Bakgrund

1. Bakgrund • IKT – den största förändringen av villkoren för kunskapsbildning sedan skriftspråket. • Integrerad i alla människors liv. • Förändrat villkoren för våra liv, omvärldsuppfattning och kunskapsutveckling. • Idag: Den första generationen som inte lever i den värld vi vuxit upp i; de lever genom ett digitalt raster i en virtuell värld – de lever i ”du sköna nya värld”.

2. Några undringar • Vad är digital kompetens? • Vad konstituerar digital kompetens? • Människan som en maskin? • Undervisningsteknologi – IGEN?! • Eller; finns i detta digitala rester svaret på undervisningens gåta? • Vilken ’sorts’ plats ska denna nya digitala värld ha ha i undervisning?

3. Okritiskt förhållningssätt • Ett okritiskt slentrianmässigt och ovetenskapligt användande av läromedel i allmänhet och IKT i synnerhet dominerar idag. • Högskoleförordningen och skollagen: undervisningens mål, innehåll och medel ska sikta mot teoretisk förståelse och vila på vetenskaplig grund. • En utgångspunkt för en kritisk granskning! • Idag klarar inte skolan och en del av högskolan inte en sådan granskning.

4. Vad är IKT? • Datorn är obegåvad – autistisk – känslolös. • Den representerar information inte kunskap. • Interaktion med eller genom en maskin. • Saknar intentionsdjup – saknar begreppsligt djup. • Ökar kommunikationen men inte dess djup. • Frukten av 2500 års teoretiskt tänkande. • Men bidrar tekniken i sig till teoretisk förståelse.

5. En annan kunskapsform • IKT representerar i grunden en annan kunskapsform: berättelsen, myten, det narrativa, det visuella, det förföriska, lättköpta, det okritiska. • IKT pekar mer mot upplevelse, visualisering, mytologisering, narrativt tänkande, informationsflyttning, socialt tjatter, destruktivitet, en identitets- och bekräftelsearena, underhållning • IKT pekar inte till sin karaktär på teoretisk förståelse.

6. Vad har IKT ersatt? • Lek; interaktion och perception i reell värld. • Läsandet; grunden för teoretiskt tänkande. • Den närvarande föräldern. • Den undervisande läraren/didaktiska mötet. • Strukturerad kunskap. • Affektivt samspel; grunden för empatisk förmåga och socialt samspel. • Direkt upplevelse och direkt erfarenhet • Det som konstituerar den kulturella människa!

7. Vad innebär detta? • Elever som kan mindre i förhållande till kunskapsuppdraget. • En lärarutbildningen examinerar studenters förmåga att upprätthålla en verksamhet och skriva digitala portföljer. • Demagogiska förenklingar, narrativ, mytisk och individuell förståelse likställs med teoretisk kunskap. • Outvecklad kritisk förmåga, fantasi och kreativitet. • Anonyma män, kvinnor, pojkar flickor som bekräftar och övertrumfar varandra med bristande empatisk förmåga. • Teknikskribenten Nicholas G Carr:”… internet är en enda stor distraktion som försämrar vår koncentrations- och reflexionsförmåga.

8. Sverige håller på att sluta undervisa Tendensen över 30 år: Kunskap, kunskaps- processer och kunskapsutveckling har förytligats, infantiliseras, byråkratiserats, instrumentaliseras. Sverige har abdikerat: ny lärarroll(vuxen), ny kunskapssyn (information), ny syn på undervisning (verksamhet).

9. Den nya diskursens ordning • Svaret kom från oväntat håll; inte från de som kan: (lärare, lärarutbildare, pedagoger) utan från de som inte kan: marknaden, myndigheter, byråkratiska, politiska och ekonomiska strukturer, informations- teknologer. Från aktörer som slåss om det friutrymme som finns. • Och det sensationella svaret: Det behövs ingen undervisning; det handlar om verksamhet, projekt, det handlar om självständigt arbete, information, IKT, fri forskning och sponsrade läromedel. • Samtidigt som läroplanen pekar tydligt mot teoretisk förståelse pekar elevers resultat i motsatt riktning.

10. Vad är skolans genuina uppdrag? • Att reproducera en kulturs kunskapsgrund . • Den kunskap som ger reellt kulturellt tillträde. • Idag handlar det om teoretisk kunskap på vetenskaplig grund. • Skärningspunkt en mellan eleven och människans historiskt strukturerade kunskaper • Kunskapsuppdraget - kunskapsrätt

11. Vad krävs? • Undersöka vilken roll IKT kan ha och ska ha; vid kunskapsutveckling. • IKT måste underordnas ämnenas veten-skaplighet, läroplanens syfte och kunskapskrav och föra in IKT i ett vetenskapligt sammanhang. • Undervisningsutmaningen är inte ett informations- eller ett kommunikationsproblem. • Utmaningen handlar om att utveckla de intellektuella och kommunikativa redskap som möjliggör ett kvalificerat användande av IKT. • I ljuset av detta framstår IKT mer framstå som en utmaning än en möjlighet.

12. Hur får vi då lärare som klarar av att leva upp till dessa krav. • Ja, faktum är att det har vi redan; eller i alla fall har haft, innan läraryrket gick från att vara ett konstnärligt/ kreativt/ skapande/ intentionellt grundat yrke - till att bli ett mekaniskt/ byråkratiskt/ instrumentellt tjänstemannayrke. • Inom vars ramar det är näst intill omöjligt att utveckla eller upprätthålla sin förtrogenhet med den didaktiska professionaliteten • Vad är didaktisk kompetens?