1 / 27

CHAPTER 17 Molecular Biology and Medicine

CHAPTER 17 Molecular Biology and Medicine. Konsekvenserna av en mutation. Sjukdom eller abnormalitet uppkommer. Genprodukten (proteinet) är förändrad, men funktionen har inte förändrats  ingen förändring i fenotypen . Mutationen har inte förändrat genprodukten. figure 18-03a.jpg. 18.3.

kineta
Télécharger la présentation

CHAPTER 17 Molecular Biology and Medicine

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CHAPTER 17Molecular Biology and Medicine

  2. Konsekvenserna av en mutation • Sjukdom eller abnormalitet uppkommer. • Genprodukten (proteinet) är förändrad, men funktionen har inte förändrats  ingen förändring i fenotypen. • Mutationen har inte förändrat genprodukten.

  3. figure 18-03a.jpg 18.3 Figure 18.3 – Part 1

  4. figure 18-03b.jpg 18.3 Figure 18.3 – Part 2

  5. Ärftliga sjukdomar (1) • En del sjukdomar förorsakas av mutationer i en enda gen. • De flesta sjukdomar är en summa av många geners och proteiners samverkan med omgivningen. • Detta innebär att benägenheten till en sjukdom kan vara ärftlig utan att sjukdomen någonsin bryter ut.

  6. Ärftliga sjukdomar (2) • Sjukdomar kan ärvas enligt olika mönster. • Autosomalt recessiva alleler • Autosomalt dominanta alleler • Alleles som ärvs med X-kromosomen • Kromosomala abnormaliteter

  7. Prionsjukdomar • Smittsamma sjukdomar som inte förorsakas av virus eller bakterier • Ett protein med förändrad tertiärstruktur kan katalysera strukturell omvandling av motsvarande normala protein till den abnormala konformationen • Proteinets aminosyrasekvens är således oförändrad

  8. Identifiering av muterade gener a. Om det muterade proteinet är känt: Användning av mRNA för att hitta genen i ett DNA-bibliotek. b. Om en bit av en kromosom saknas: Jämförelse med DNA från en person med intakt kromosom för att isolera den saknade genen.

  9. Identifiering av muterade gener c) Om varken kandidatproteiner eller deletioner finns: positionell kloning. • Ett sätt att ”zooma in” på mutationen • RFLPs = Restriction Fragment Length Polymorphisms • DNA klyvs med restriktionsenzymer • Klyvningsmönstret jämförs med släktens klyvningsmönster

  10. Identifiering av muterade gener • Släktkartor med nedärvning av sjukdom samt nedärvning av RFLPs uppställs • Om ett visst mönster av fragment förekommer hos sjuka individer måste genen som förorsakar sjukdomen finnas nära klyvningsstället

  11. figure 18-07.jpg 18.7 Figure 18.7

  12. Identifiering av muterade gener • DNA i närheten av polymorfismen fragmenteras • cDNA från sjuka celler hybridiseras till DNA-fragmenten för att identifiera kodande regioner. • Kodande DNA-fragment sekvenseras och jämförs med motsvarande fragment från friska personer  mutationen kan spåras.

  13. Detektion av mutationer 1. Genanalyser används för att upptäcka om man har anlag för en sjukdom. • man kan påbörja behandling i god tid • embryon kan testas • en cell räcker • i vissa fall etiskt diskutabelt • Metoder: Klyvningstest, allelspecifika oligonukleotider 2. Abnormala enzym kan ibland upptäckas för att det finns för mycket substrat eller för lite produkt.

  14. figure 18-11.jpg 18.11 Figure 18.11

  15. figure 18-12.jpg 18.12 Figure 18.12

  16. Etiska frågor om detektering av mutationer t.ex. • Vem ska ha tillgång till resultaten av ett gentest? • Vad gör man om det visar sig att ett foster har genotypen för en allvarlig sjukdom? • Får man välja ett friskt embryo vid konstgjord befruktning? Var går då gränsen för valfriheten? • Vem äger rättigheterna till en gen/mutation?

  17. Cancer • Förorsakas av genetiska förändringar. • Förlorad kontroll över celldelningen • De genetiska förändringarna kan uppkomma genom: • spontana mutationer • mutagena kemikalier, strålning • virus • Fler än en mutation behövs ofta för att cancer ska uppstå

  18. Benigna (godartade) tumörer • Differentierade celler • Växer långsamt • Kan inte invadera omgivande vävnad, kapslar ofta in sig

  19. Maligna (elakartade) tumörer • Cellerna förändrats så att de inte liknar cellerna i ursprungsvävnaden • Invasiv, ofta metastaserande • Carcinom: från epitelvävnad, vanligast • Sarkom: från mesodermala celler (ben, bindväv, muskel, blodkärl) • Leukemi, lymfom: från blodstamceller

  20. Cancerns genetiska bakgrund • Normala celler har proto-onkogener som stimulerar celldelning eller inhiberar celldöd. • Mutationer som kan förvandla en proto-onkogen till en onkogen: • mutationer i flankerande DNA som leder till ökad eller konstant expression • konstitutivt aktiverande mutationer

  21. Cancerns genetiska bakgrund • Tumörsuppressorgener inhiberar celldelning eller aktiverar programmerad celldöd • Mutationer i tumörsuppressorgener som kan förorsaka cancer: • mutationer i flankerande DNA som leder till att genen inte expresseras • mutationer som förstör proteinfunktionen • båda allelerna måste vara muterade för att cancer ska uppstå • en muterad allel kan därför gå i arv

  22. figure 18-16.jpg 18.16 Figure 18.16

  23. Behandling av genetiska sjukdomar • Behandling av symptomen – fortgående medicinering eller diet • Genterapi – den muterade genen ersätts med en normal gen genom homolog rekombination • Problem: hur få in DNA i kroppens celler?

  24. Human genome project (HGP) • HUGO = Human Genome Organisation • Internationellt samarbete med allmänna forskningsmedel • Sekvenseringen färdig i april 2003 • Resultaten tillgängliga för alla • Parallellt med detta har privatföretag sina egna sekvenseringsprojekt

  25. HGP: resultat • Information om genomets struktur, organisation och funktion • Endast 20 000-25 000 gener  en gen måste koda för flera proteiner • <2% kodande DNA • >50% repetitiva sekvenser • 0,1% av DNA skiljer mellan individer • En del gener översätts inte till protein

  26. Sekvenseringsmetodik • Isolera kromosomen • Klipp i småbitar, flera prov med olika restriktionsenzym • Sekvensera varje fragment • Pussla ihop fragmenten med hjälp av överlappande sekvenser i de olika proven

  27. Proteomet = alla proteiner i en organism Mera komplicerat än genomet: • Alternativ spjälkning av mRNA  olika proteiner • Posttranslationella modifikationer Proteomik: • proteiners relativa koncentrationer, struktur, förekomst, interaktioner och funktion  fenotyp

More Related