1 / 29

Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola

Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se. Barn som väcker funderingar på förskolan. Simon som går för sig själv på gården. Axel som ofta jagar och slår andra barn. Emma som inte pratar.

Télécharger la présentation

Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barn/elever som väcker funderingar i förskola och skola Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se

  2. Barn som väcker funderingar på förskolan • Simon som går för sig själv på gården. • Axel som ofta jagar och slår andra barn. • Emma som inte pratar. • Linus som verkar frånvarande och inte lyssnar. • Signe som aldrig vill vara med på samlingen. • Pelle som vägrar äta. • Melker som blir arg då kompisarna gör ”fel”.

  3. Vad ser vi bland eleverna i skolan? • Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt • Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften • Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften • Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant • Bristande organisationsförmåga – tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid • Bristande motivation – har svårt att utföra ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter

  4. Forts… • Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter • Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet • Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker • Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor • Svårigheter med språk och sociala koder – missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör ”konstiga” saker

  5. Bör vi reagera och agera?JA! • Forskning visar på vikten av tidiga insatser. • Det står i skollagen och läroplanen. • Det hjälper föräldrarna/familjen. • Barnet undviker att få en negativ roll i gruppen. • Hela gruppen fungerar bättre om stöd ges åt den som behöver det.

  6. Lika Barnen har samma behov som alla andra av: • Trygghet och förutsägbarhet • Tillitsfulla relationer • Positiva upplevelser • Meningsfulla aktiviteter • Fungerande kommunikation

  7. Olika Barnen har olika sätt att: • Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella • Minnas – associerar utifrån detaljer • Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck • Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt • Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker • Tolka situationer – oflexibla, utgår från barnet

  8. Svåra situationer för ett barn med NPF På förskolan: • Starten/slutet av dagen • Samlingen • Den fria leken • Förflyttningar • Att vänta • Att välja • Ute/Inne • Av/på-klädning • Matsituationen På skolan: • Vid skåpen • På lunchen • Idrotten/omklädningen • Utflykter • Rasterna • Att planera arbetet • Att komma igång/avsluta • Att reflektera/föreställa sig/fantisera

  9. Empati – Tydlighet - Samarbete Mål Motivation Metod

  10. Fungerande faktorer • Förståelse och kunskap • Samarbete med föräldrar (på olika sätt) • Hjälpmedel och strategier i förskolan/skolan • Fungerande åtgärder/åtgärdsprogram • Prestigelöst teamwork

  11. Tydlighet i miljö, kommunikation, bemötande och mål • Tydliga positiva regler. • Tydlig, skriftlig info om läxor och uppgifter till både elev och förälder. • En positiv och tydlig klassrumsmiljö. • Visuell information på tavlan. • Bildstöd. • Tydligt kroppsspråk, mimik, röst och signaler. • Möjlighet att gå undan/vila/samla ihop sig. • Tydliga, konkreta skriftliga mål som går att ”bocka av” efterhand.

  12. Visuella hjälpmedel Vecko-dag-lektionsplanering Dator-Ipad-mobilen-TV-video Sociala berättelser-seriesamtal-ritprat Timstock-timetimer-timer-äggklocka-timglas

  13. Samarbete med föräldrar • Regelbunden telefon/mail/brevkontakt – oavsett vad. • Ge tydlig info – i skrift. • Var optimistisk men realistisk. • Använd öronen mer än munnen. • Gå inte i försvar. • Prata om jag och vi istället för du och ni. • Behåll nyfikenheten. • Reglera känslointensiteten. • Ett skratt kan rädda många möten.

  14. Hur uppnår man inre motivation? • Nyfikenhet – att förvåna lagom mycket, att stimulera sinnena. • Kompetens – att känna att man kan och klarar av saker, att visa upp för andra, att ha kontroll. • Ömsesidighet – att göra som andra, tillsammans med andra. Peter Gärdenfors: Lusten att förstå

  15. Delad uppmärksamhet svårt – men grundläggande Att förstå pekning och peka för att visa. Att förstå att om jag gör något, riktat mot dig, så kommer jag att påverka dig att göra något. Att förstå att någon annan kan uppleva samma sak som jag, om jag uppmärksammar honom/henne på det. Att man kan avläsa känslor och intentioner i ansiktet hos personer.

  16. Intresse är grunden för lärande –vad väcker intresse? • Sinnesupplevelse – det som känns, låter, syns, luktar, smakar • Meningsfullhet, förutsägbarhet och hanterbarhet– det man minns, förstår sig på och kan påverka • Förändringar • Det andra gör något med • Att göra lika som andra

  17. Skapa lekrutiner där du följer barnets intresse och initiativ, går in i det barnet gör, och gör dig delaktig i aktiviteten. • Använd ”svåra” men roliga leksaker där du behöver hjälpa till att få igång det roliga, ex. ballonger, såpbubblor, uppdragbara leksaker, snurror. • Lägg till roliga ljud, rörelser, händelsesekvenser. • Var ”förråd, gömställe, medarbetare, hinder och härmapa”.

  18. Kommunikation och samspel • Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. • Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelse-aktiviteter. • Locka – inte kräva! • Uppmuntra all slags kommunikation. • Var nära andra som gör positiva saker. • Lyssna på protester. • Kommunicera visuellt.

  19. Stötta barnen i svåra situationer • Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet • Ha koll på ”triggersituationer” • Ha koll på ”triggerbarn” • Ha koll på tiden • Håll nere affektnivån • Avled • Förebygg!

  20. Vilka faktorer kan vi använda oss av? • Lokaler – möblering • Material – läromedel • Resurser - personal • Kunskap - förståelse • Bemötande – attityd • Samarbete - prestigelöshet

  21. Bra egenskaper hos en pedagog med NPF-elever: • Kunskap – förståelse • Empati – självinsikt • Nyfikenhet – intresse • Fantasi – kreativa lösningar • Samarbete – ödmjukhet

  22. Skolans teamwork-teamet är så starkt som dess svagaste länk • Toppspelaren • Mittfältet • Backlinjen • Målvakten • Supportrar/åskådare • Elevassistenten • Pedagogerna • Elevhälsan • Rektorn, huvudmannen • Föräldrar Om alla i teamet håller sina positioner och gör det de ska så blir det ofta mål framåt, om inte så blir det förlust.

  23. Lika – men också olika Empati – Tydlighet - Samarbete En förskola/ skola för alla!

  24. Referenser • Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009 • Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 • G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 • G. Gerland: Hjälpmedelsboken, Pavus, 2011 • Problemskapande beteende, Hejlskov Jörgensen, Studentlitteratur, 2009 • www.autism.se • www.autismforum.se • www.spsm.se • www.skolverket.se • www.pedagogisktperspektiv.se

  25. Fler referenser • Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 • Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar , Natur och Kultur, 2010, • Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 • Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 • Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik, Studentlitteratur, 2006 • Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001 • Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts Akademiska Förlag

More Related