Enkät – en introduktion HT 2012 LAU 275

1. Enkät – en introduktion HT 2012 LAU 275

2. Enkät – innehåll Enkät – definitioner och avgränsningar Enkätens användningsområden Frågetyper och skalnivå Frågeformulering Att tänka på Exempel på enkät Bra att känna till: population och urval

3. Varför ha kunskap om enkäter Merparten av vår kunskap om samhällsförhållanden grundas på uppgifter från enkäter eller liknande Att arbeta i dagens samhälle kräver kunskap om och kritiskt tänkande kring hur sådan information skapas Många yrken idag kräver kunskap att kunna hantera enkäter och dess kunskapsinnehåll (detta gäller särskilt yrken som aktivt deltar i samhällsbyggandet som lärare) På många skolor idag förväntas lärare kunna göra kursvärderingar, uppföljningar m.m. som kräver enkäter www.torsby.se/gymnasieskola/omoss/utvarderingar.3857.html

4. Enkät – definition och avgränsningar Olika sätt att samla in data om och från människor Registerdata (medlemsregister, personallistor) Offentliga register (LINDA, RTB) Tillgänglig statistik från SCB (Gymnasielevers Studieintresse, data från 1992/1993 --) Intervjuer (en person som ställer frågor och får svar) Observationer (en person som iakttar och noterar) Frågeformulär (en person som skriver svaren själv)

5. Enkät - definition Enkät – franska enquête som betyder rundfråga Alla metoder där personer tillfrågas blir då enkäter Numera avses med enkät en undersökning där personer själva besvarar förutbestämda frågor På engelska – surveys som innebär alla kvantitativa typer av frågeundersökningar (svar omkodas till siffror) Questionnaire avser det vi kallar enkäter (förutbestämda frågor besvaras på papper, via nätet, telefon)

6. Enkät – avgränsningar Används om problemställningen är lämplig Man vill Få svar på samma frågor från många Jämföra svar mellan grupper av svaranden Visa på resultat som andel/antal som svarat si eller så Kartlägga variationer och mönster i svar Analysera svarsgruppen i relation till andra

7. Enkät – användningsområde Ett problem där undersökaren kan ställa frågorna så att merparten av de möjliga svaren kan tänkas ut och formuleras på förhand Enkät kräver därför noggrann förberedelse Provenkäter är nödvändiga Testa frågorna – intervjua testpersonerna Kontrollera att frågor och svar kopplas till problemet Grundkrav – att problemet operationaliseras på rätt sätt

8. Enkäter – kräver operationalisering All vetenskaplig undersökning innebär operationalisering av teori och problem Olika metoder innebär olika typ av operationalisering Vid enkät - i huvudsak skall svaren omvandlas till siffror Frågan - kan och bör vårt problem omsättas i siffror? Ingen huvudsortering i siffror - ingen enkät

9. Operationalisering i variabler Man arbetar alltid med variabler (som är frågorna) Variabler ”mäter” det vi vill komma åt – problemet Variabler antar olika värden (varierar) Bygger på ett antal grundantaganden som formar olika frågetyper (variabler) Fortsättningsvis talas om frågetyper – men minns att det viktiga begreppet är variabel

10. Frågetyper Man kan urskilja åtminstone åtta olika frågetyper Öppna frågor Alternativfrågor Kategorifrågor Rangordning Skala Kvantitet Tabell Men först - frågetyp hänger samman med skalnivå

11. Skalnivå Nominalskala Ordinalskala Intervallskala Kvotskala

12. Nominalskala • Kommer från latinska ordet nomen = namn • Urskiljer enbart olika kvaliteter • Variabler som ja eller nej, civilstånd, bostad, födelseort, kön. • Man kan bara registrera i uteslutande kategorier. • Jämförs värden på nominal/kategorivariabel kan man bara säga om de är lika eller olika

13. Ordinalskala • Kommer från latinska ordet ordo = ordning • Skalan uttrycker en gradering och rangordning som inte är godtycklig, t.ex. utbildningsnivå, ålder • De är därmed också rangordnade • Nominalvariabler kan ordnas i en ordinalskala • Skalan säger något om vad som är högst och lägst • Men inte hur mycket högre eller lägre

14. Intervall skala • Kan översättas med avstånd • Kontinuerlig variabel • Uttrycker likvärdiga avstånd mellan enheterna. Lika stor avstånd mellan 1 och 2 som mellan 4 och 5 • Temperatur med celsiustermometer har ingen absolut utan variabel nollpunkt • Avståndet mellan siffrorna är meningsfulla. Lika långt mellan varje mätning men inte dubbelt mellan 2 och 4 som mellan 1 och 2 (pga av variabel nollpunkt)

15. Kvotskala • Kan översättas med förhållanden • Denna skala ger mest information • Kräver en nollpunkt mot vilken alla relationer kan relateras, 2 eller mitt emellan 0 och 4, att 1 är hälften av 2 osv • Man kan rangordna, alla avstånd i skalan i lika långa • Ålder och inkomst exempel på detta

16. Frågetyper Olika frågetyper lämnar olika mycket frihet åt den svarandes egna ord Öppna frågor – svarande kan komma ihåg något Fasta alternativ – svarande känner igen något Sakfrågor – t ex kön, ålder, längd, vikt m.m. Attityd/åsiktsfråga – alltid, ofta, aldrig, ja eller nej dvs alla typer av frågor där svarande tar ställning

17. Öppna frågor • öppnar för oväntade svar och visar på kunskap • blir mindre styrande • inga påtvingade och främmande formuleringar Fasta frågor • underlättar kodning • klara och tydliga frågor • större möjlighet att jämföra svaren • hjälper de svarande att minnas

18. Öppna frågor Svar: Ord, fraser eller längre kommentarer Krav: Innehållsanalys av något slag Ex: Fars yrke:…………………… Mors yrke:………………….. Annat:……………………… Kan kodas efter givna yrkeskoder (SEI) eller skapa egna koder Öppen fråga ställs om man vet att svarsalternativen är många Frågan ställs om man vill ha frågepersonernas egna ord Kan användas i pilotstudier där svarsvariationen är okänd

19. Alternativ frågor Svar: Lista med möjliga alternativ. Man får välja ett eller flera alternativ (observera kodningsproblemet) Krav: Preciserade alternativ som bör vara uteslutande Ex: Medlem i följande typer av föreningar: O Fredsorganisation O Politisk organisation O Dataförening O Religiös organisation O Kulturförening O Fackförening, vilken…………. O Musikförening O Solidaritetsförening O Miljöorganisation O Annan, vilken….……………..

20. Alternativfrågor En nominalskala Kan göras till ordinalskala om man teoretiskt tänker sig en ordning av föreningstyper Kan användas för att beskriva t ex Föreningsaktivitet (medlem i en eller flera) Typ av aktivitet (kombinationen av medlemskap) Vem är med i vilken föreningstyp i kombination t ex kön, ålder, inkomst m.m.

21. Kategorisering Svar: Bara ange ett svar, t ex kön Krav: Svaren måste vara uteslutande Ex Kön O Man O Kvinna Nominalskala Används för ange t ex gruppers storlek Frågor med många alternativ, t ex ålder, kan på förhand ordnas i kategorier (- 20 år, 21-30 år, 31 – 40 år, 51år -)

22. Rangordning Svar: Man skall ange högsta/lägsta eller själv rangordna från lägsta till högsta, bäst till sämst Krav: Att svaren verkligen går att rangordna på ett rimligt sätt Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra hand (2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont om pengar: O Mat O Kläder O Boende O Dans O Öl, vin, sprit O Bio O Bil O Tobak O CD-skivor Ordinalskala Kan användas för att utläsa människors prioriteringar Ger uttryck för åsikter

23. Skala Svar: Personen skall ange en värdering/åsikt Krav: Kräver en genomtänkt strategi, t ex med skalnivåer, nollpunkter Ex: Hur pass intresserad är du av: Inte Lite Varken Ganska Väldigt Ingen Alls gran eller mycket mycket åsikt Idrott O O O O O O Friluftsliv O O O O O O Musik O O O O O O Teater O O O O O O Konst O O O O O O Bilar O O O O O O Politik O O O O O O Annat……… O O O O O O

24. Skala Ordinalskala, kan göras till nominalskala Används för att analysera åsikter och attityder Kräver noggranna analyser och förarbeten Kan analyseras som medelvärden, de som helt delar en åsikt (väldigt mycket), tar avstånd (inte alls), hur åsikterna grupperas m.m. Mycket användbar frågekonstruktion Varje alternativ måste kodas som en enskilda variabel

25. Kvantitet Svar: En sifferuppgift (öppen fråga) Krav: Kräver viss siffra som svar som kan användas på ett sådant sätt, t ex inkomst Ex: Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr Kvotskala, men kan förenklas ned till nominalskala Kräver att människor känner till uppgiften Kan kodas med sifferuppgifter som sedan ordnas på olika sätt

26. Tabell Svar: Två eller fler svar kombineras i en och samma tabell Krav: Kräver uteslutande kategorier och en noggrann planering Ex: Hur använder du din tid under en normal vecka? Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger ner på följande aktiviteter: Ingen < 1 1-3 4-7 8-14 > 14 tid alls timme timmar timmar timmar tim Arbete O O O O O O Studier O O O O O O Barnpassning O O O O O O Hemarbete O O O O O O Motion O O O O O O Bio/teater O O O O O O Läsa böcker O O O O O O Annat……… O O O O O O

27. Tabell Ordinalskala, kan göras till nominalskala Ger mycket information i en och samma tabell Kräver noggranna provstudier Kan analyseras på motsvarande sätt som skala, dock ej medelvärden men väl typvärden eller modal (mest förekommande) Varje alternativ måste kodas som en variabel

28. Frågetyper som bör undvikas Värderande frågor Hypotetiska frågor Stötande och känsliga frågor Mångtydighet och vaghet Minne Kunskapsfrågor Två frågor i en Ledande frågor

29. Värderande frågor Gör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som också är föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen? Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör uppmuntras!

30. Hypotetiska frågor Om du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad skulle du då göra med ditt liv? De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de svara på frågan?

31. Stötande och känsliga frågor Svårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från kultur till kultur, man och kvinna, från land och stad m.m. Frågor som brukar vara känsliga är, ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av narkotika och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”, sexualitet.

32. Mångtydighet och vaghet Klarhet i frågans avsikt. I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och inte alls? Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen?

33. Minne Undvik eller var sparsam Något som har hänt idag – igår – förra året. Vilka ämnen läste du i grundskolan? Utnyttja ledtrådar, minnespunkter, tablåer etc.

34. Kunskapsfrågor Undvik eller var sparsam Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver kontrollera kunskap. Hur många kommuner finns det i Sverige 2011?

35. Två frågor i en Undvik Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige? Vanligt fel!

36. Ledande frågor Undvik Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att påverka sina egna barns utbildning? Vem vill svara nej?

37. Saker att tänka på Prova enkäten – tala med de som provat, fanns det problem, svåra frågor m.m. Testa olika ordningsföljd på frågorna Testa layout Provkoda testenkäterna – alla frågor som skall göras om till variabler med värden testas Hur skall materialet kodas och beräknas Finns program för detta t ex Excel (kalkylprogram) och SPSS (statistikprogram, att föredra)

38. Exempel på kodning Varje enkät ges ett löpnummer (V1=Löpnummer) Varje fråga får därefter ett variabelnummer, t ex Fråga 1 Kön (V2) som har två värden Kvinna = 1 och Man = 2 Fråga 2 Ålder (V3) Öppen fråga, mata in t ex 34 (man har anget 34 år) Alternativ O - 20 år, får värde 1 O 21-30 år, får värde 2 O 31 – 40 år, får värde 3 osv

39. Fråga 4 Föreningstillhörighet Om varje föreningstyp får ett eget variabelvärde kan bara en förening kodas in, dvs bara ett svarsalternativ kan användas Varje förening görs till en variabel, som har värde 0 =inget kryss och 1=kryss Dvs fråga 4 blir istället 10 olika variabler O Fredsorganisation O Politisk organisation O Dataförening O Religiös organisation O Kulturförening O Fackförening, vilken…………. O Musikförening O Solidaritetsförening O Miljöorganisation O Annan, vilken….……………..

40. Mer att tänka på Söka tillstånd om personer under 18 år skall tillfrågas Att formulera ett korrekt följebrev Missivbrev Göra realistisk bedömning av tidsplanen (göra enkäten, dela ut enkäten, få tillbaka enkäten, koda enkäten, mata in enkäten och analysera enkäten) Ofta görs orealistiska tidsplaner – för dålig planering och för lite tid för analys

41. Bra att känna till: Urval och population • Population • Urval

42. Population • Den grupp som undersökningen handlar om. Exempel: • - samtliga skolor i landet med minst 50 elever • - samtliga friskolor i Göteborg • - samtliga elever på IP i Askim

43. Urval • Populationen är för stor - urval görs • Endast de utvalda kommer att undersökas • Undersökningen handlar bara om urvalet • Statistiskt representativa urval - urvalet skall säga något om hela populationen – man ”skattar” vad som gäller för populationen’ • Sannolikheten för att komma med i urvalet beräknas och urvalet görs slumpmässigt

44. Tre huvudprinciper för urval • A: slumpmässigt och sannolikhetsurval • B: systematiskt urval • C: icke slumpmässigt och icke sannolikhetsurval

45. Sannolikhetsurval Obundet slumpmässigt urval (OSU) Grundläggande princip: Sannolikheten för att komma med i ett urval skall vara känd men behöver inte vara lika för alla enheter (urvalsfraktionen, t ex 100/234=43%) • Alla kombinationer skall ha lika stor chans att komma med. • Chansen får inte vara 0 eller 1.

46. Stratifierat urval Urvalet grupperas i olika kategorier med avseenden på en eller flera variabler. t.ex kön, därefter osu. • Har man samma proportioner som i populationen kallas det för ett proportionellt urval, annars helt enkelt för ett icke-proportionellt urval

47. Klusterurval • Enheterna grupper i klustertex geografiska områden • Ett visst antal kluster väljs ut • Detta kan göras i flera steg • Varje urval sker med OSU

48. Systematiskt urval • Urvalet görs med ett visst system, tex: • - löpnummer, jämna eller udda • - sifferserie och därefter väljs var 5:e, 10:e etc • Känsligt för listans utformning. • Alla har lika stor chans men inte alla typer av kombinationer (de som förekommer mkt sällan)

49. Icke sannolikhetsurval • - subjektivt urval: forskaren bestämmer själv • - självselektion: enheten gör urvalet själv • - tillfällighetsurval: ta nån på gatan

50. Varför ett icke sannolikhetsurval • populationen kan inte avgränsas • en populationslista kan inte ställas upp • hög kostnad för uso • uso ger konflikt med andra värden • populationslistan svarar dåligt mot populationen man vill generalisera mot