Välkomna till arbetet kring de ”Nya styrdokumenten”

1. Välkomna till arbetet kring de ”Nya styrdokumenten”

2. Program för vårens träffar • Träff 1 den 9 februari , Varför ska vi ha nya styrdokument? Likheter och skillnader med de tidigare styrdokumenten. Vilken kunskapssyn präglar de nya styrdokumenten? • Träff 2 den 22 mars, Hur organiserar vi en undervisning som tar sin utgångspunkt i Lgr11? Hur gestaltar vi progressionen av målen och kunskapskraven i Lgr11? • Träff 3 den 11 april, Frågor kring formativ bedömning som redskap för ökad måluppfyllelse. • Träff 4 den 6 maj, Hur arbetar vi med kvalitetsfrågorna? Utvärdering och kvalitetssäkring. • Träff 5 den 27maj, Redovisning av uppgift kring utvecklings- och kvalitetsarbete

3. Vad är på gång gällande styrdokument? • Ny skollag och förordning • Förändringar i läroplaner • Nya kursplaner för grundskolan • Ny betygskala • Nya examensmål och ämnesplaner för gymnasie-skolan

4. Varför allt detta på en gång? • Sämre resultat i den svenska skolan. • Otydliga styrdokument kring skolans verksamhet. • För stort tolkningsutrymme för den enskilde läraren. • Orättvis bedömning på oklara grunder.

5. LPO94 gav otydligheten ett ansikte Kortsiktiga mål Långsiktiga mål Periodmål Effektmål Mål att uppnå Inriktningsmål Övergripande mål Mål att sträva mot Målkavalkad Kvantitativa mål visioner Kvalitativa mål verksamhetsidé Utvärderingsbara mål Delmål Prioriterade mål

6. Förändringar i skollagen • Tydliga bestämmelser om ansvar, rättigheter och skyldigheter • Samma bestämmelser ska gälla för offentliga och fristående skolor • Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. • Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero.

7. Skollag forts. • Åtgärder mot kränkande behandling framhålls ett målmedvetet arbete anmälningsplikt utredningsskyldighet skyndsamt • Rektor och lärares ansvar; -skapa en god arbetsmiljö-värdegrundsarbete-demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ska uttryckas i praktisk handling-ökade befogenheter att vidta disciplinära åtgärder som alltid ska vara framåtsyftande • Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas.

8. Sist men inte minst Fler kontroller av hur skolan lever upp till styrdokumentens målsättningar. En aktiv Skolinspektion med ökade möjligheter till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.

9. Läroplansreformens inriktning • Tydligare mål och kunskapskrav: sambandet mellan målen i läroplanen och målen i kursplanerna har varit otydligt. Bättre målstruktur - ökad måluppfyllelse • Mängden mål och mängden uttryck upplevs som komplicerad och svårtillgänglig. • Mer logisk och samlad struktur • Målen ska styra undervisningen • Tydligare verktyg och stöd för lärarna

10. Skolverkets uppdrag • Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: • ta fram kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan (A, C, E), • ge förslag på genomförande och fortbildningsinsatser, • undervisningstid (godtagbara kunskaper och E), • undvika upprepningar och dubbelregleringar, • skapa en samlad läroplan: skolans värdegrund, uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner och kunskapskrav • kommentarmaterial • redovisa senast 1 april 2010 till utbildningsdepartementet

11. Lgr 11 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

12. Samlade läroplaner • Förvarje skolform ska det finnas en läroplan. Läroplanen för respektive skolform ska innehålla övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. • Läroplanernas första del som beskriver normer och värden ska vara densamma som i dagens läroplan. Här beskrivs även de generella kompetenser som varje elev bör ha utvecklat när de lämnar skolan . • Begreppen "mål att sträva mot" och "mål att uppnå” försvinner.

13. Kunskapssynen i styrdokumenten • De fyra perspektiven som ska finnas i alla ämnen 1. Det historiska perspektivet 2. Miljö perspektivet 3. Det internationella perspektivet 4. Det etiska perspektivet • Tre aspekter på kunskap Den konstruktiva aspekten Den kontextuella aspekten Den funktionella aspekten • Kunskapens olika former - de 4 F´n Fakta Förståelse Färdigheter Förtrogenhet

15. Läroplanen, del 1 • Skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen • Är i princip likalydande för samtliga obligatoriska skolformer. I tillämpliga delar omfattas även förskoleklassen och fritidshemmet av denna del. • Övergripande målen och värden gäller för all utbildning. De övergripande kunskapsmålen beskriver de kunskaper eleverna ska utveckla genom undervisningen i enlighet med de olika ämnenas kursplaner.

16. Kursplaner och kunskapskrav, del 2 • Förskoleklassen och fritidshemmet omfattas inte av denna del. • Ämnets syfte inkl. mål • Centralt innehåll till årskurs 3, 6 och 9 • Kunskapskrav årskurs 3, 6 och 9  • http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894

17. KursplanernaSyfte Beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. I slutet av syftet finns en samman-fattning av de långsiktiga mål som gäller under åk 1 - 9, där sammanfattas de ämnesspecifika förmågor som eleven ska utvecka.

18. KursplanernaCentralt innehåll • Anges för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Där beskrivs de kunskapsområden som eleverna ska möta. • Minskar tolkningsutrymmet och ökar likvärdigheten • Inget görande utan ett studieobjekt t.ex inte läsa I Sv utan lässtrategier.

19. KursplanernaCentralt innehåll Skolverket: • Alla ”punkter” som anges kan inte behandlas som likvärdiga när det gäller omfattning och tid i undervisningen. • Planering för alla tre år kan öka möjligheterna att ta till vara det centrala innehållet på ett bra sätt, ämnesintegreringar kan vara naturliga i detta sammanhang • ”Punkterna” får inte bli en avprickningslista.

20. KursplanernaKunskapskrav • Baseras utifrån de långsiktiga målen dvs de ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla • Bygger på en tydlig kunskapsprogression utifrån de ämnesspecifika förmågorna. • För årskurs 3 kommer det finnas kunskapskrav för ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik samt för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnesgrupperna. • För årskurs 6 kommer det att finnas kunskapskrav för samtliga ämnen förutom moderna språk. • För årskurs 9 finns kunskapskrav för betygen A, C och E i samtliga ämnen

21. Ny betygskala • Fler betygssteg behövs för att: • fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning. • fler steg ger tydligare information om hur eleverna ligger till. • det ska vara lättare att höja betygen genom mer ansträngning. (OH från Regeringskansliet)

22. En ny betygsskala 2011 Målen för A blir högre än för MVG Fler betygssteg Lärare sätter + och – redan idag • Steg B och D ”kriterier för underliggande betyg i sin helhet och övre betyg till övervägande del” uttrycker att en kunskapsprogression har skett

23. Förändringsarbete Att förändra framgångsrikt Skolverket har kunnat urskilja några viktiga faktorer för ett lyckat förändringsarbete • Genomtänkta och väl förankrade modeller för hur den lokala organisationen ska se ut • Lärarna är nyckelpersoner vid implementeringen. De måste ha kunskaper om vad förändringarna handlar om engageras och involveras i förändringsarbetet • Rektorerna är en avgörande grupp

24. Förändringsarbete forts. Den person eller den grupp i en kommun eller skola som är ansvarig för att stödja sina kollegor vid förändringsprocessen behöver ha: 1. ett tydligt uppdrag från sin arbetsgivare 2. klart formulerade åtaganden 3. en tydlig ansvarsfördelning 4. tydligt kommunicerade förväntningar på vad de ska åstadkomma 5. stöd av en kontinuerlig uppföljning och möjlighet att ändra inriktning på insatserna vid behov

25. Nu startar arbetet med att påverka och forma morgondagens skola! • Visst antar vi utmaningen!