Introduktion till Ölbryggning

1. Introduktion tillÖlbryggning Rhizom Lund

2. Rhizom Lund • Rhizom Lund – Vemär vi? • IdeellFöreningi Lund • EgenLokal • Gemensamtintresse • Ölbryggning • Utbildning/Fortbildning • Social verksamhet

3. Vadäröl? • Egentligen en urgammalprocess förattomvandlasocker & vatten till en ‘jästvätska’ • En del avvärldensäldstareceptärölrecept • Ölvar en nödvändighetförrpga. • undermåligvattenkvalitet • socialtochkulturelltbidrag

4. Vadinnehålleröl? • KORN– Öletskropp & själ • JÄST– Livet iölen • HUMLE– Öletskrydda • VATTEN– Smakbärare • TILLLSATSER– Andragrödorsomrisellermajsellertexfruktochkryddor

5. Korn– “Kropp & Själ” Kornmaltgerölet: NATURLIGA enzymeromvandlarstärkelse till socker, vilketbehövsförjäsnigen MALTIG sötsmak FÄRG SKUM Tvåoch/ellersexradigtkornanvändsibryggprocessen. Olikatyperavkornbestämmerfärg, texturenochsmakenavölet.

6. Jäst– “Livet I Ölen” • Jästärförändringsagenten: • Encellingmikroorganism • Producerarkoldioxidochalkohol • Tvåtyperavjästanvändsföratt • tillverkaöl: : • ALE – överjästöl • LAGER – underjästöl • Detfinnstusentalsolikasorters • öljästsomgerheltolikatyperavöl.

7. Humle– “Öletskrydda” • Humleanvändsför: • BAKTERIESTABILISATION, humleharantiseptiskförmåga • HUMLE AROM fruktig, blommigkaraktär • BITTERHET balanserarmaltsötman • SKUM STABILISATION ökar/förlänger • skummet I ölen • Two huvudsakligahumletyper: • Aroma Humle– texSaaz, Fuggle & Hallertau • Bitter Humle– tex Brewer’s Gold

8. Vatten– “Smakbärare” • Vattnets roll iöl: • Vattenstårför 92% avöletsvolym • Genomfiltreringellerkokningkanorenheter, aromerellersmakertasbortellerframhävas • Vattnetskvalitetkanpåverkasmaken: • hårtvatten– ökartex ’krispighet’ • mjuktvatten– ger‘mjukare’ känsla

9. Tillsatser– “Detlilla extra” • Tillsatser I öl: • Tillsatseranvändsförattändrasmaken, karaktärenellerprofilenpåöl • Användsförattbytastärkelsekällan I ölföratttexattgeannatskum, färgellerarom, ellerfåettbilligareöl. • Tvåkategorier: • Spannmål: • majs, ris, vete, havre, etc • Special ingredienser: • sockeraltenativ– honung, melassetc • frukter– hallon, körsbär, fikonetc • kryddor– kanel, koranderanisetc

10. Vadär en lager? Lager – betyder just ‘lagra’ Bottenjäst Jäservid lägretemperaturer (10°) Lagrasnära 0° I fleraveckor Karaktärenäroftast en klaröl, utanfruktkaraktär, en lättkropp, ofta med betydandebeska, vanligen med en tydligmaltsmak. De senaste 150 årenhar lager blivit den vanligasteöltypenivärlden

11. Lager Stilar Bottom Fermenting Lager Vienna Type Munich Type Pilsener Dortmunder/ Export Strong Lager Marzen/ Oktoberfest Pale Dark Dark Bock American Malt Liquor Pale Bock Rauchbier Pale/Dark Double Bock

12. Vadär en Ale? • Överjäst • Jäservid rumstemperatur • Jäseroftastut till lägre grad (lämnarrestsocker) • Karaktärenharmerfruktrikaestrigasmakerochdofterän en lager; ofta med tydligmaltmakochordentligkropp • Före 1800 fannsdet I principbara ale

13. Ale Stilar Top Fermenting Wheat Beers Sweet Stout Porter Ale Types Pure Yeast Lactic Fermentation Spontaneous Fermentation Oatmeal Stout American Ale Dry Stout Cream Ale Belgian Witbier/ White/ Blanche Berliner Weisse Lambic Imperial Stout Pale Mild Dark Mild Bitter Best Bitter Strong Bitter South German Weissbier/ Weizen Gueuze So English Brown Ale No English Brown Ale Old Ale Pale/Dark Barley Wine Light Ale Pale Ale Faro Dunkel- Weizen Kriek Irish Red Ale Strong Scotch Ale Belgian Brown/”Red” India Pale Ale Belgian Ales Altbier Weizenbock Frambooise Saisons Trappisten American Hefeweizen Other Fruit Beers

14. Bryggprocessen - översikt • Bryggprocessen kan förenklat delas in i följande faser: • Mäskning • Lakning • Kokning • Kylning • Jäsning • Lagring

15. Bryggprocessen - Mäskning Huvudsyftet med mäskningen är att låta enzymerna imalten bryta ner stärkelse tillsocker. Sockret tas sedan tillvara. I sin enklaste form genomförsmäskningen genom att låta en blandning av vatten ochmalthålla omkring 65 graders temperaturi omkring en timme för att enzymerna ska kunna jobba. Huvudsaklig utrustning: Mäskkärl

16. Bryggprocessen - Lakning Efter mäskningen kommer lakningen. Denna syftar till att skölja ut sockerur malten genom att hälla hetvatten över mäsken och tappa av sötvört. Sötvörten kan betraktas som maltsaft. För lakningen används ett lakkärl som oftast har något slags silbotten. Huvudsaklig utrustning: Lakkärl

17. Bryggprocessen – Vörtkokning När sötvörten lakats ut så ska den kokas. Normal koktid är omkring en timme. Under kokningen tillsättes även humle. Humlet ger beska, smak och arom, samt verkar konserverande på ölet. Huvudsaklig utrustning: Kokgryta

18. Bryggprocessen-Kylning Efter kokningen så är det dags att kyla vörten för att den skall bli sval nog för att kunna tillsätta jästenoch påbörja jäsningen. Huvudsaklig utrustning: Kylare

19. Bryggprocessen-Jäsning • Under jäsningen konverterar jästen sockret till alkoholochkolsyra. I och med jäsningen förvandlas vörten till öl. Tiden det tar innan ölen kan drickas varierar beroende på vad man bryggt. • För en normal aletar det efter ungefär 2-4 veckor innan det har blivit ett öl som kan avnjutas. • Huvudsaklig utrustning:Jästank/Jäshink

20. Bryggprocessen-Lagring • Beroende på typ av öl är behovet av lagring olika. • Under lagringen mognar ölet och smakerna förändras. • Lager kräver normalt kyld lagring medan ale klarar sig utan detta. • Vissa öler, tex amerikansk IPA, bör man dricka färsk, men annan ofta starkare och mörkare öl, tex Barley Wine eller stark porter utvecklas positivt under flera års lagring • Huvudsakligutrustning:Lagringstank/flaska

21. Frågor? Tack!