitt yttersta skal. Oftast s delar atomerna elektroner med andra atomer. Men denna tendensen avtar i takt med att atomens storlek kar.
Halogener
Halogenerna r en grupp grundmnen i periodiska systemets grupp 17. De r giftiga i grundmnesform. De reagerar ltt med andra mnen och bildar grna negativa joner. Halogenerna r fluor, klor, brom, jod och astat.
Ordet halogen kommer frn grekiskan: hals, "salt", och gen, "alstrare", allts saltbildare, d de frekommer i mnga salter, till exempel natriumklorid. Halogenerna bildar salter med olika sorters metaller, drav namnet halogen. Alla halogener reagerar grna med alkalimetallerna, d det fr de saknar en valenselektron fr att fullborda det yttre elektronskalet.
delgaser
delgaser r grundmnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundmnen knnetecknas dels av att de r icke-metaller som ogrna reagerar i kemiska reaktioner, men ven fr att de alla r i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem delgaser som har stabila isotoper r helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). delgasen radon (Rn) r radioaktiv och p grund av detta har den studerats mindre n de frsta fem medlemmarna i gruppen. En syntetisk medlem av gruppen, ununoctium (Uuo), har ocks upptckts, men mycket lite r knt om dess egenskaper p grund av dess korta halveringstid.
Kemiskt sett r delgaserna stabila, detta p grund av att de har maximalt antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal, vilket i sin tur leder till att de extremt sllan reagerar med andra mnen. Under standardtryck och -temperatur r de luktlsa, frglsa, enatomiska gaser. delgasernas smlt- och kokpunkter ligger mycket nra varandra, alla inom ett intervall p 10 C, dr de r flytande. delgaserna pvisar ven extremt lg kemisk reaktivitet, och det finns drfr endast ett par hundra knda delgasfreningar, betydligt frre n fr andra grundmnen.
Neon, argon, krypton och xenon utvinns frn luften genom gaskondensering och fraktionerad destillation. Helium framstlls oftast frn oljekllor, och radon isoleras vanligtvis frn radioaktiv snderdelning av lsta radiumfreningar.
delgaser har mnga industriellt viktiga funktioner som belysning, svetsning och rymdutforskning. Helium anvnds ofta inom dykning, dr det erstter en del av luftblandningen. Helium har ven ftt erstta hydrogen[1] i luftskepp och ballonger, d det blev uppenbart att hydrogen utgr en stor brandrisk.
9. METALLER OCH ICKE-METALLER Metaller (leder vrme och el bra, metallglans)
Icke-metaller r goda isolatorer
Halvmetaller, ex kisel, germanium
10. DELGASER Grupp 8 = delgaser
Valensskalet = fyllt
Helium (= ballonger)
Argon, Neon (=gldlampor, lysrr)
11. MOLEKYLER tv eller fler atomer "hller ihop"
Ex. Vattenmolekylen H har 1 valenselektron och O har 6
Vatten = Elektronparbindning
12. VATTENMOLEKYLEN
13. DE MRKLIGA VATTENMOLEKYLERNA Dipol (vtesidan + , syresidan - )
Ytspnning
Varfr r is lttare n vatten?
Hgst densitet vid +4C
Temperaturutjmnare
14. JONER OCH SALTER Na+ + Cl- ? NaCl = koksalt
Natrium har 1 valenselektron, Klor har 7
15. JONER OCH SALTER 2 stycken joner har bildats
Jon = elektriskt laddad atom eller molekyl
Denna frening har s.k. jonbindning
Natriumklorid kan skrivas Na+Cl-
Tv icke-metaller ? elektronparbindning, ex. vatten
Metall + Icke-metall ? jonbindning (salt)
Saltvatten, jonbindningarna bryts
Salthalten i haven r c:a 35 promille
16. SYROR OCH BASER Starka syror, Saltsyra (HCl), Salpetersyra (HNO3), Svavelsyra (H2SO4)
Kan avge vtejoner (H+) (protoner)
Svaga syror, ttiksyra, Kolsyra, Mjlksyra, Citronsyra
Motsatsen till syror r baser
Baser kan ta upp vtejoner
Knda baser r kalk, kaustik soda (Natriumhydroxid)
pH-skalan
pH 7 = neutralt
Lgre n pH 7 r surt (< 7)
Hgre n pH 7 r basiskt (> 7)
ph 4 r 10 gnger surare n pH 5
Man bestmmer pH med hjlp av indikatorer, FFT, BTB, lackmus, Teststickor